I höstas startade Kraftens hus i Stockholm ett pilotprojekt för att underlätta för cancerpatienter med särskilda behov. Projektet, som omfattar 20 patienter, innebär att de får stöd av en personlig cancernavigator. Initiativet pågår fram till sommaren.
Unga vuxna är en målgrupp som hamnar i kläm när det kommer till cancerrehabilitering. Nu utforskar en arbetsgrupp möjligheterna för en specifik handlingsplan för unga vuxna med cancer.
Förra året gjorde RCC i samverkan en undersökning som visade att patienter efterfrågar tydligare och mer omfattande information om cancerrehabilitering. För att möta behovet har RCC tagit fram filmen "Viktigt att veta om cancerrehabilitering på fyra minuter", som successivt kommer att läggas in i Min vårdplan.
För att främja en mer jämlik vård pågår nu ett omfattande förbättringsprojekt inom pre- och rehabilitering för de cancerformer som behandlas på S:t Görans sjukhus. Projektet, som fått medel via den nationella satsningen på cancervården 2024, syftar till att säkerställa en personcentrerad vård av hög kvalitet för alla cancerpatienter, oavsett diagnos.
Centrum för cancerrehabilitering i Stockholm har genom medel från den nationella satsningen på cancervården 2024 genomfört en rad olika satsningar. Ett delprojekt handlar om att nå ut bättre till målgruppen unga vuxna.
Det har gått 10 år sedan det första nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering lanserades 2014. Mycket har hänt sedan dess, men det finns fortfarande utvecklingspotential för att göra rehabiliteringen mer jämlik över hela landet.
Nu pågår implementeringen av nationellt vårdprogram cancerrehabilitering för barn och ungdom i sjukvårdsregionerna. Ingrid Tonning Olsson, neuropsykolog på Skånes universitetssjukhus, leder ett projekt för att kartlägga hur väl vårdprogrammet följs i Södra sjukvårdsregionen. Genom intervjuer på fem sjukhus undersöker hon hur läget ser ut idag och vilka utmaningar som finns, med målet att vara en del av den nationella implementeringen.
Under hösten har Kraftens hus, som har initierats av Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland, startat upp en ny, efterlängtad verksamhet.
Allt fler överlever cancersjukdom i barndomen och har ett långt vuxenliv framför sig. En del får komplikationer av behandlingen redan under uppväxten som fortsätter att påverka det dagliga livet medan andra löper risk för hälsoproblem som debuterar senare i vuxen ålder. Det nationella vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer, som innefattar uppföljningsrekommendationer både under uppväxten och det fortsatta vuxenlivet, har nu reviderats för tredje gången och godkänts av RCC i samverkan.
Som ett led i att förbättra cancervården, särskilt för barn som har en närstående med obotlig cancer, erbjuder Clownmedicin värdefulla insatser som hembesök och caféträffar.
För att främja psykiskt och fysiskt välmående hos cancerberörda har Kraftens hus i Stockholm startat upp konceptet ”Häng med oss ut” som ett förbättringsprojekt inom cancerrehabilitering. Metodiken kommer från Friluftsfrämjandet, och har tidigare använts inom socialpsykiatrin. Målet är att göra det enklare för deltagarna att komma ut i naturen, eftersom det har visat sig ha en positiv inverkan på den mentala hälsan.
I ett förbättringsprojekt som genomförs på Kirurgkliniken på Danderyds sjukhus granskas patienternas upplevelse efter genomgången behandling för kolorektalcancer – utifrån hur de själva beskriver sitt mående på hälsoskattningen. Målet med projektet är att skapa skriftliga riktlinjer för strukturerad cancerrehabilitering baserade på patientens egen upplevelse.
Cancervården har gjort stora framsteg i Sverige och många överlever sjukdomen. Men ”baksmällan” efter en cancersjukdom kan bli svår och långvarig, både för den som drabbats och för anhöriga. För två veckor sedan samlades olika nyckelpersoner inom cancerområdet för att lyfta det som behöver göras för att uppnå ökad livskvalitet för cancerpatienter. Det handlar inte bara om vården utan andra aktörer och arenor i hela samhället.
En utbildningsdag inom cancerrehabilitering har gett ny energi och kunskap till personalen. Genom att utbyta erfarenheter och arbeta tillsammans har man fått nya verktyg för att förbättra rehabiliteringen, särskilt för unga vuxna.
Region Gävleborg har startat upp en ny cancerskola om rehabilitering för patienter och närstående. Satsningen är ett av många förbättringsprojekt som genomförs tack vare den nationella satsningen på cancervården under 2024.
Kraftens hus Stockholm har lanserat ett nytt pilotprojekt för att ge cancerpatienter med särskilda behov bättre stöd. Projektet, som finansieras av Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland, innebär att patienter kan få en personlig cancernavigator.
Kenneth Nilsson behövde bli övertygad om att ta emot samtalsstöd när hans sambo fick bröstcancer. Idag håller han i samtalsgrupper för närstående vid Kraftens hus i Borås.
Att vara fysiskt aktiv och få i sig tillräckligt med energi och näring skapar bättre förutsättningar för en cancerbehandling. Det kan bidra till att minska risken för komplikationer och öka välmåendet. Dessutom kan återhämtningen efteråt snabbas på. Eftersom levnadsvanor är en viktig del i cancerrehabiliteringen har RCC tagit fram inspirationsfilmer för 1177.se.
Inom loppet av fyra år fick Gunilla Keith Bodros två cancerbesked. Det stöd hon fått från läkare, kuratorer, övrig vårdpersonal, rehabilitering i form av fysisk aktivitet och möjligheten att hjälpa andra som volontär har varit viktiga delar på resan mot att må bättre.
Idag är inte cancerrehabiliteringen jämlik. Det kan bero på att hälso- och sjukvården inte identifierar patientens rehabiliteringsbehov eller inte upprättar en individuell rehabiliteringsplan. Nu har Socialstyrelsen tagit fram en kodningsanvisning för koder ur Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) som gäller när man ska upprätta en rehabiliteringsplan.
