Frågor och svar om nationell screening för tjock- och ändtarmscancer

Dessa frågor och svar handlar om det av Socialstyrelsen rekommenderade screeningprogrammet för tjock- och ändtarmscancer. Större delen av innehållet lämpar sig att rikta till allmänheten.

Svaren på frågorna är giltiga för samtliga regioner – förutsatt att avtal för det gemensamma samordningskansliet för tjock- och ändtarmscancerscreening (GSK) har skrivits. Information som är regionalt specifik måste läggas till i respektive region, till exempel information om vilka åldersgrupper som kallas.

Avsnitt

1 Hur vanlig är cancer i tjock- och ändtarmen?
2 Hur får man erbjudande om screening i screeningprogrammet?
3 Vad innehåller erbjudandet?
4 Vad finns det för informationsmaterial idag kring tjock- och ändtarmcancerscreening?
5 Finns det informationsmaterial på andra språk än svenska?
6 Vilka får ett erbjudande om screening?
7 Skickas det ut någon påminnelse?
8 Vad undersöks i provet?
9 Hur analyseras provet?
10 Hur snabbt får den som gjort sitt screeningprov ett provsvar?
11 Vilka provsvarsalternativ finns det?
12 Vad händer om det inte fanns osynligt blod i avföringen?
13 Vad händer om provsvaret visar att det finns osynligt blod i avföringen?
14 Hur kan man kontakta Enheten för cancerprevention och screening?
15 Kan personer med symtom själva kontakta screeningenheten för att ta prov?
16 Är det möjligt att i avföringsprovet skilja på om blodet kommer från en tumör eller från hemorrojder?

Hur vanlig är cancer i tjock- och ändtarmen?

Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige efter prostatacancer och bröstcancer, det vill säga den vanligaste av de cancerformer som både män och kvinnor insjuknar i.
Till toppen av sidan

Hur får man erbjudande om screening i screeningprogrammet?

Ett erbjudande om att genomföra självprovtagning skickas till personens folkbokföringsadress till de som ingår i de utvalda åldersgrupperna. Man får ett erbjudande vart annat år ungefär i den månad som man fyller år. Erbjudandet är giltigt i sex månader. Det är frivilligt att delta i screeningen. Den som inte vill delta kan kontakta den verksamhet som organiserar screeningprogrammet och anmäla att man i fortsättningen inte vill få erbjudanden om provtagning. Ett sådant beslut kan senare återkallas om personen ändrar sig.

Den som får erbjudandet har inte uppvisat symtom på sjukdomen utan erbjuds att delta i screeningprogrammet utifrån den åldersgrupp som personen tillhör. Skillnaden mellan screening och sjukvård är att screening erbjuds en symtomfri befolkning medan medicinsk utredning inom sjukvården krävs för de som söker vård med symtom.
Till toppen av sidan

Vad innehåller erbjudandet?

Erbjudandet innehåller en kort information om självprovtagningen och hur den går till. I brevet finns även en provtagningstub för avföringsprovet samt en provtagningsinstruktion i text och bild. Dessutom finns ett förfrankerat och adresserat svarskuvert för att skicka provet till ett laboratorium. Det finns även en liten hygienpåse av plast innehållande en absorbent som provtuben ska läggas i innan den läggs i svarskuvertet.

I brevet finns en länk till en webbsida på 1177. Där finns information om screeningprogrammet och en film som visar hur provet görs:

http://www.1177.se/sthlm/kolla-tarmen

I takt med att regionerna inför screening för tjock- och ändtarmscancer kan respektive region lägga upp motsvarande regionspecifik information på 1177.se.
Till toppen av sidan

Vad finns det för informationsmaterial idag kring tjock- och ändtarmcancerscreening?

Förutom den information som kommer i brevet med erbjudande om deltagande i screeningprogrammet finns det en film som visar hur avföringsprovet görs, det finns även information om screeningprogrammet, om koloskopi och om tjock- och ändtarmscancer på 1177.se. I erbjudandet finns även kontaktinformation till Enheten för cancerprevention och screening  som kan svara på frågor i samband med avföringsprovet.
Till toppen av sidan

Finns det informationsmaterial på andra språk än svenska?

För närvarande finns ingen information om screening för tjock- och ändtarmscancer översatt till andra språk. RCC planerar att arbeta fram en lösning för det. För folkbokförda i Stockholms län erbjuds kostnadsfri rådgivning på finska, arabiska och somaliska under några timmar per vecka.

Erbjudandebrevet och provtagningsinstruktionen har målgruppstestats med hjälp av Kapi AB. Testen genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med 25 personer i åldrarna 60-75 år, där 70 % av de intervjuade var personer som är födda i ett annat länd än Sverige. Baserat på resultaten från den testningen har texten i erbjudande-, påminnelse och svarsbrev anpassats för att göra det enklare för utrikesfödda att förstå innehållet.
Till toppen av sidan

Vilka får ett erbjudande om screening?

Screeningprogrammet för tidig upptäckt av cancer i tjocktarm och ändtarm kommer att starta successivt i regionerna i Sverige, troligen under 2021. När programmet är fullt uppbyggt kommer personer i åldrarna 60–74 år erbjudas provtagning vartannat år. Under uppbyggnaden av screeningprogrammet kan åldersspannet komma att variera mellan de olika regionerna i Sverige.
Till toppen av sidan

Skickas det ut någon påminnelse?

