Till regionspecifikt innehåll

Frågor och svar om standardiserade vårdförlopp, SVF

Här hittar du frågor och svar om standardiserade vårdförlopp och satsningen på kortare väntetider i cancervården. Har du en fråga du inte hittar här? Skicka in din egen fråga!

Välkommen att skicka in din fråga

Frågor och svar

A. Frågor om enskilda vårdförlopp
B. Kodning – generellt
C. Start och avslut av standardiserat vårdförlopp
D. Uppföljning och ledtider
E. Införande i landstingen

A. Frågor om enskilda vårdförlopp

Allmänna ospecifika symtom som kan bero på cancer

Det är inte alltid som utredningen enligt SVF resulterar i en diagnos, och det är då viktigt att notera att SVF kan avslutas trots att utredningen fortsätter, på diagnostiskt centrum eller på en annan enhet.

Av vårdförloppsbeskrivningen framgår detta: När patienten har genomgått de utredningssteg som beskrivs i utredningens block A–D och diagnos ändå inte kan ställas ”bör en samlad bedömning av utredningen ske i ett multidisciplinärt team, vid MDK eller liknande, för att avgöra hur patienten ska följas vidare. […] Utredningsenheten ska i dessa fall göra en individuellt anpassad uppföljningsplan för patienten där det framgår vilken enhet som ansvarar för uppföljningen. I uppföljningsplanen ska också ingå en sammanfattning av utredningen. Målet är att på sikt bedöma om det fortfarande finns misstanke om allvarlig sjukdom.”

Efter MDK ska patienten få ett ”avslutande samtal” med utredningsansvarig läkare där man går igenom MDK:s bedömning. Vid datumet för detta samtal avslutas SVF med koden VP878 – Misstanke om cancer avskrivs. Då avslutas alltså SVF men inte nödvändigtvis utredningen.

Analcancer

Avsluta med kod 78 – Misstanke om cancer avskrivs.

Bröstcancer

SVF avslutas det datum då patienten får beskedet av primärvårdsläkaren.

När välgrundad misstanke uppkommer vid screening ska datumet sättas till selektionsutredningstillfället (om man där sätter kod 3, 4 eller 5).

Selektionsutredningstillfället är den dag då kvinnan återkommer för fördjupad bröstradiologisk utredning, efter beslut om att screeningens bilder inte räcker för att friskförklara kvinnan.

Ja, SVF kan starta efter ett telefonsamtal mellan patienten och läkare eller sjuksköterska med specialkompetens, om samtalet ger tillräckligt med underlag för att avgöra om ett kriterium för välgrundad misstanke är uppfyllt.

Hudmelanom

Ja, ett nytt SVF ska startas. Om patienten fortfarande går i ett uppföljningsprogram är huvudprincipen att misstänkta återfall ska hanteras utanför SVF men att nya primärtumörer ska hanteras inom SVF. Om en ny primärtumör upptäcks medan en SVF-utredning fortfarande pågår (t.ex. vid helkroppsundersökningen i samband med utvidgad excision) ska inget nytt SVF startas.

Nej, SVF ska inte startas.

Om excisionen är gjord inom ramen för SVF och PAD visar dysplastiskt nevus eller grav atypi ska SVF avslutas med kod 78 – Misstanke om cancer avskrivs.

Huvud- och halscancer

Nej, välgrundad misstanke (start av SVF) kan sättas först efter klinisk undersökning vid ÖNH-klinik (filterfunktion).

För att inte få onödig fördröjning i förloppet är det viktigt med ett nära och bra samarbete mellan käkkirurgisk klinik och ÖNH-klinik.

Myelom

En patient som följs på hematologmottagning för MGUS och som får ett myelom ska inte starta SVF.

En patient som följs i primärvården för MGUS och som remitteras till hematolog vid misstanke om övergång i myelom ska starta SVF.

Neuroendokrina buktumörer

SVF omfattar neuroendokrina tumörer i magsäck, tunntarm, tjock- och ändtarm, bukspottkörtel och binjurar.

Neuroendokrina tumörer med säte i levern finns i princip bara som metastaser. Det har förekommit spekulationer om att NET skulle kunna uppstå primärt i levern, men tills vidare ska de betraktas som CUP om man inte finner någon primärtumör vid utredningen.

