Exempel på rehabiliteringsinsatser:

• Krisstöd i samband med utredning, diagnos, behandling och efter behandling
• Mobilisering och fysiska rehabiliteringsåtgärder för att återfå och bibehålla funktioner
• Insatser kan vara av social karaktär så som information om samhällets resurser
• Psykologiskt stöd och råd för att till exempel vara fysiskt aktiv i syfte att orka sina behandlingar och förebygga fatigue
• Vissa rehabiliteringsbehov, till exempel lymfödem, kan vara behandlingskrävande livet ut

Kontaktsjuksköterskan

Kontaktsjuksköterskan är central i cancerrehabiliteringen och ska verka för att sjukvården tidigt identifierar rehabiliteringsbehov. Kontaktsjuksköterskan är också ansvarig för att en skriftlig individuell vårdplan, ”Min vårdplan”, upprättas. Uppstartade åtgärder och insatser inom cancerrehabilitering ska följas upp, utvärderas och dokumenteras i Min vårdplan.

Kontaktsjuksköterska

Andra professioner

Yrkeskategorier som arbetar inom cancerrehabilitering är till exempel arbetsterapeut, dietist, fysioterapeut, kurator, logoped, läkare, psykolog, psykoterapeut, sexolog, sjukhuspräst, sjuksköterska, stomiterapeut, tandhygienist, tandläkare och uroterapeut. Dessa kan arbeta konsultativt eller handledande gentemot övrig personal när patienten har särskilda rehabiliteringsbehov, eller själva ta emot patienter för bedömning, åtgärder och rehabiliterande behandling. Vid avancerade eller mycket avancerade behov remitteras patienten vidare.

Träning under cancerbehandling

Med fysisk aktivitet och träning kan patienten lindra sina symtom under en cancerbehandling. Filmen beskriver hur fysisk aktivitet kan öka livskvaliteten både under och efter sin behandling. För att få en positiv effekt under behandlingen behöver träningsaktiviteterna vara av en högre intensitet än vad patienten kanske är van vid. Viktiga kännetecken är att bli andfådd och att ha en hög puls. Det spelar ingen roll vilken typ av aktivitet man väljer men forskning visar att intensitet spelar roll för att få bättre resultat.

Om patienten tycker det är svårt att komma igång med träningen kan en fysioterapeut hjälpa till med övningar. Bäst effekt uppnås om man blandar kondition- med styrkeövningar. Det är ingen fara att anstränga sig och bli trött. Men själklart finns det vissa fall när man ska undvika att träna, till exempel vid en pågående infektion i kroppen, feber eller en allvarlig hjärtsjukdom. Är patienten osäker på om hen kan börja träna går det alltid att rådfråga sin läkare eller sjuksköterska.