De som inte har skickat in sitt prov inom åtta veckor efter inbjudan får ett påminnelsebrev om möjligheten att göra provet. Påminnelsebrevet innehåller inte någon ny provtagningstub. Behövs en ny tub eller nytt svarskuvert ska man vända sig till Enheten för cancerprevention och screening så att rätt material används.
Till toppen av sidan

Vad undersöks i provet?

Avföringsprovet ger enbart svar på om det finns osynligt blod i avföringen vid provtagningstillfället. Ungefär två procent av alla som gör provtagningen har oblod i avföringen. Blod i avföringen beror i de flesta fall inte på cancer, men måste alltid utredas.
Till toppen av sidan

Hur analyseras provet?

Det insända provet analyseras på ett laboratorium med dokumenterat kvalitetssäkrade processer i enlighet med de krav som ställs för denna typ av analyser.
Till toppen av sidan

Hur snabbt får den som gjort sitt screeningprov ett provsvar?

Alla ska få brevsvar på provet inom fyra veckor från att provet har skickats till laboratoriet. Provsvaret kommer per post hem till folkbokföringsadressen. Den som har frågor om sitt provsvar kan kontakta samordningssjuksköterskan vid Enheten för cancerprevention och screening (se kontaktuppgifter längre ner på sidan).
Till toppen av sidan

Vilka provsvarsalternativ finns det?

  • Provet visar att det inte fanns osynligt blod i avföringen.
  • Provet visar att det fanns osynligt blod i avföringen.
  • Begäran om omprov. Om provet gjorts på felaktigt sätt eller inte kunnat analyseras får personen inte ett provsvarsbrev utan istället ett brev med begäran om omprov. Brevet innehåller en ny provtagningstub och samma information med instruktioner, hygienpåse och förfrankerat svarskuvert.
    Till toppen av sidan

Vad händer om det inte fanns osynligt blod i avföringen?

Personen erbjuds provtagning igen om två år om personen då fortfarande tillhör de åldersgrupper som är aktuella för provtagning enligt screeningprogrammet.

Viktig information i provsvaret är att personen ska kontakta sjukvården vid symtom som: blod i avföringen, slem i avföringen, förändrade avföringsvanor trots oförändrad kost, känslor av obehag i magen som inte funnits tidigare, oförklarlig trötthet, oförklarlig viktnedgång. Bakgrunden till detta är att tumörer inte alltid blöder.
Till toppen av sidan

Vad händer om provsvaret visar att det finns osynligt blod i avföringen?

Visar provet att det finns osynligt blod i avföringen remitteras personen från screeningenheten till sjukvården och en särskild endoskopienhet i personens egen region för att utreda anledningen till blodet i avföringen. Undersökningen heter koloskopi.

Det är endoskopienheten i personens region som ansvarar för att informera muntligt om provsvaret och vad det innebär. De bokar tid och ger även information om vilka förberedelser som behöver göras inför koloskopin. Det finns information om koloskopi på 1177:

www.1177.se/koloskopi

Personen får två provsvarsbrev för att säkerställa att informationen går fram. Ett brev sänds från Enheten för cancerprevention och screening  i Region Stockholm med information om att en ytterligare undersökning behöver göras och att individen ska kontakta endoskopienheten för att boka tid när de fått sitt brev. Det andra brevet skickas från regionens endoskopienhet med information till personen om att kontakta dem för att boka tid för undersökning.
Till toppen av sidan

Hur kan man kontakta Enheten för cancerprevention och screening?

Det finns samordningssjuksköterskor vid Enheten för cancerprevention och screening som kan kontaktas per telefon och e-post.

Telefontid
Helgfri måndag, onsdag och fredag: klockan 10.00 – 11.00
Helgfri tisdag och torsdag: klockan 13.00 – 14.00

Telefon        08-123 138 10
E-post          halosund.hsf@sll.se

Den som skickar e-post behöver inte skriva sitt personnummer, det räcker att skriva fullständigt namn och folkbokföringsadress. Om man vill kan man även uppge sitt telefonnummer.

Personer som hör av sig och beskriver symtom som bör bedömas av läkare rekommenderas av samordningssjuksköteskan att kontakta sin vårdcentral.
Till toppen av sidan

Kan personer med symtom själva kontakta screeningenheten för att ta prov?

Nej det är inte möjligt att själv begära extra provtagning. Screeningprov erbjuds endast vart annat år till symtomfria personer som ingår i utvalda åldersgrupper. Personer med symtom eller oro ska vända sig till sin vårdcentral för en medicinsk bedömning och eventuell ytterligare utredning. Vid symtom är ett enda screeningprov inte tillräckligt, utan då behövs en utredning av en läkare. Det finns flera sjukdomar som kan ge symtom från mage och tarm, inte enbart tjock- och ändtarmscancer.
Till toppen av sidan

Är det möjligt att i avföringsprovet skilja på om blodet kommer från en tumör eller från hemorrojder?

Nej, avföringsprovet visar bara på förekomst av osynligt blod i avföringen. Visar provet att det finns blod i avföringen remitteras personen av screeningenheten till sjukvården för att göra en koloskopi. Det är först vid koloskopin det finns möjlighet att se varför det finns blod i avföringen. En person kan samtidigt ha både hemorrojder och cancer i tjock- eller ändtarmen. Därför ska en koloskopi göras för att utreda varifrån blodet kommer.
Till toppen av sidan