Frågor och svar om generiskt kallelsesystem

Nej, det är inte nödvändigt. Båda insatserna strävar mot regionernas gemensamma mål att utrota livmoderhalscancer och varje region behöver fatta egna beslut om vilka insatser som man ska delta i.

Sveriges riksdag beslutade den 14:e april 2021 att skynda på utrotningen av livmoderhalscancer och projektet startades den 3:e maj 2021 genom att erbjuda HPV-vaccination tillsammans med HPV-screening.

Som ett första steg i en snabbare utrotning erbjuds nu kvinnor födda 1994–1998, vilka inte innefattades av barnvaccinationsprogrammet, HPV-vaccination i samband med HPV-screening, för så kallad “catch-up” vaccination. Från och med januari 2022 är även kvinnor födda 1999 inkluderade i studien.

SKR beslutade i november 2021 att rekommendera alla regioner att ansluta till detta pågående projekt att utrota livmoderhalscancer inom ramen för en forskningsstudie via Karolinska universitetssjukhuset. Karolinska universitetssjukhuset Center för Cervixcancerpreventions kansli ansvarar för studien.

Det generiska kallelsesystemet är utvecklat för att kunna stötta införandet av vårdprogrammet och hanterar såväl inbjudan till som uppföljning av undersökning. Kallelsesystemet ägs och förvaltas av Västra Götalandsregionen genom RCC Väst.

Kallelsesystemet kan användas av alla regioner som önskar bjuda in till screening för livmoderhalscancer, i systemet ingår även kopplingen till Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention (NKCx). Det ger därmed bra förutsättningar för införande och uppföljning av screeningprogrammet. En bred anslutning till kallelsesystemet bidrar till ökad kvalitet och jämlikhet inom det nationella screeningprogrammet för livmoderhalscancer.

Varje region är ansvarig för sina inköp och tecknande av avtal. Med stöd utifrån så kallade ”Hamburgsamarbeten” är det möjligt för regioner att samarbeta utan att regelverket om upphandling aktualiseras.

Anslutande region tecknar avtal med Västra Götalandsregionen som är ansvarigt för kallelse- och uppföljningssystemet.

Nej, varje region behöver direktupphandla leverantör för supporttiden och kan då välja antal supporttimmar utifrån sina egna behov. Estimatet i underlaget till SKRs rekommendation utgår från cirka 250 timmar per region och år.

SKRs rekommendation bygger på att det finns en fördel om så många regioner som möjligt ansluter sig till systemet eftersom att det då blir en mer kostnadseffektiv lösning. Varje region äger själva beslutet om vilka system man använder för sin screeningverksamhet.

• Stöd för att snabbare kunna implementera nya rekommendationer i vårdprogrammet. I takt med att vaccinationstäckningen för HPV ökar kommer screeningsintervallen att kunna glesas ut och behov att justera IT-stöd pga ändrade screeningintervall kommer att öka.
• Automatisk informationsöverföring mellan regioner vilket är nödvändigt eftersom intervall för provtagning och uppföljning bygger på resultat av föregående prov. Screeningprogrammet omfattar dessutom unga personer som flyttar ofta.
• Minska risken för ojämlik tillgång till screening och möjlighet till tidig upptäckt.
• Ta del av generisk utveckling och minska utvecklingskostnader.

För livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer så är det i grunden samma system men med olika konfigureringar utifrån screeningprogrammens behov. Även för arbetet med organiserad prostatacancertestning så finns ett system för inbjudan- och uppföljning som bygger på samma grundfunktioner.

Under 2022 pågår utveckling av den lösning som nära hälften av regionerna nyttjar vilket innebär att från början av 2023 kan fler regioner ansluta sig. Arbetet för en region att ansluta sig kan variera i omfattning och insats beroende på till exempel hur koppling mot regionens labb-system fungerar, hur historik från tidigare system tas med samt hur funktioner för e-remiss ser ut för aktuell region.

Regionala förutsättningar påverkar vilka kostnader som uppstår för att införa det generiska kallelsesystemet. För de regioner som idag nyttjar RHKS (Regionalt hälsokontrollsystem) så är det mindre arbetsinsatser för att uppgradera till generiska kallelsesystemet. För de regioner som ska byta från annan leverantör så krävs mer insatser för införandet men de behöver estimeras i varje enskilt fall utifrån regionala förutsättningar.

I underlaget till SKRs rekommendation ingår årlig förvaltningskostnad (inklusive estimerad supportkostnad). Portokostnader är inte inkluderat utan tillkommer men bör vara på samma kostnadsnivå som respektive region har idag för porto. För att byta system tillkommer kostnader för att t ex föra över data från befintligt system samt att styra om integrationerna till nytt system.

För de regioner som ansluter till generiskt kallelse- och uppföljningssystem behövs inte en regionspecifik anslutning till Ineras tjänst utan den hanteras centralt i systemet genom Cytburken och systemet har därmed stöd för att dela relevant information över regiongränserna.

För de regioner som använder annan leverantör krävs att regionen kopplar sig mot Ineras tjänstekontrakt för att möjliggöra att information om målpopulation och resultat ska kunna delas mellan olika regioner.

Generiska kallelsesystemet har kopplingar mot olika remiss- och svarssystem och har ett generellt stöd för att ansluta mot externa system.

Här på Regionala cancercentrums webbplats finns information om regionernas samarbete för utrotning av livmoderhalscancer och generiskt kallelsesystem för gynekologisk cellprovskontroll.
Regionsamarbete mot livmoderhalscancer
Generiskt kallesesystem

På Karolinska universitetssjukhusets webbplats för projektet finns det mer information om projektet för utrotning av HPV ovh livmoderhalscancer.
www.hpvcenter.se