Alarmsymtom och tidig upptäckt

Alarmsymtom

Några av de välkända alarmsymtomen är t.ex:

• Anemi
• Blodig upphostning (hemoptys)
• Knuta i bröstet
• Knöl i prostatan (upptäcks vid prostatapalpation, ofta efter PSA-prov)
• Postmenopausal gynblödning
• Sväljsvårigheter (dysfagi)
• Synligt blod i avföringen
• Synligt blod i urinen (makroskopisk hematuri)

Symtom och fynd i SVF

Alarmsymtomen finns upptagna som kriterier för misstanke eller välgrundad misstanke i standardiserade vårdförlopp (SVF). I SVF finns också en mängd andra symtom och fynd som kan ge misstanke om cancer, om än inte lika uttalad misstanke. Symtomen och fynden finns sammanställda i primärvårdsversionen av de standardiserade vårdförloppen, men även på webben.

Alarmsymtom i standardiserade vårdförlopp, Kunskapsbanken

Primärvårdsversioner, SVF (pdf, nytt fönster)

Observera att dessa symtom och fynd måste ses i sitt sammanhang i respektive vårdförlopp och att symtomen också är vanliga i andra sjukdomstillstånd än cancer. Ofta anges att symtom ”utan annan uppenbar orsak” ska ge misstanke, alltså först när man har uteslutit mer troliga orsaker, t.ex. infektioner.

Syftet med sammanställningen är att hjälpa t.ex. primärvårdsläkare att hitta till rätt vårdförlopp. Det innebär att symtom som uppenbart leder tanken till ett visst vårdförlopp finns inte med i sammanställningen, t.ex. ”nytillkommet indragen bröstvårta”.

Högriskgrupper

Strukturerade metoder bör användas för att så tidigt som möjligt fånga upp patienter med ökad risk för cancer. Det är viktigt att kunskapen om alarmsymtom för cancer är väl spridd och tillämpas inom hela hälso- och sjukvården. 

Vissa högriskgrupper behöver omfattas av särskilda kontrollprogram. Det kan gälla både personer med en ärftlig ökad cancerrisk och personer som har ökad risk att insjukna till följd av annan sjukdom eller exponering för riskfaktorer.

Låg kunskap hos allmänheten

Nästan hälften av de patienter som diagnostiseras med cancer söker på grund av ett alarmsymtom, och cancer som debuterar med alarmsymtom har generellt bättre prognos. Alarmsymtom på cancer är alltså viktiga att känna igen, både för professionen och för allmänheten.

Flera studier har dock visat att allmänheten har låg kännedom om alarmsymtom. Det leder till att endast tre av fyra patienter med alarmsymtom söker vård, och att många väntar runt en månad innan de söker vård. Individer från grupper med lägre socioekonomisk status, män och äldre personer har visat lägre kännedom om alarmsymtom och därmed längre väntetider.

Teledermatoskopi

Teledermatoskopi gör att korrekt diagnostik av melanom kan göras fortare, det förkortar ledtiden till operation, ger ökad trygghet hos patienter samt höjer kunskapen inom både primärvård och sekundärvård.Teledermatoskopisk bedömning innebär att patienten söker till sin vårdcentral, en bedömning görs där av allmänläkare och misstänkta hudtumörer fotograferas med ett dermatoskop. Bilderna samt övriga uppgifter sänds som en elektronisk remiss till hudklinik och bedöms av en hud-specialist. Detta tillvägagångssätt skiljer sig från det sedvanliga arbetssättet, där en remiss till hudkliniken skrivs utan bildmaterial, och patienten därefter gör ett besök där för bedömning. 2021 gjorde RCC Syd en inventering av beslut att införa, pilotstudier och breddinförande i landets 21 regioner.

Teledermatoskopi i Sverige (pdf, nytt fönster)