Peniscancer

Vid T1G1-tumörer kan cirkumcision vara första behandling, och den ska då kodas som VJ050 – Start av första behandling, kirurgi. Kirurgisk behandling av T1G1-tumörer kan utföras lokalt efter beslut på nationell MDK .

Cirkumcision ska inte kodas som start av behandling om den utförs som diagnostisk åtgärd eller utan misstanke om peniscancer.

Använd kod 73 – Ingen ytterligare åtgärd.

Den region som utför behandlingen avslutar och kodar. Det innebär att de tidiga tumörerna som opereras i hemregionen efter beslut på nationell MDK avslutas och kodas i hemregionen. Patienter som opereras vid en nationell enhet avslutas och kodas där.

Primär levercancer

Använd koden VXX74 – Andra medicinska skäl.

I de fall då man beslutar att göra en paus i utredningen för att patienten ska ta en nykter period kan koden sättas redan när detta beslut fattas, alltså när patienten inleder den nyktra perioden.

Prostatacancer

Det standardiserade vårdförloppet ska avslutas med kod VJ178 – Misstanke om cancer avskrivs. Koden kallas ”Misstanke om cancer avskrivs” men bör tolkas som ”Misstanke är ej bekräftad”.

Koden ska användas när cancermisstanken är tillräckligt låg för att prostatabiopsi inte ska vara motiverad eller när beslut har fattats tillsammans med patienten att inte genomföra prostatabiopsi. Koden ska också användas när prostatabiopsi har genomförts och PAD visar histologisk misstanke om cancer eller fynd av prostatisk inraepitelial neoplasi (PIN).

SVF ska då avslutas med kod VJ178. Koden kallas ”Misstanke om cancer avskrivs” men bör tolkas som ”Misstanke är ej bekräftad”.

SVF avslutas vid det första behandlingsbeslutet, efter resultatet av den första biopsin. Den uppföljande biopsin och MR-undersökningen görs ca 6 månader efter avslutet, utanför ramen för SVF.

"Vi sätter VJ160 (exspektas) redan vi diagnosbeskedet då man ej ska invänta kompletterande ombiopsi eller MR-undersökning eftersom det anses ingå i konceptet ”Aktiv monitorering”, precis som när vi rapporterar in i INCA. Ersätter den nya koden VJ159 detta? Vad är skillnaden på VJ159 och VJ160? Båda kan gälla lågriskcancrar."

Den nya koden VJ159 används för att skilja ut lågriskcancrarna från övriga. Lågrisk avslutas därför med en egen kod, VJ159.

Så här är det förklarat i kodvägledningen: "Vid fynd av lågriskcancer avslutas SVF när patienten har fått sitt cancerbesked på mottagningen. Processen fram till ett definitivt beslut om aktiv monitorering eller behandling sker alltså utanför ramen för SVF.”

Om man redan vid det första mottagningsbesöket sätter in Bikalutamid innebär det att diagnosen är säker och patienten har fått sitt cancerbesked,. Då ska SVF avslutas med kod för behandlingsstart (VJ152 - start av behandling, läkemedel) samma datum som besöket. Det gäller även om man tar biopsier vid besöket som patienten ska få svar på senare.

Skelett- och mjukdelssarkom

Det framgår inte explicit i SVF-beskrivningen om DFSP ingår eller ej, men i praktiken gör de det om de är större än 5 cm (”en resistens som uppvisar ett av följande två kliniska fynd … storlek över 5 cm”).

Ett DFSP som är > 5 cm är svårt att skilja från ett subkutant sarkom och bör därför utredas på sarkomcentrum. Mindre tumörer utreds gärna via lokala rutiner.

När diagnosen DFSP fastslagits hamnar patienten, om hen ingår i SVF, i gruppen med lågmaligna tumörer och avslutas vid behandlingsbeslut med koden VP559 – Start av första behandling, annan: Behandlingsbeslut lågmalignt sarkom.

