Workshop inför implementeringen av Cancerpreventionsplan

Samverkansnämnden Uppsala-Örebro sjukvårdsregion antog Cancerpreventionsplanen den 1 juni 2017 som är en del av sjukvårdsregionens cancerplan, 2016-2018. Varje landsting/region ska ta fram en handlingsplan som ska vara RCC Uppsala Örebro tillhanda senast den 15 mars 2018. 

Syftet med workshoppen var att presentera Cancerpreventionsplanen och -kalkylatorn, samt en diskussion om förutsättningarna för att skapa optimal samverkan så att planens mål kan införas.

Deltagare i workshoppen var sjukvårdspolitiker, sjukvårdsledning, tjänstemän inom folkhälsofrågor samt representanter från beredningsgruppen för Samverkansnämnden Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och RCC:s styrgrupp.

Cancerpreventionsplanens mål är att hela sjukvårdsregionen genom ett offensivt och väl strukturerat arbete ska främja goda levnadsvanor och minska skillnader i hälsa. Fyra strategier beskrivs för att uppnå konkreta mål - Främja kunskapsstyrning, Arbeta med metod- och kunskapsutveckling, Kunskapsspridning, Samverkan med andra aktörer. En förutsättning är att samhällets olika aktörer samverkar och arbetar mot gemensamma mål både mellan landstingen/regionerna och olika samverkanspartners som kommuner, länsstyrelser med flera, inom det egna länet.

Kalkylatorn kan användas som ett simuleringsverktyg i arbetet. Syftet med den är att visa att det finns resurser att spara genom att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande och motivera val och prioriteringar i arbetet för att förbättra levnadsvanor i befolkningen och därmed minskad risk för cancer och andra sjukdomar.

Deltagarna delades i fem grupper för att diskutera och besvara tre frågeställningar. Dessa frågeställningar var - Vad behövs för att omsätta planen från ord till handling? Hur ska vi få in planen i vår struktur för styrning och ledning, in i strategier för plan och budget? Vilka satsningar och prioriteringar ska göras utifrån planens fyra strategier?

I gruppernas diskussioner kom man bland annat fram till att

• en struktur eller modell för samarbetet på hemmaplan krävs för att kunna arbeta systematiskt.
• bättre uppföljning är nödvändig som grund för utveckling och dialog. Med uppföljningen som utgångpunkt kan man genom dialog mellan landstingen och olika samverkanspartners förbättra samverkan kring det som är viktigast och gemensamt bestämma vad som ska prioriteras. Politiken bör ställa krav på systematisk uppföljning. Regionens nämnder bör ha några prioriterade kvalitetsindikatorer som de ansvarar för och som årligen följs upp. Uppföljningen ska hållas ihop även om olika nämnder ansvarar för olika indikatorer. Det får inte bli separata spår utan målsättningen är lika för alla, en god och jämlik hälsa.
• många handlingsplaner blir sidoplaner och ingår inte i den årliga planerings- och budgetprocessen. Det är viktigt att det stödjande arbetet bör inkluderas i landstingens och regionernas verksamhetsplaner och i budgetprocessen så att uppdragen ingår i linjeorganisationen. Idag ligger det ofta utanför linjeorganisationen.
• regionen ansvarar inte för andra aktörers resultat men den har ett ansvar för att regionens tillväxt och utveckling kommer alla till del. För att uppnå en god och jämlik hälsa i befolkningen har man ett ansvar att påtala det som inte fungerar om det påverkar hela regionen.

- Det är glädjande att det nu finns ett beslut att genomföra planens intentioner om en mer jämlik hälsa i sjukvårdsregionen. Stort engagemang kunde noteras hos deltagarna. Det är viktigt att politiker och beslutsfattare nu förhoppningsvis är inspirerade och inser möjligheterna i att genom konkret och målsatt cancerpreventionsarbete främja en jämlik hälsa för hela befolkningen, kommenterade Filippa Nyberg, verksamhetschef vid RCC Uppsala Örebro.