Har SVF givit effekt på väntetiderna?
I hela landet har man lagt ner stora ansträngningar för att få igång standardiserade vårdförlopp (SVF) för sammanlagt 31 diagnoser för att få bukt med våra allt för långa väntetider. I vår sjukvårdsregion har regionerna/landstingen drivit arbetet framåt på lite olika sätt men med effektivare processer, likvärdig vård och kortare väntetider som målbilder.
Hur ser det då ut i vår sjukvårdsregion nu i slutet av april 2018? Vi valde att titta på de fyra största cancerdiagnoserna: bröst-, prostata-, kolorektal- och lungcancer. Den väntetidsregistrering som byggts upp särskilt för SVF-arbetet har visats innehålla en del oklarheter, bland annat eftersom arbetssätten har skilt sig mellan de olika landstingen. Därför har vi valt att utgå från våra kvalitetsregister där sättet att registrera har varit stabil över de senaste åren. Dock innebär det att effekterna av SVF blir lite utspädda eftersom alla patienter inte registreras i ett SVF. Dessutom, eftersom kvalitetsregistren innehåller så gott som alla patienter så får vi på detta sätt en sannare helhetsbild. Sjukvårdsregion Syd har gjort en beräkning som visar att ungefär 75 % av individer med cancer handläggs inom SVF. Det ska också sägas att man på nationell nivå inlett ett arbete för att åtgärda de brister som SVF registreringen visats innehålla, vilket i förlängningen ska kunna ge oss snabbare och mer detaljerad återkoppling. I det arbetet ingår bland andra Pia Jestin, funktionschef och Anette Wigertz, epidemiolog från RCC Uppsala Örebro.
Prostatacancer
1 nov 2015 infördes SVF för prostatacancer. I figuren kan man se en tydlig minskning av väntetiden från datum då remiss utfärdades till datum för start av behandling, från median 178 dagar 2015 till median 130 dagar för 2017 när man slår ihop alla behandlingsalternativ (svarta linjen). Det är givetvis en väntetid som fortfarande är alldeles för lång. Det finns inget utrymme att slå sig till ro.
Kolorektalcancer
För cancer i kolon och rektum infördes SVF 1 juni 2016 ser bilden i stort oförändrad ut, median 43 dagar 2015 och 40 dagar 2017. Man ser också att väntetiden för att komma igång med onkologisk behandling (strålterapi, orange linje) är längre än ledtiden för kirurgi.
Bröstcancer
För bröstcancer som startade SVF-arbetet 1 juni 2016, ser vi en nedgång av väntetiderna från remiss till behandlingsstart. Totalt sjönk mediantiden från 37 dagar 2015 till 30 dagar 2017. Dock var väntetiderna för den mindre gruppen av individer (cirka 10 % av alla) som får starta med onkologisk behandling längre 2017 jämfört med 2016 (orange linje).
Lungcancer
Slutligen visar kvalitetsregistret för lungcancer att sedan starten av SVF 1 juni 2016 har väntetiderna för dem som ska opereras primärt minskat marginellt medan väntetiderna för strålbehandling har ökat på ett oroande sätt från median 50 dagar till 62 dagar 2017 (orange linje). För alla grupper tillsammans en måttlig ökning från 45 dagar till 49 dagar under samma tid (svart linje). De patienter som planeras för läkemedelsbehandling, vilket oftast är individer där behandlingen ges i palliativt syfte, uppvisar i stort sett oförändrad väntetid.
Sammanfattningsvis ser vi för prostata- och bröstcancer, som står för vardera en tredjedel av tumörfallen bland män respektive kvinnor, en tydlig nedgång av väntetiderna. För tarmcancer och lungcancer är skillnaderna små men en trend att väntetiderna för strålbehandling har ökat är oroande. Vi vet att bristen på strålbehandlingssjuksköterskor på vissa kliniker kan ha bidragit. Totalt sett kan vi också påminna om att väntetiderna generellt inom den svenska vården har ökat de senaste åren vilket innebär att dessa resultat i stort får ses som goda, inte minst också därför att SVF ganska nyligen har startat. Resultaten visar att vi är på rätt väg men att vi måste vara uthålliga i vårt arbete med SVF för att väntetiderna ska kunna reduceras på ett mer påtagligt sätt.
Text: Johan Ahlgren, tf verksamhetschef RCC Uppsala Örebro