Tjock- och ändtarmscancer

Endoskopienheten får en remiss från primärvården märkt SVF. Ska välgrundad misstanke registreras det datum då beslutet tagits (dvs. i primärvården) eller då remissen kommit in och blivit bedömd av specialistenheten?

Om primärvården har märkt sin remiss med SVF eller Välgrundad misstanke så anger ni primärvårdens remissdatum.

Endoskopienheten får en remiss som inte är märkt SVF och handhas enligt vanliga rutiner. Därefter upptäcker man en tumör i tjocktarmen under en koloskopi. Ska start av SVF registreras från det att fyndet gjorts?

Ja, välgrundad misstanke ska registreras på det datum då tumören upptäcktes, alltså vid koloskopin. Det kriterium för välgrundad misstanke som du kan ange är ”fynd vid bilddiagnostik som inger misstanke om kolorektalcancer”.

Endoskopienheten får en remiss som inte är märkt SVF men remissgranskaren kan utläsa av remissen att ett kriterium för välgrundad misstanke är uppfyllt. Hur ska det registreras?

Ange granskningsdatumet som datum för välgrundad misstanke, och prioritera sedan remissen som om den hade varit märkt med SVF från början.

Använd kod VB250 – Start av behandling, kirurgi.

Om det är uppenbart att polyperna du tar bort är benigna så informerar du patienten om det vid skopitillfället och avslutar förloppet med VB278 – Misstanke om cancer avskrivs.

Om du är osäker inväntar du PAD och avslutar när du informerar patienten om svaret. Det finns två alternativ:

  1. Det var inte cancer. Förloppet avslutas med VB278 – Misstanke om cancer avskrivs.
  2. Det var cancer men koloskopin var tillräcklig som behandling och patienten behöver inte utredas mer. Förloppet avslutas med VB273 – Ingen ytterligare åtgärd.

Urinblåse- och urinvägscancer

"Enligt vår regions tolkning ska vi inom primärvården inte behöva beställa prover (exempelvis urincytologi, kreatinin) när vi remitterar på välgrundad misstanke vid makroskopisk hematuri. När jag ringde om ett sådant fall fick jag ändå besked om att beställa prover. Vad gäller?"

Vårdförloppsbeskrivningen anger inte vem som ska beställa undersökningarna. Varje region anpassar utredningsprocessen till sina lokala förutsättningar och det kan därför variera vad regionen ålägger primärvården respektive sjukhusvården i de inledande stegen.

Det finns ingen begränsning av hur ofta primärvården kan starta SVF för en patient som får makroskopisk hematuri. Däremot finns det en mening under kapitlet Utredning som riktar sig till dem som tar emot remisserna: ”Vid mottagande av remiss ska patienten bokas för DT-urografi och besök hos urolog. Om patienten utretts enligt SVF inom det senaste året planeras utredningen individuellt.” Tanken med detta är att ansvaret för att bedöma vilken utredning som är lämplig/rimlig för den här patientgruppen ligger på urologen och inte på primärvården.

Patienter som efter första TUR-B inte planeras för cystektomi eller onkologisk behandling ska avslutas vid PAD-beskedet med kod VK173 – Ingen ytterligare åtgärd. Det gäller även patienter som planeras för BCG- eller mitomycinbehandling eller som ska genomgå re-TUR-B.

Detta sätt att koda är inte helt optimalt och processen kommer att diskuteras vidare vid framtida uppdateringar av vårdförloppet. I nuläget är detta dock det bästa sättet att få jämförbara ledtider.

Använd kod 73 – Ingen ytterligare åtgärd.

Vulvacancer

Använd kod 78 – Misstanke om cancer avskrivs.

Tillbaka till alla frågor

B. Kodning – generellt

Datumet ska vara det samma för kod 90 (Patient överflyttad till annan region) och 91 (Patient mottagen från annan region), det vill säga datumet för den dag då man fattar beslut om att patienten ska flyttas till annat landsting/region. Mottagande region förutsätts få information samma dag som beslutet tas. Koderna används för att markera själva överflyttningen, och datumet saknar betydelse för den nationella uppföljningen. Regioner kan alltså göra egna överenskommelser om vilket datum koden ska sättas utan att det påverkar den nationella uppföljningen.

