Det nationella vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer som innefattar uppföljningsrekommendationer både under den fortsatta uppväxten samt under vuxenlivet har nu reviderats för andra gången och godkänts av RCC i samverkan.
Varje barncancercenter i Sverige har numera en apotekare anställd. Sedan ett år tillbaka arbetar Sofie Holmgren som apotekare på barnavdelning 3 vid Norrlands universitetssjukhus, där barn med onkologiska och hematologiska sjukdomar utreds och behandlas. Anställningen är ett av resultaten av en statlig barncancersatsning.
Just nu pågår ett omfattande arbete på såväl nationell som regional nivå för att stärka och ytterligare öka kvaliteten inom barncancervården. Inom flera delar av barnsjukvården har man länge arbetat hårt för att övergången från barn- till vuxensjukvård ska bli så smidig och bra som möjligt, med fokus på barnet och dess familj.
En kartläggning har gjorts av vilka resurser som finns i respektive region inom området barncancer. Undersökningen är baserad på en enkätundersökning som gjorts på uppdrag av Nationella arbetsgruppen för barnonkologi, utförd av processledare för barncancer inom respektive RCC.
Trots läget med covid-19-pandemin har arbetet med utveckling inom barncancerområdet kunnat fortsätta. Det visar en ny delrapport som RCC nyligen lämnade till Socialdepartementet.
Camilla Häger tog fram den första versionen av Barnonkologihandboken som ett förbättringsarbete när hon utbildade sig till kontaktsjuksköterska. Nu har boken omarbetats till sju olika versioner för att användas i Västra Götalandsregionen, Halland, Jönköping och Karlstad.
Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland har tagit fram en webbkurs om barn och cancer för skolsköterskor. Det är ett nytt sätt att involvera elevhälsan främst i det förebyggande arbetet, men också i arbetet med att ta hand om familjer som drabbas.
När barn och unga insjuknar i cancer väcks många svåra frågor och känslor som berör en hel familj. Vid sidan av medicinska frågor finns även stora behov av samtal och psykosocialt stöd. I vuxen ålder behöver många även sjukvårdens hjälp att hantera sena komplikationer till följd av cancer. För att möta behoven riktar Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) särskilda satsningar till landets uppföljningsmottagningar för barn och vuxna efter cancer.
Utifrån rapporten ”Utvecklingsområden inom barncancervården” har en nationell handlingsplan för utveckling av barncancervården tagits fram. En nationell arbetsgrupp med företrädare från alla sjukvårdsregioner har arbetat för att ta fram handlingsplanen med insatser för åren 2020 – 2022.
Barncancer är fortfarande den vanligaste dödsorsaken bland barn mellan ett och 14 år. Cirka sju av tio som drabbas får komplikationer senare i livet. Vid ett seminarium i Göteborg diskuterades vad som krävs för en stärkt cancervård för barn och unga.
Sveriges sex barncancercentrum har med stöd av RCC gjort en analys av hur barncancervården kan utvecklas. Det har resulterat i en rapport med en rad konkreta förslag som lämnats till Socialdepartementet.
Cancervården ska fortsatt stärkas. Det slår regeringen fast i årets höstbudget och avsätter därför 500 miljoner kronor per år från och med 2020 till att utveckla vården, tillgängligheten och jämlikheten inom cancerområdet.
Då överlevnaden efter barncancer är hög finns det fler och fler individer i samhället som haft cancer som barn. Efter cancerbehandlingen har dessa patienter ett långt liv framför sig. Sena komplikationer kan uppkomma i samband med cancersjukdomen och behandlingen, under den fortsatta uppväxten och under vuxenlivet. Det är viktigt att personer som haft cancer som barn följs upp för att biverkningarna ska upptäckas på ett tidigt stadium och bli omhändertagna på rätt sätt.
Tre nationella vårdprogram går idag ut på remiss till profession och patientföreningar. Fyra vårdprogram går ut på remiss till regioner.
