Det har gått 10 år sedan det första nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering lanserades 2014. Mycket har hänt sedan dess, men det finns fortfarande utvecklingspotential för att göra rehabiliteringen mer jämlik över hela landet.
RCC har tagit fram en checklista för att underlätta implementeringen av vårdprogram för cancerrehabilitering för vuxna. Erika Gotheim, projektledare, har använt checklistan vid införandet av vårdprogram cancerrehabilitering för barn och ungdom i Region Mellansverige. Här är hennes erfarenheter.
Under år 2024 har 44 miljoner kronor från regeringens särskilda satsning på cancervården fördelats mellan olika initiativ i Mellansverige. Medlen har möjliggjort insatser att förbättra rehabilitering och palliativ vård samt förbättra tillgängligheten inom bilddiagnostik och patologi genom att korta ledtiderna/minska flaskhalsar.
Nu pågår implementeringen av nationellt vårdprogram cancerrehabilitering för barn och ungdom i sjukvårdsregionerna. Ingrid Tonning Olsson, neuropsykolog på Skånes universitetssjukhus, leder ett projekt för att kartlägga hur väl vårdprogrammet följs i Södra sjukvårdsregionen. Genom intervjuer på fem sjukhus undersöker hon hur läget ser ut idag och vilka utmaningar som finns, med målet att vara en del av den nationella implementeringen.
Allt fler överlever cancersjukdom i barndomen och har ett långt vuxenliv framför sig. En del får komplikationer av behandlingen redan under uppväxten som fortsätter att påverka det dagliga livet medan andra löper risk för hälsoproblem som debuterar senare i vuxen ålder. Det nationella vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer, som innefattar uppföljningsrekommendationer både under uppväxten och det fortsatta vuxenlivet, har nu reviderats för tredje gången och godkänts av RCC i samverkan.
Cancervården har gjort stora framsteg i Sverige och många överlever sjukdomen. Men ”baksmällan” efter en cancersjukdom kan bli svår och långvarig, både för den som drabbats och för anhöriga. För två veckor sedan samlades olika nyckelpersoner inom cancerområdet för att lyfta det som behöver göras för att uppnå ökad livskvalitet för cancerpatienter. Det handlar inte bara om vården utan andra aktörer och arenor i hela samhället.
En utbildningsdag inom cancerrehabilitering har gett ny energi och kunskap till personalen. Genom att utbyta erfarenheter och arbeta tillsammans har man fått nya verktyg för att förbättra rehabiliteringen, särskilt för unga vuxna.
Region Gävleborg har startat upp en ny cancerskola om rehabilitering för patienter och närstående. Satsningen är ett av många förbättringsprojekt som genomförs tack vare den nationella satsningen på cancervården under 2024.
Kenneth Nilsson behövde bli övertygad om att ta emot samtalsstöd när hans sambo fick bröstcancer. Idag håller han i samtalsgrupper för närstående vid Kraftens hus i Borås.
Att vara fysiskt aktiv och få i sig tillräckligt med energi och näring skapar bättre förutsättningar för en cancerbehandling. Det kan bidra till att minska risken för komplikationer och öka välmåendet. Dessutom kan återhämtningen efteråt snabbas på. Eftersom levnadsvanor är en viktig del i cancerrehabiliteringen har RCC tagit fram inspirationsfilmer för 1177.se.
Inom loppet av fyra år fick Gunilla Keith Bodros två cancerbesked. Det stöd hon fått från läkare, kuratorer, övrig vårdpersonal, rehabilitering i form av fysisk aktivitet och möjligheten att hjälpa andra som volontär har varit viktiga delar på resan mot att må bättre.
Idag är inte cancerrehabiliteringen jämlik. Det kan bero på att hälso- och sjukvården inte identifierar patientens rehabiliteringsbehov eller inte upprättar en individuell rehabiliteringsplan. Nu har Socialstyrelsen tagit fram en kodningsanvisning för koder ur Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) som gäller när man ska upprätta en rehabiliteringsplan.
Cancerrehabilitering är ett av de centrala områdena i den Nationella cancerstrategin. Nu har en ny utbildning tagits fram för att stärka kunskapen bland hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar med rehabilitering vid cancersjukdomar i bäckenområdet.
I Region Västernorrland har ett specialistteam för cancerrehabilitering skapats för att möta behoven i regionen – nu har man nått ett välfungerande arbetssätt där samverkan är kittet. I centrum står ansvaret för utbildningar, handledning och konsultativt stöd till samtliga professioner i hela regionen. Och genom cancerskolan stöttas patienterna att få en bättre bild av vad cancerrehabilitering innebär för dem.
Regeringens särskilda nationella satsning på cancervården under 2024 med 220 miljoner kronor har bidragit till många och ambitiösa förbättringsförslag i hela landet. Varje RCC har tagit emot ansökningar och fördelar varsin del av medlen mellan initiativ i respektive sjukvårdsregion. Av de 124 ansökningar som skickats in till RCC Mellansverige har 66 valts ut och beviljats projektmedel.
För att bättre förstå vad för stöd och informationsmaterial som patienter och närstående önskar kring cancerrehabilitering har RCC i samverkan genomfört en enkätundersökning. Totalt deltog över 500 personer anonymt. Resultaten visar en stor efterfrågan av mer och tydligare information om cancerrehabilitering.
En kampanj ökade kunskapen om screening, allt fler vaccineras för att slippa få livmoderhalscancer, de standardiserade vårdförloppen bidrar till jämlik utredning av cancer och de nationella vårdprogrammen har utvärderats för att fungera ännu bättre. Det är ett axplock ur RCC:s årsrapport för 2023.
Åtta regioner är nu i gång med att använda ett nytt digitalt verktyg för sexuell rehabilitering vid prostatacancer. Och fler regioner är på gång att implementera verktyget, som bland annat lyfter egenvård och reflektion som två viktiga delar av rehabiliteringen.
RCC lanserar ett efterfrågat vårdprogram för cancerrehabilitering för barn och ungdomar. Vårdprogrammet ska ge vårdpersonal tydliga, evidensbaserade rekommendationer för hur tidiga och sena komplikationer av cancer och cancerbehandling för barn och ungdomar kan förebyggas, utredas och behandlas.
I flera regioner finns fortfarande tid kvar att söka medel till förbättringsprojekt inom patologi, bilddiagnostik, rehabilitering och palliativ vård. Cancersamordnaren Kjell Ivarsson ser fram emot att följa initiativen under året. Han ser förbättringsprojekten som ett startskott, inte en punktinsats.
