För att förbättra tidig diagnos har en ny forskningsstudie, finansierad av RCC Stockholm Gotland, undersökt möjligheten att använda maskininlärning för att identifiera patienter med ökad risk för metastaserad kolorektalcancer (MCRC) inom primärvården. Studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Primary Health Care, visar att detta riskvärderingsverktyg har stor potential att komma till nytta i vården.
Endometrial intraepitelial neoplasi (EIN) är ett relativt ovanligt premaligt tillstånd till livmoderkroppscancer. Akademiska sjukhuset i Uppsala uppmärksammade i höstas en överdiagnostik av EIN vilket inneburit ett 40-tal operationer som hade kunnat undvikas. Utifrån det har RCC fått ett regeringsuppdrag att analysera förekomsten av EIN i övriga regioner och huruvida överdiagnostik även kan ha skett där. Analysen pekar på att någon sådan överdiagnostik inte har förekommit.
En ny pilotstudie i Västerbotten och Västra Götaland ska undersöka om det går att införa lungcancerscreening inom ordinarie hälso- och sjukvård. Syftet med screening är att upptäcka sjukdomen i ett tidigare skede. Nu skickas de första breven med erbjudande om att delta i studien ut till invånare i de båda regionerna.
En projektgrupp på röntgenkliniken vid Södersjukhuset har testat AI för tidig upptäckt av blodpropp i lungan – incidentell lungemboli – som patienter med cancer har ökad risk för. Algoritmen snabbgranskar DT-bilder som tas vid thorax-bukundersökningen som är en del av löpande canceruppföljning. Patienten får besked redan vid undersökningstillfället och kan hanteras inom loppet av minuter om det bedöms som kliniskt relevant.
Med stöd av medel från den särskilda nationella satsningen på cancervården under 2024, testar nu Södersjukhuset (SÖS), två AI-verktyg i arbetet med targetinritning som en del av planeringen inför strålbehandling. Arbetet har frigjort tid för läkarna, kortat ledtiderna för bröst-, prostata- och kolorektarcancerpatienter till behandlingsstart och färre patienter har behövt skickas ”utomläns” för behandling.
En gång om året samlas det nordiska nätverket "The Nordic Collaboration on Cancer Patient Pathways" för att dela erfarenheter kring arbetet med standardiserade vårdförlopp i cancervården. Det var nu åttonde gången de nordiska kollegorna samlades. Värd i år var Danmarks Kræftens Bekæmpelse.
Peter Strang, professor vid Karolinska Institutet och processledare för palliativ vård på RCC Stockholm Gotland har genomfört studien som undersöker om vårdkostnaderna är jämnt fördelade, i relation till kön, ålder, socioekonomiska faktorer.
Sveriges första pilotstudie för lungcancerscreening i Stockholm har gett lovande resultat. Tio kvinnor, som tidigare var utan symtom, har tack vare tidig upptäckt fått botande behandling för lungcancer. Därtill har genomförandet av studien fungerat bra, och deltagarantalet har varit högre än väntat.
Kraftens hus Stockholm har lanserat ett nytt pilotprojekt för att ge cancerpatienter med särskilda behov bättre stöd. Projektet, som finansieras av Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland, innebär att patienter kan få en personlig cancernavigator.
Screening med lågdos-datortomografi kan upptäcka lungcancer tidigare. Det har flera internationella forskningsstudier visat. Nu planeras för en ny pilotstudie i Västerbotten och Västra Götaland. De första personerna beräknas få erbjudande om att delta under början av 2025.
Databasen Cancerstudier i Sverige är nationell databas med aktuella kliniska studier inom cancervården. Nu har databasens sökfunktion förbättrats med möjlighet att söka på gener och pågående fas 1-studier.
Utvecklingen av precisionsmedicin på cancerområdet rör sig i snabb takt och innebär stora möjligheter. Men skräddarsydd behandling kräver utvecklade metoder för diagnostik, och även dessa måste följa med i den snabba utvecklingen. Det är både en fråga om utrustning och om gemensamma arbetssätt för handläggning och tolkning av analyssvar.
Tumörsårsprojektet startade i januari 2019 med syfte att utvärdera om konsultation på distans, genom ett digitalt beslutsstöd, fungerar som metod för sårbedömning och behandling av patienter med tumörsår. Målet har varit att åstadkomma en sammanhållen vårdprocess, öka kompetensen om maligna tumörsår hos vårdpersonal och skapa mer trygghet för patienterna. Nu har arbetet sammanfattats i en rapport.
Artikelserie: 2/4 Omvårdnad
Barncancersatsningen har möjliggjort ett utbyte av kunskap och erfarenheter mellan Astrid Lindgrens Barnsjukhus (ALB) och Karolinska Universitetssjukhuset med ett av de största barnsjukhusen i världen The Hospital for Sick Children (SickKids) och Princess Margaret inom områdena omvårdnad, forskning, radioterapi och palliativ vård av barn med cancer. Under hösten 2023 besökte olika grupper med varierade yrkesroller Kanada.
Lungcancerscreening skulle rädda liv i Sverige, det är visat i flera stora internationella studier. Ändå har Socialstyrelsen inte ens börjat utreda om screeningen ska rekommenderas här. Hur hänger det ihop? För att tydliggöra var frågan står i Sverige bjöd RCC i samverkan in till en workshop som samlade perspektiven och specialisterna för en genomgång.
Artikelserie: Nr 1/4 Barnradioterapi
Barncancersatsningen har möjliggjort ett utbyte av kunskap och erfarenheter mellan Astrid Lindgrens Barnsjukhus (ALB) och Karolinska Universitetssjukhuset med ett av de största barnsjukhusen i världen The Hospital for Sick Children (SickKids) och Princess Margaret inom områdena omvårdnad, forskning, radioterapi och palliativ vård av barn med cancer. Under hösten 2023 besökte olika grupper med varierade yrkesroller Kanada.
Precisionsdiagnostiska metoder bedöms öka med 170 procent på fem år, enligt experter. Metoderna är en förutsättning för att kunna ge precisionsläkemedel, och därför en central del i det jämlika införandet. Det är bakgrunden till den lägesbild och framtidsspaning som Regionala cancercentrum i samverkan nu publicerar.
Efter åtta år har projektet med hälsoinformatörer äntligen fått en forskningsstudie att luta sig mot. I forskningen har man undersökt arbetssätt, strategier och utmaningar. Arbetet som årens alla hälsoinformatörer har lagt ner är guld värt. Det är både hälsoinformatörernas initiativtagare och processledare för Jämlik vård Arja Leppänen och samordnare Desiree Branovici överens om. Forskningsresultaten ger energi att fortsätta jobba för att öka kunskapen om levnadsvanor – som främjar cancerprevention och tidig upptäckt.
Varje år får cirka 3 000 kvinnor i Sverige en gynekologisk cancerdiagnos – livmoderhalscancer, livmodercancer, äggstockscancer, vulvacancer eller vaginalcancer – och incidensen ökar. En femårig tvärsnittsstudie, baserad på Cancerregistret och patientenkäter, visar signifikanta skillnader i hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) mellan inrikes och utrikes födda kvinnor med gynekologisk cancer.
