RCC gör bokslut för 2023
En kampanj ökade kunskapen om screening, allt fler vaccineras för att slippa få livmoderhalscancer, de standardiserade vårdförloppen bidrar till jämlik utredning av cancer och de nationella vårdprogrammen har utvärderats för att fungera ännu bättre. Det är ett axplock ur RCC:s årsrapport för 2023.
Varje år ingår regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner en överenskommelse på cancerområdet. I den finns uppdrag som Regionala cancercentrum ska utföra tillsammans med regionerna för att utveckla cancervården. Nu har RCC lämnat in en redovisning av hur 2023 års arbete har genomförts.
Stort fokus på screening under 2023
Helena Brändström sammanställer årsrapporten i sin roll som biträdande cancersamordnare. Hon lyfter några av de områden där hon ser att de statliga medlen har gjort extra stor skillnad.
– I höstas gjorde vi en informationskampanj för att öka kunskapen om screening för tidig upptäckt av cancer, tillsammans med 1177 och regionerna. 20 av 21 regioner valde att använda det regiongemensamma materialet vi tog fram, och många gjorde särskilda insatser kring screening under kampanjmånaden, berättar Helena.
Kampanjen ingick i en gemensam EU-satsning. En utvärdering visar att den digitala annonseringen, som var en del av kampanjen, nådde över 1 miljon invånare. En webbenkät visar att kampanjen har bidragit till att de som sett den fått ökad kunskap om screening för tidig upptäckt av cancer och att de också blivit mer motiverade att delta i screeningen.
Helena lyfter också att det så kallade utrotningsprojektet har tagit bra fart. RCC har i uppdrag att stötta regionerna att delta i den studie som syftar till att utrota livmoderhalscancer genom vaccinering och screening. Samtliga 21 regioner vaccinerar nu för fullt.
Arbetssättet med standardiserade vårdförlopp har satt sig i vården
De årliga överenskommelserna har stort fokus på väntetider och standardiserade vårdförlopp, SVF. Resultaten samlas i en egen bilaga till årsrapporten, där RCC också lyfter fram exempel på verksamheter som nått goda resultat.
– Det är verkligen positivt att alla regioner arbetar strukturerat med att utreda misstänkt cancer enligt SVF. Numera ligger vi stabilt över 70 procent i det så kallade inklusionsmålet. Det innebär att mer än 70 procent av de patienter som får cancer utreds inom SVF, alltså på ett standardiserat och jämlikt sätt, säger Helena.
Helena konstaterar också att vi fortfarande är långt ifrån målet när det gäller ledtider men att det finns ljuspunkter.
– Vi behöver arbeta strukturerat med ledtiderna, och vi behöver nytänk. Kraften finns i att verksamheterna själva hittar sina lösningar. RCC kan stötta, uppmuntra och sprida goda exempel. I årsrapporten lyfter vi till exempel verksamheter i Helsingborg och Uddevalla som radikalt förbättrat sina väntetider, säger Helena.
Helena hoppas att 2024 års överenskommelse ska innebära ett intensifierat arbete med ledtiderna.
– Under 2024 jobbar vi med ledtider på tre nivåer samtidigt. Vi stöttar regionerna att göra kartläggningar för att identifiera de delar av processen där det tar tid, vi uppmuntrar verksamheter inom bilddiagnostik och patologi att själva föreslå förbättringsprojekt som RCC finansierar och vi gör en nationell genomlysning av behoven och resurserna inom bilddiagnostik och patologi, berättar Helena.
Nationell utvärdering av nationella vårdprogram visar vägen för utveckling
Kunskapsstyrning med nationella vårdprogram är en av grundbultarna i RCC:s verksamhet. Under 2023 uppdaterades två av RCC:s mest använda nationella vårdprogram, för cancerrehabilitering respektive palliativ vård. Båda vårdprogrammen har kompletterats med webbutbildningar och annat stödmaterial som ska underlätta implementeringen i regionerna. Under 2023 färdigställdes också det helt nya vårdprogrammet för rehabilitering vid barncancer.
En omfattande utvärdering av vårdprogrammen genomfördes under 2023, för att vägleda i framtida utveckling. Nicholas Lamb ingår i RCC:s nationella patient- och närståenderåd. Han uppskattar att RCC lägger kraft på att uppdatera vårdprogrammen.
– Som patientföreträdare ser jag det som min roll att samverka för att skapa förutsättningar för god och jämlik cancervård. I detta tror jag att det allra viktigaste uppdraget för RCC är att systematiskt och kontinuerligt uppdatera och tillgängliggöra kunskapsstöden, säger Nicholas.
Utvärderingen visar flera önskemål om utvecklingsområden. Helena Brändström lyfter särskilt fram önskemålen om att anpassa vårdprogrammen till olika målgrupper, till exempel för läkare i primärvården.
– Målgruppsanpassning av vårdprogrammen har alltid varit ett önskemål, men vi har inte haft möjlighet att tillgodose det tidigare. Våra vårdprogramgrupper består av vårdpersonal som har begränsat med tid avsatt för arbetet. Men nu är det inom räckhåll att vi kan lösa det med AI och modern teknik. Det kommer att bli en spännande resa, säger Helena.
Arbete för att utveckla barncancervården under kommande år
En ny handlingsplanen för åren 2023–2025 togs fram under 2023. Handlingsplanen är framtagen av NAG barncancer i nära samverkan med representanter från olika grupper och nätverk inom barncancervården i Sverige.
Utvecklingen och implementeringen av Min vårdplan för barncancerpatienter har fortsatt under 2023. Min vårdplan ALL barn har reviderats och en Min vårdplan Generell barn har tagits fram för att användas för alla diagnoser inom barncancervården.
En kartläggning av de utbildningar som är riktade till professionen inom barncancervården har gjorts i syfte att skapa en gemensam bild av nuläget och vad som vill uppnås avseende tillgången till utbildningar inom barncancervården framåt.