Företagshälsovården kan klassas som primärvård i det här sammanhanget.

Ja, t.ex. om ett SVF har avslutats första gången på grund av att kriterierna för välgrundad misstanke inte var uppfyllda, men att det vid ett förnyat besökstillfälle finns symtom som uppfyller kriterierna för välgrundad misstanke.

Ett standardiserat vårdförlopp (SVF) ska endast omfatta de patienter som får den aktuella cancerdiagnosen för första gången och de som insjuknar igen efter ett avslutat uppföljnings- eller kontrollprogram. Patienter som får återfall (recidiv) under pågående uppföljning ska inte inkluderas i SVF. I några SVF finns förtydliganden av hur nya primärtumörer ska betraktas i detta sammanhang. En sammanställning av detta finns i kodningsvägledningen för samtliga diagnoser

Ja, information till patienter och närstående har tagits fram på nationellt nivå. Materialet distribueras till regionerna via cancercentrum.se och kan anpassas efter regionala och lokala behov och förutsättningar. Det finns även information om standardiserade vårdförlopp som vänder sig till patienter och närstående på 1177.se.

SVF gäller patienter som är 18 år och äldre. Undantaget är SVF för akuta leukemier som även gäller patienter 16–18 år som vårdas vid vuxenklinik.

Tillbaka till alla frågor

C. Start och avslut av standardiserat vårdförlopp

I de flesta vårdförlopp anges vilka symtom eller fynd som ska ge misstanke om diagnosen och vilka utredningar som ska vidtas för att säkerställa eller avfärda att ett kriterium för välgrundad misstanke är uppfyllt. Vid välgrundad misstanke ska det standardiserade vårdförloppet startas. Välgrundad misstanke kan också uppstå utan att det tidigare har funnits någon misstanke, t.ex. som ett bifynd i samband med undersökning som görs av något annat skäl.

En så kallad egen vårdbegäran granskas på samma sätt som en remiss från t.ex. primärvården. Om beskrivningen innehåller symtom som ingår i definitionen av välgrundad misstanke kan remissgranskaren starta utredning enligt standardiserat vårdförlopp.

Ja, välgrundad misstanke ska alltid registreras då någon inser att kriterierna är uppfyllda, oavsett om någon annan borde ha insett det tidigare. Vid uppföljning kommer det att ge en falskt kortare ledtid, vilket påverkar statistiken. Då systemet satt sig kommer detta bli allt mer sällsynt.

Koden VXX10 – Beslut välgrundad misstanke, ska sättas det datum då patienten får information om fyndet. Det innebär naturligtvis en fördröjning jämfört med om koden skulle sättas vid datum för undersökning eller vid svar till remittenten, men ett SVF ska aldrig starta utan en föregående dialog med patienten och detta får anses vara överordnat.

Huvudprincipen är att ett SVF inte ska starta utan en föregående dialog med patienten. Alltså sätts koden VXX10 – Beslut välgrundad misstanke det datum då patienten får information om att det finns cancermisstanke och att utredningen därför kommer att ske enligt SVF.

För patienter som får en cancerdiagnos slutar vårdförloppet när patienten startar sin första cancerbehandling. Denna behandling kan vara operation, strålbehandling, medicinsk behandling eller ett beslut om så kallad exspektans (regelbunden uppföljning av patienten utan att sätta in tumörbehandling). För patienter som inte har cancer slutar vårdförloppet då utredningar visar att cancer kan uteslutas. I dessa fall avslutas alltså vårdförloppet trots att utredningarna för annan sjukdom fortsätter.

När start av första behandling är kombinerad behandling (”radio-kemo”) ska SVF avslutas med den behandling som ges först (strålbehandling eller läkemedel), men den som registrerar kan ha svårt att få den informationen. Kan onkologen besluta att alltid avsluta SVF med strålbehandling i dessa fall?

Det går bra att fatta ett sådant beslut.

En patient opereras och avslutas med kod VXX50 – Start av behandling, kirurgi, men PAD-svaret visar inte på malignitet. Ska koden i efterhand ändras till VXX78 – Misstanke om cancer avskrivs?

Nej, huvudprincipen  ska vara att man inte kodar om.

