Regiondag i bröstcancervård 2018
RCC Uppsala Örebro och regionala vårdprocessgruppen för bröstcancer arrangerar årligen regiondag för bröstcancervården som är väldigt uppskattad. Årets regiondag hölls den 7 mars på UKK i Uppsala och hade rekordmånga deltagare, drygt 160 personer. Regiondagen vänder sig till vårdpersonal i Uppsala-Örebro sjukvårdsregionen inom vårdprocessen för bröstcancer.
Programmet började med presentation av den nya tf verksamhetschefen för RCC Uppsala Örebro, Johan Ahlgren som berättade kort om sin bakgrund. Han har arbetat med bröstcancer sedan 90-talet och har mångårig erfarenhet som verksamhetschef på onkologiska kliniken vid Gävle Sjukhus och på Universitetssjukhuset i Örebro där han slutade den 31 januari för att bli verksamhetschef på RCC. Johan har suttit som ledamot i vårdprocessgruppen för bröstcancer och representerat både Region Gävleborg och Region Örebro län i RCC:s styrgrupp.
I sitt framtida arbete vid RCC kommer Johan fokusera på områden som vårdprocesserna, cancerråden, Cancerplanen och kvalitetsregistren, bl a det nya läkemedelsregistret. Ett förbättringsområde som Johan pekade på var att stärka samverkan mellan vårdprocessgrupper och cancerråden. Cancerplanen 2016 – 2018 håller på att uppdateras och ska gälla från 2019 – 2021. Johan tog också upp den nationella kunskapsstyrningen som på olika sätt kommer att påverka RCC. Systemet har identifierat ett antal nationella programområden (NPO), där cancersjukdomar ingår som ett område.
Det första nationella vårdprogrammet för bröstcancer som togs fram 2014 har reviderats och fastställts januari 2018. Enligt Henrik Lindman, onkolog, Akademiska sjukhuset, har stort revideringsarbete genomförts bl a i patologikapitlet. Många kapitel är till stora delar reviderade och omskrivna.
Bröstcancerregistret har genomgått en stor utveckling som resulterat i bland annat bättre återkoppling av resultat, snabba online rapporter, som Koll på läget. Dock fanns det önskemål bland deltagarna om att registerrapporter ska fortsätta att finnas i pdf-format på RCC webben.
PROM/PREM har införts i flera kvalitetsregister men i bröstcancerregistret återstår ännu detta arbete. Arbete pågår även med den nationella patientöversikten som kommer att finnas på INCA.
En ökad aktiv registerforskning är önskvärt och där ser man idag ett större aktivitet. Forskningsresultat från kirurgiska och onkologiska studier presenterades.
Årets regiondag hade ett historiskt perspektiv. Den historiska exposén återgavs av Leif Bergkvist, Västerås och Lars Holmberg, Uppsala båda numera pensionerade kirurger som har arbetat inom bröstcancerområdet sedan 80-talet. Exposén handlade om utvecklingen inom bröstcancerbehandlingen genom historia till nutid och började i forna Egypten. Vi fick följa utvecklingen inom kirurgin, kemoterapin, strålbehandlingen, hormonella behandlingen och ärftliga risken. Bröstcancerområdet ansågs vara föregångexempel i stora studier och även vad gäller kontaktsjuksköterskor.
Svenska bröstcancergruppen (SweBCG) bildades på 1970-talet. Syftet var att samordna stora randomiserade studier och ta fram vårdprogram för bröstcancer. Regionala grupper har funnits sedan 1980-talet.
Bröstcancerregistrering har funnits länge i Sverige. I Stockholm sedan 1977 och från 1992 fanns register i alla regioner. Eexposén avslutades med att lyfta fram kvalitetsregistrets betydelse och vad det har lett till - adjuvant systembehandling, targeted therapies – precision medicin, organiserat screeningprogram, ökad förståelse av ärftlig cancerrisk, utvecklat stödsystem för patienten, stark infrastruktur med kvalitetskontroll, fas 5 studier och uppföljning.
Per Hall, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, KI, var inbjuden som gästföreläsare för att prata om endokrinbehandling som prevention mot bröstcancer. Kärnan av föreläsningen var att identifiera högrisk och vidta åtgärder som påverkar risken att få bröstcancer. Per presenterade studien Karma och dess delstudie Karisma 2.
Karmastudiens mål är att identifiera vilka kvinnor som har en ökad risk för att diagnostiseras med bröstcancer. I samarbete med mammografiscreeningen identifierade man bl a ökade nivåer av mammografisk täthet som en viktig faktor för risken för att få bröstcancer. I steg två testar Karma metoder för att hindra insjuknande och dödlighet med fokus på kvinnor med hög risk.
Karisma syftar till att minska förekomsten av bröstcancer genom att förebygga sjukdomen med tamoxifen. Friska kvinnor som tar tamoxifen kan ha minskad risk för bröstcancer, men läkemedlet kan orsaka biverkningar. I Karisma 2 vill man undersöka om en lägre dos av tamoxifen, med mindre risk för biverkningar, fortfarande kan ha förebyggande effekt på bröstcancer. För att mäta effekten av de olika doserna av tamoxifen studerar man förändringar i mammografisk densitet och förändringar i biverkningar. I framtiden bör en kvinnas höga täthet i bröstet behandlas som riskfaktor.
Antonis Valachis avlutade dagen med en föreläsning om behandling med aromatashämmare som ger ledbesvär jämfört med tamoxifen, vilket gör att kvinnor följer behandlingen sämre.
Fredrik Wärnberg, kirurg, Akademiska sjukhuset, avslutade den intressanta och givande regiondagen och välkomnade deltagarna att komma åter nästa år.