Bättre dialog i livets slutskede tack vare palliativa ombud
När all botande och bromsande behandling avslutas och vården övergår till palliativ vård i livets slutskede hålls brytpunktssamtal. Tack vare palliativa ombud har utvecklingen av den palliativa vården i Värmland gått framåt, och antalet brytpunktssamtal ökat.
Brytpunktssamtalen är viktiga eftersom det ger individen möjlighet att besluta om hur den sista tiden ska vara. Under 2018 fick 72 procent ett brytpunktssamtal i Värmland, av de dödsfall som ansågs förväntade. Det är en ökning med cirka 12 procentenheter jämfört med 2017, då ungefär 60 procent fick ett brytpunktssamtal.
Satsat för att öka kompetensen
En framgångsfaktor till den positiva utvecklingen är den samverkan som bedrivs mellan Region Värmland och Värmlands kommuner. Palliativa rådet beslutade 2017 att göra en satsning för att öka kompetensen inom palliativ vård hos vårdpersonal, både inom kommunal vård och primär- och slutenvård.
– Vår ambition när vi planerade för satsningen var att, tillsammans med företrädare från regionen och kommunerna, komma överens om en gemensam strategi för hur vi tillsammans ville höja kunskapsnivån gällande palliativ vård, säger utbildare Christiane Ricken, överläkare inom palliativ medicin.
Utbildat över 100 palliativa ombud
Som ett resultat av denna satsning finns idag ett palliativt nätverk med över 100 utbildade palliativa ombud, fördelade mellan Region Värmland och länets kommuner. Ombuden arbetar strategiskt med utbildning, uppföljning och stöd i respektive verksamhet, och samverkar även lokalt med de palliativa teamen.
– Att starta ett palliativt nätverk som får genomslag, bärighet och som klarar av att växa över tid är helt beroende av engagemang och delaktighet från medarbetarna, säger Cristina Jönsson, tf. avdelningschef för palliativa teamen på Region Värmland, samt ledamot i RCC:s regionala vårdprocessgrupp för palliativ vård.
Förutsättningar för en bättre palliativ vård
Arbetet med det palliativa nätverket följs upp och utvärderas av Palliativa rådet i Värmland, som återkopplar både till personer på ledande positioner och till personal som arbetar med palliativ vård. Även i det arbetet har de palliativa ombuden en viktig roll.
– Förbättringsarbetets lärdom hittills är att den palliativa vården inte är jämlik. Men genom skapandet av det här nätverket har vi nu mycket bättre förutsättningar för kunskapsspridning och samarbete, vilket i slutändan leder till en bättre palliativ vård för de som behöver den, säger Viktoria Khalili, MAS i Karlstads kommun och ledamot i den regionala vårdprocessgruppen för palliativ vård.