10 år med vårdprogrammet – så har cancerrehabiliteringen utvecklats
Det har gått 10 år sedan det första nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering lanserades 2014. Mycket har hänt sedan dess, men det finns fortfarande utvecklingspotential för att göra rehabiliteringen mer jämlik över hela landet.
Pia Dellson, onkolog och psykiatriker och överläkare på Cancerrehabiliteringsmottagningen på Onkologiska kliniken i Lund, har en lång erfarenhet inom cancerrehabilitering. Pia har varit en drivkraft bakom utvecklingen av nationella vårdprogram för cancerrehabilitering. Sedan det första lanserades har arbetssätten inom området förändrats.
– Tidigare var det mer upp till enskilda klinker vilken cancerrehabilitering som erbjöds, men nu sker rehabiliteringen alltmer strukturerat och det finns fler stora cancerrehabiliteringsteam. Man använder sig där av flera professioner i teamet och deras specifika kompetenser. Överlämningarna till primärvården har också utvecklats. Den grundläggande rehabiliteringen behöver ske så nära patienten som möjligt och kan idag även ske digitalt eller via primärvården, säger Pia Dellson.
Hon berättar hur flera insatta inom området reagerade över att cancerrehabilitering inte hade ett eget tydligt avsnitt i den första nationella cancerstrategin 2009. Och hur cancervården fokuserade mer på behandling och operationer, än på stöd till patienterna inför, under och efter avslutad behandling.
– Cancerrehabilitering var inte ett eget ämnesområde, utan man ansåg att det räckte att det stod lite om det psykosociala här och där i de diagnosspecifika vårdprogrammen. Och information om sjukgymnastik, säger Pia Dellson.
Utveckling av vårdprogrammets uppbyggnad
I arbetet med att utforma det efterfrågade vårdprogrammet skapades en arbetsgrupp på ett tjugotal personer, med representanter från hela landet och med olika professioner. Totalt ett hundratal författare bidrog med sin expertis. Vårdprogrammet hade ambitionen att belysa alla aspekter av patienternas liv, det fysiska, psykiska, sociala och existentiella.
– I den senaste uppdateringen av vårdprogrammet har detta blivit ännu tydligare, vilket är användbart och värdefullt. Vårdprogrammet har nu också gått in i en ny fas med en tydligare koppling till rehabiliteringsmedicin, vilket gjort det mer modernt. Man lyfter exempelvis fram den generiska rehabiliteringsmodellen, som bygger på Internationell klassifikation av funktionstillstånd (ICF), säger Pia Dellson.
Modellen ger förutsättningar för alla patienter i behov av rehabilitering att få ett strukturerat omhändertagande med tidig individuell bedömning, upprättande av rehabiliteringsplan, evidensbaserade åtgärder och uppföljning.
Digitalisering och ökad tillgänglighet
Under pandemin tvingades vården snabbt ställa om i arbetssätten och erbjuda digital cancerrehabilitering i den mån det var möjligt.
–Om man ska se någonting positivt med pandemin så var det att den satte fart på digitala lösningar. Plötsligt gick det att göra saker som tekniskt sett tidigare varit omöjligt, säger Pia Dellson.
Nuvarande vårdprogramsordförande Ylva Hellstadius ser också digitala lösningar som en viktig del i arbetet för att tillgängliggöra cancerrehabilitering över hela landet.
– Vinsterna med digitala vårdlösningar är många, inte minst för patienter som bor långt från vården eller av andra skäl har svårt att ta sig dit. Vi ser många goda exempel på initiativ och verksamheter som jobbar i digitala multidisciplinära team, vilket ökar tillgängligheten och bidrar till att göra rehabiliteringen mer jämlik, säger Ylva Hellstadius.
Utmaningar och framtidsutsikter
Trots stora framsteg finns det fortfarande utmaningar. Förutsättningarna för att implementera vårdprogrammet varierar mellan olika regioner. Dessutom saknas en nationell bild över hur implementeringen av vårdprogrammen fortlöper runt om i landet, vilket försvårar att få en överblick över vad som behöver göras i olika regioner. Ylva Hellstadius betonar vikten av fortsatta utvecklingsinsatser. Många verksamheter har tagit del av medel från den särskilda nationella satsningen på cancervården under 2024. En särskild pott av pengar har gått till utvecklingsprojekt inom cancerrehabilitering och används bland annat för att underlätta implementeringen av det uppdaterade vårdprogrammet.
–Rehabiliteringsområdet utvecklas i snabb takt och vi är på god väg för att lyckas möjliggöra en mer jämlik och individanpassad rehabilitering som ser till hela människan. För att nå dit är vårdprogrammet ett viktigt verktyg, avslutar Ylva Hellstadius.
På gång inom cancerrehabilitering
- Film om cancerrehabilitering. RCC kommer i januari lansera en kort film som beskriver vad cancerrehabilitering är. Syftet är att skapa ökad förståelse bland cancerpatienter och deras närstående för vad cancerrehabilitering egentligen är och innebär. Filmen kommer bland annat att finnas i Min Vårdplan.
- Trycksak. Vid RCC:s stora undersökning under våren 2024 framkom tydligt från både patienter och närstående behovet av tryckt material om cancerrehabilitering.
- Webbinarier. Under 2025 kommer RCC fortsatt erbjuda webbinarier om cancerrehabilitering. Redan inplanerade områden som kommer lyftas är lymfödem, digital rehabilitering samt goda exempel på implementering av det nationella vårdprogrammet.
- Förbättringsprojekt inom cancerrehabiliteringutifrån statliga medel om struktur och aktiva överlämningar pågår över hela landet.
- RCC har producerat två webbutbildningarom cancerrehabilitering, riktade till primärvården samt specialistvården. Dessa är kostnadsfria och går att nås via cancercentrum.se eller via regioners lärportaler.
- Egenvårdsfilmerom fysisk aktivitet och mat vid cancerbehandling är framtagna och finns på 1177.
- Fortsatt stöd planeras till regionerna för information och stöd till implementering för registrering av de nya KVÅ- koderna för rehabiliteringsplan.