SVF-patienternas enkätsvar en värmländsk guldgruva
Genom ett aktivt arbete med PREM-data från SVF-uppföljningens patientenkäter har Region Värmland funnit ett bra sätt att komma framåt i sitt införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården. Här hittar de både peppande resultat och sådana som tydligt visar vad som kan och bör förbättras.
– Vi såg ganska snart att de så kallade PREM-enkäterna är en guldgruva i arbetet med SVF. Det säger Camilla Staaf (bilden), utvecklingsledare och cancersamordnare inom Region Värmland, om de patientenkäter som används i hela landet för att följa upp patienternas upplevelser av att utredas enligt standardiserat vårdförlopp (SVF). PREM-uppföljningen ingår i SVF-satsningen eftersom ett av målen med SVF-införandet är att patienterna ska bli mer nöjda.
SVF-enkäterna är uppbyggda och administreras på samma sätt som Nationella patientenkäten (NPE) som används inom hela hälso- och sjukvården. PREM står ursprungligen för Patient Reported Experience Measures, men brukar på svenska kallas Patientrapporterade erfarenhetsmått.
Nära hälften av SVF-patienterna får en enkät
Företaget som hanterar patientenkäterna skickar ut dessa till alla patienter som utretts enligt ett standardiserat vårdförlopp, utom då fler än 50 patienter har utretts i ett visst vårdförlopp i en region under en månad. Då görs ett slumpvis urval om 50 patienter för den regionen. För att få ta del av satsningens statliga stimulansmedel ska regionen följa upp patienternas upplevelser inom alla vårdförlopp som ingår i de nationella överenskommelserna. Under 2018 gick nästan 56 000 enkäter ut i hela landet utifrån dessa premisser.
Enkäten skickas ut sex till tio veckor efter avslutad utredning till såväl patienter vars utredning avslutats med ett cancerbesked och start av behandling som till de som avslutat SVF-utredningen av någon annan orsak. Den genomsnittliga svarsfrekvensen ligger på knappt 60 procent.
– Man skulle förstås önska att fler svarade. Men patienterna får ju enkäter lite varstans ifrån, så man kan väl förstå att en del inte orkar fylla i flera stycken, säger Camilla Staaf.
Visar oss om vi är på rätt väg
– I PREM-enkäterna finns resultat som vi stolt kan visa upp, samtidigt som de kan ge oss vägledning om vad vi kan förbättra, säger Camilla Staaf och fortsätter:
– Ett allmänt problem är ju att det är svårt att få veta vad patienterna behöver. Men genom att titta på enkätresultaten får vi veta både vad de är nöjda och missnöjda med. Enkäten tar ju bland annat upp sådant som bemötande, delaktighet och tillgänglighet och är därför väldigt viktiga indikatorer för oss vårdgivare för att se om vi är på rätt väg och vad vi behöver jobba mer med.
Hon och hennes kollega Carolin Thorstensson (bilden) bestämde sig därför för att jobba aktivt med att sprida deras resultat från PREM-statistiken, bland annat genom att berätta om dem på intranätet.
Få patienter inom en del diagnoser
Region Värmland har valt att skicka ut enkäter för samtliga förlopp som PREM-uppföljningen omfattar. Dock har det visat sig att patientunderlaget för en del av förloppen är för litet i Region Värmland för att de ska kunna redovisa några data – det krävs minst tio svar för att data ska publiceras.
– Så egentligen hade vi väl inte behövt köpa in enkäter till alla förlopp, säger Camilla Staaf.
Men enkätsvaren från patienter som utretts för misstanke om någon av de vanligare cancerformerna är en bra grund för regionens arbete med att utveckla vården.
– Jag ser nyttan med PREM-resultaten också när det gäller andra patientgrupper, eftersom många av svaren handlar om sådant som bemötande och tillgänglighet, säger Carolin Thorstensson.
Vet inte att de utretts för cancermisstanke
Bland det första hon och Camilla Staaf såg då de började studera enkätsvaren var att patienter som inte diagnosticerats med cancer över lag är mindre nöjda med sitt utredningsförlopp än de som visat sig ha cancer och fått starta behandling. Många av de som avslutat SVF av annan anledning upplever också att de inte fått information om att de genomgått en cancerutredning.
– Varför det är så vet vi inte. Vi för en ständig dialog med primärvården och vi använder standardiserade remisser där läkaren måste klicka i att patienten fått den informationen. Så frågan är om de här patienterna inte tagit till sig eller förstått den informationen, säger Camilla Staaf.
Mer information i väntrummen
Nu är planen att försöka åtgärda detta problem, bland annat med mer information i väntrummen.
– Vi vill öka patientmedverkan i vården över huvud taget, säger Camilla Staaf.
Hon berättar att Region Värmland har satsat på att använda en patient- och närståendeutbildning utifrån metoden ”lära och bemästra”. Den går ut på att erfarna patienter och deras närstående utbildar andra patienter och närstående. Deltagarna utbyter också erfarenheter och kunskap med vårdgivare och får möjlighet att ge förbättringsförslag. Verksamheten stöttar med utbildningsledare.
Kontaktsjuksköterskorna fått tillgång till data
I vinter har Region Värmland tagit ytterligare ett steg i sin ambition att använda PREM-data som underlag, genom att ge kontaktsjuksköterskorna tillgång till PREM-statistiken med egna inloggningar.
– Förut var det bara verksamhetschefer, cancersamordnare och viss administrativ personal som hade det, och de har sällan tid att gå och in analysera siffrorna i PREM, säger Camilla Staaf och berättar att hon och Carolin Thorstensson i januari höll i en heldagskurs för regionens ett trettiotal kontaktsjuksköterskor i PREM.
– Deras reaktion har bara varit positiv och nu hör de av sig och vill ha stöd att hitta rätt och i hur de kan gå djupare in i statistiken, säger Carolin Thorstensson.
– Sen gäller det förstås att de har tillräckligt med ”luft i systemet” för att jobba med förbättringar. Inte för att det finns mer tid, men jag tror att tillgången till PREM-data kommer att göra att de snabbare ser vad som kan förbättras, säger Camilla Staaf.
Regionens kommunikationsavdelning har också utarbetat en e-guide som ska underlätta sökandet i PREM, eftersom den guide som följer med programmet på sina håll har uppfattats som lite krånglig.
Det som framkommer av Region Värmlands analyser av sina PREM-data kommer att rapporteras till Cancerrådet i regionen varje år, så att rådet utifrån det kan ge förslag på vad verksamheten ska jobba med.
– Så om ett år tror jag vi fått många bra förbättringsarbeten gjorda, säger Camilla Staaf.
I januari gick ett trettiotal kontaktsjuksköterskor i värmlandsregionen en heldagskurs i PREM.
Text: Ingela Hofsten
Foto: Linn Malmén
Fotnot: Region Värmlands e-guide för PREM är än så länge inte tillgänglig utanför regionen, men det finns tankar om att den ska kunna bli det.
Det här är den sjunde och sista delen i artikelserien om SVF-uppföljning, av frilansjournalisten Ingela Hofsten.