Danderyds sjukhus granskar hälsoskattningar för bättre rehabilitering efter kolorektalcancer
I ett förbättringsprojekt som genomförs på Kirurgkliniken på Danderyds sjukhus granskas patienternas upplevelse efter genomgången behandling för kolorektalcancer – utifrån hur de själva beskriver sitt mående på hälsoskattningen. Målet med projektet är att skapa skriftliga riktlinjer för strukturerad cancerrehabilitering baserade på patientens egen upplevelse.
Projektgruppen består av kontaktsjuksköterskorna Franziska Jones, Clara Törnblom, Sara Ollas och Maria Williamson, med stöd från Charlotta Bergström, tarmterapeut och Karin Westberg, kirurg. De har sedan projektets start granskat över 500 hälsoskattningar för att bättre förstå vilka symtom, biverkningar eller andra problem som patienten skattar som besvärliga efter behandling.
Projektet syftar till att skapa ett strukturerat arbetssätt för att kunna erbjuda det bästa möjliga stödet i rehabiliteringsprocessen. Genom att använda hälsoskattningar kan teamet få en mer objektiv bild av patienters upplevelser, och därmed kan vården skräddarsys mer efter patienternas individuella behov.
–Vi får väldigt positiv feedback från patienterna när vi använder oss av hälsoskattningarna i det dagliga arbetet. Det är ett sätt att skapa samma förutsättningar för alla samtidigt som vi kan möta patienten där just hon eller han befinner sig. Samtidigt är det ett konkret sätt att visa hur våra patienter faktiskt mår, berättar Maria Williamson, initiativtagare till projektet.
Besvärande symtom pågår längre än man trott
Problemen som lyfts i hälsoskattningarna är inte överraskande, menar Maria Williamson, utan stämmer relativt väl överens med diagnosen och det man tidigare uppfattat att patienter har påtalat. Betydelsefull är dock bekräftelsen på att många besvär finns kvar sex till nio månader efter operation.
–Det är inte så mycket nytt i hur besvären beskrivs, utan de går ganska mycket i linje med det som står i vårdprogrammet bland annat. Det som är viktigt är att kunna visa på att problemen faktiskt kvarstår månader efter behandlingen. Det kan finnas föreställningar att livet för våra cancerpatienter återgår till det normala när den kirurgiska och medicinska behandlingen tar slut, men så är inte fallet.
Det är dock inte bara de fysiska problemen som lyfts - funderingar över livet och döden bekymrar många patienter även vid uppföljningen.
–Det är betydligt fler som fortfarande skattar besvär med existentiella funderingar efter sex månader än vad man tidigare har uppfattat.
Hoppas på mer jämlik vård och förbättrad livskvalitet för patienter
Förhoppningen med projektet är att resultaten ska kunna användas i vården för att informera patienten utifrån dess individuella situation och behov, såväl som att kunna bekräfta det som sker och kan ske.
–Mycket handlar om att bekräfta och normalisera. Med små åtgärder kan man hjälpa patienterna att må mycket bättre. Det är ett sätt att veta vad som är våra patienters största problem och inte bara gå på känsla.
Projektet syftar till att förbättra cancerrehabilitering och livskvalitet efter avslutad behandling. Detta uppnås genom att både lyfta fram patientens egna upplevelser och perspektiv samt erbjuda ett mer strukturerat och individuellt anpassat stöd.
–Vi hoppas att projektet ska främja en mer jämlik vård och förbättra teamarbete genom att ge ett tydligt underlag baserat på patientens upplevelse, snarare än individuellt tyckande, avslutar Maria Williamson.