Läget för vårdprogram cancerrehabilitering för barn och ungdom kartläggs i Södra sjukvårdsregionen
Nu pågår implementeringen av nationellt vårdprogram cancerrehabilitering för barn och ungdom i sjukvårdsregionerna. Ingrid Tonning Olsson, neuropsykolog på Skånes universitetssjukhus, leder ett projekt för att kartlägga hur väl vårdprogrammet följs i Södra sjukvårdsregionen. Genom intervjuer på fem sjukhus undersöker hon hur läget ser ut idag och vilka utmaningar som finns, med målet att vara en del av den nationella implementeringen.
I våras lanserades nationellt vårdprogram cancerrehabilitering barn och ungdom, och runt om i landet pågår implementering. Att förutsättningarna i regionerna ser olika ut råder det inget tvivel om, men vad är det som behöver göras för kunna leva upp till vårdprogrammet? Ingrid Tonning Olsson arbetar som neuropsykolog på barnmedicin på Skånes universitetssjukhus och har i uppdrag att skapa en bild av läget i Södra sjukvårdsregionen. Vad görs redan idag och vad görs inte är några av de frågor som behöver besvaras. Uppdraget är ett av de förbättringsprojekt som fått medel från RCC.
- Det här är ett ambitiöst vårdprogram och vi vet redan idag att det finns stora gap som behöver fyllas. Även om det finns mycket som behöver göras hoppas jag att vi kan stötta arbetsgrupperna i regionerna och hjälpas åt att hitta vägar framåt. Men sen tror jag också att vi kommer att hitta saker som görs på ett bra sätt redan idag. Alla vill att det här ska fungera, så ambitionsnivån är hög, säger Ingrid Tonning Olsson.
Kapitel för kapitel
Ingrid kommer att besöka de olika sjukhusen och gå igenom vårdprogrammet, kapitel för kapitel, med arbetsgrupperna och stämma av hur långt de kommit. Det är regionsjukhusen i Växjö, Karlskrona, Kristianstad, Helsingborg och Lund.
- Jag kommer att förlägga en eftermiddag på varje sjukhus och träffa bland annat de lokala patientprocessledarna. I april nästa år kommer vi att träffas allihop och redovisa vilka gapen är och vilka utmaningar som finns. I intervjuarbetet kommer jag även att träffa habiliteringsmottagningen rehabilitering i Lund och göra samma analys. Så egentligen blir det sex intervjuer.
Var finns utmaningarna?
På frågan om exempel på områden där det kan behövas förbättringar svarar Ingrid att det är några områden som sticker ut.
- Vi vet till exempel att det saknas specialpedagoger som kan jobba med individuella utredningar och rehabplaner. Vi vet också att det saknas logopeder. Ett område som är eftersatt är även fatigue, som till helt nyligen blivit en uppmärksammad komplikation efter cancer och som ofta ingår i ett kluster av andra komplikationer som till exempel smärta och sömnproblem.
Nationell gap-analys
Kartläggningen som gör i Södra sjukvårdsregionen kommer under våren att läggas ihop med de gap-analyser som görs i övriga sjukvårdsregioner. Catherine Aaro Jonsson är ordförande för vårdprogrammet Cancerrehabilitering för barn och ungdom. Hon beskriver att de sjukvårdsregionala gap-analyserna blir basen för en rapport om den nationella följsamheten med vårdprogrammet. Den kommer även att ge förslag på hur följsamheten kan stärkas.
- Gap-analyserna sker på olika sätt i sjukvårdsregionerna, med olika metoder. En del har hunnit långt, en del har just startat upp, och vi planerar vara klara i slutet av 2025, säger Catherine Aaro Jonsson