Ibland kan en operation bara bli öppning och stängning, p.g.a. av överraskande spridning eller fynd. Då blir operationen inte behandling. Hur ska SVF avslutas?

SVF avslutas vid datum för operationen eftersom operationen genomfördes med intensionen att vara start av behandling. Använd kod 50 – Start av första behandling, kirurgi.

Om patienten har överförts mellan landsting ska det opererande landstinget koda avslutet.

Använd kod 74 – Andra medicinska skäl.

Använd avslutskod VXX76 – Patientens val.

Ange det datum då patienten får information om detta, t.ex. när patienten får diagnosbesked med annan diagnos.

Tillbaka till alla frågor

D. Uppföljning och ledtider

Målet är att minst 70 procent ska utredas enligt SVF. Det innebär inte att 30 procent av patienterna ska exkluderas. Det finns dock några exempel på patienter som av olika skäl inte kommer att inkluderas i SVF.

  1. Patienter som blir akutopererade och där operationen innebär både diagnos och behandlingsstart vid samma tillfälle.
  2. Patienter som inte vill bli utredda enligt SVF.
  3. Patienter där cancermisstanke uppstår i en mycket sen palliativ fas.

Gemensamt för dessa grupper är att de inte gynnas av en snabb och standardiserad utredning. Det är vanligare i vissa diagnoser och mindre vanligt i andra diagnoser.

Den ledtid som ska följas upp på nationell nivå (från välgrundad misstanke till start av första behandling) ska läsas som den sammanlagda maximala ledtiden (ej mediantid) angivet i kalenderdagar. Ledtidsuppgiften anger hur många kalenderdagar som åtgår för att med god kvalitet och säkerhet utföra alla nödvändiga utredningsmoment i en utredning, under förutsättning att det inte förekommer någon kötid eller andra organisatoriska fördröjningar.

Som ett stöd i införandet finns även ledtider angivna för de ingående momenten i vårdförloppet. Dessa ledtider bygger på arbetsgruppens bedömning av vad som är medicinskt motiverad tid, men det finns inga krav på att landstingen/regionerna måste klara att hålla dessa, så länge den sammanlagda ledtiden hålls.

Beskrivningarna av vårdförloppen anger i vissa fall även vad som ska göras för att gå från misstanke till välgrundad misstanke och hur många dagar detta kan kräva. Den ledtiden kommer inte att mätas nationellt men kan fungera som vägledning och fördjupad uppföljning för landstingen.

För enskilda patienter kan det krävas längre ledtider i vissa moment, t.ex. om patienten måste sluta med ett läkemedel, ska få behandling mot en annan sjukdom eller behöver tid att reflektera inför behandlingsbeslutet. I dessa fall ska avvikelsen samt skälet till denna noteras i uppföljningen i av patientens ledtid. Regeringen har satt ett långsiktigt mål att 80 procent av patienterna ska utredas inom ledtiderna.

Kvalitetsregistren har en viktig roll. I underlagen för standardiserade vårdförlopp preciseras även andra kvalitetsindikatorer än ledtider. För patienter som får en cancerdiagnos kommer dessa kvalitetsindikatorer att följas upp via kvalitetsregistren. Den ledtid som ska följas upp på nationell nivå gäller alla som utreds enligt ett standardiserat vårdförlopp, d.v.s. även patienter som inte får diagnosen cancer. De patienterna registreras inte i kvalitetsregistren, vilket gör det omöjligt att få all information från kvalitetsregistren. Därför mäts ledtiderna genom landstingens vårdadministrativa system. De ledtider som finns i kvalitetsregistren är ett bra komplement till detta eftersom de ger möjlighet att jämföra ledtiderna med åren innan SVF-införandet.

Kvaliteten i vården mäts genom aktuellt kvalitetsregister utifrån samma kvalitetsindikatorer som finns i det nationella vårdprogrammet.

Socialstyrelsen har i uppdrag att årligen utvärdera satsningen på kortare väntetider. I uppdraget ingår att utvärdera eventuella undanträngningseffekter.

Tillbaka till alla frågor

E. Införande i landstingen

Beskrivningar av standardiserade vårdförlopp arbetas fram av en särskild arbetsgrupp. I gruppen ingår dels företrädare för samtliga delar av patientens vårdflöde, t.ex. allmänläkare, kirurger, onkologer, kontaktsjuksköterskor, patologer och radiologer, dels en eller flera patientrepresentanter. Vilka personer som ingått i respektive arbetsgrupp framgår i slutet av varje vårdförloppsdokument.

Dokumenten fastställs av SKR:s beslutsgrupp för Kortare väntetider i cancervården, där RCC-chefer och representanter för landstingens tjänstemannaorganisation ingår. Samtliga vårdförlopp kommer att ses över och vid behov revideras årligen.

Ett av huvudskälen till införandet av standardiserade vårdförlopp är att åstadkomma en mer jämlik vård över landet. Därför ska samma innehåll gälla i samtliga regioner och landsting. Landstingen kan alltså inte ändra det grundläggande innehållet, t.ex. kriterier för välgrundad misstanke, vilka undersökningar som ska genomföras, eller den övergripande ledtiden. Vårdförloppsbeskrivningarna bildar en sorts ramverk eller kravspecifikation. Landstingen och regionerna ska utforma sina vårdprocesser inom detta ramverk. Hur vården organiseras bestämmer respektive landsting.

Varje landsting ansvarar för hur vården ska organiseras och därför måste landstingen själva tydliggöra remissvägarna.

Det är upp till varje landsting/region att besluta om hur systemet ska fungera. Men systemet ska säkerställa att patienter med kort varsel ska kunna få tider för diagnostiska undersökningar eller behandlingar. Koordinatorsfunktionen ska se till att systemet fungerar. Det är inget krav att det ska finnas separata system för respektive diagnos utan det kan med fördel samordnas för flera vårdförlopp.

Varje landsting hanterar och använder de stimulansmedel de erhållit i enlighet med egna beslut. Eftersom pengarna ska användas för införandet av SVF är det inget som hindrar landstingen från att fördela dem också till samverkande andra vårdgivare.

Stimulansmedlen ska användas till de insatser som beskrivs i handlingsplanen. Detta följs upp då handlingsplanen redovisas i november.

Vårdförloppen innehåller inte referenser eller evidensgradering eftersom det arbetet redan är gjort i de nationella vårprogrammen. De standardiserade vårdförloppen bygger på rekommendationerna i det nationella vårdprogrammet för respektive diagnos och rekommendationernas evidensgradering är tillämplig även på vårdförloppet.

Vårdförlopp som infördes under 2015:

  • Akut myeloisk leukemi, AML (utökades 2017 med akut lymfatisk leukemi och döptes om till Akut leukemi)
  • Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna
  • Huvud- och halscancer
  • Matstrups- och magsäckscancer
  • Prostatacancer

Vårdförlopp som infördes under 2016:

  • Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer
  • Bröstcancer
  • Cancer i bukspottkörteln och periampullärt
  • Cancer i gallblåsa och perihilär gallgång
  • Cancer utan känd primärtumör, CUP
  • Lungcancer
  • Maligna lymfom
  • Malignt melanom
  • Myelom
  • Primär levercancer
  • Primära maligna hjärntumörer
  • Tjock- och ändtarmscancer
  • Äggstockscancer

Vårdförlopp som infördes under 2017:

  • Analcancer
  • Akut leukemi (nytt namn på vårdförloppet för akut myeloisk leukemi när det utökades med akut lymfatisk leukemi)
  • Kronisk lymfatisk leukemi (infogades i vårdförloppet för maligna lymfom)
  • Livmoderhalscancer
  • Livmoderkroppscancer
  • Njurcancer
  • Peniscancer
  • Skelett- och mjukdelssarkom
  • Sköldkörtelcancer
  • Testikelcancer

Vårdförlopp som infördes under 2018:

  • Buksarkom inkl. GIST och gynekologiska sarkom
  • Neuroendokrina buktumörer, inkl. binjurecancer
  • Vulvacancer

Tillbaka till alla frågor

Regionspecifikt innehåll

  • Mellansverige
  • Norr
  • Samverkan
  • Stockholm Gotland
  • Syd
  • Sydöst
  • Väst