Nationell handlingsplan för utvecklingen av barncancervården
Utifrån rapporten ”Utvecklingsområden inom barncancervården” har en nationell handlingsplan för utveckling av barncancervården tagits fram. En nationell arbetsgrupp med företrädare från alla sjukvårdsregioner har arbetat för att ta fram handlingsplanen med insatser för åren 2020 – 2022.
– Barncancer är historiskt sett ett välfungerande område och överlevnaden i barncancer ökar. Ny statistik visar att överlevnaden i barncancer är cirka 85 procent. Men i likhet med vården och cancervården i övrigt står även barncancerområdet inför en rad utmaningar, säger Karin Mellgren, verksamhetschef på Barncancercentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som tillsammans med Christina Landegren, verksamhetsutvecklare RCC Syd är ordförande för den nationella arbetsgruppen för barncancerområdet.
Insatser inom sju områden
Handlingsplanen består av insatser inom sju områden:
• Kompetensförsörjningsläget
• Kvalitetsförbättring i vården
• Samordning mellan regioner
• Samordning mellan barn och vuxenvård
• Barns och föräldrars egna erfarenheter och åsikter
• Kartläggning av vårdprocesserna
• Behov av standardiserade vårdförlopp och nationella vårdprogram
Kompetensförsörjningsläget är ett av de områden där den nationella arbetsgruppen föreslår insatser. Dessa handlar bland annat om att utreda möjligheten att tillsätta kontaktsjuksköterskor med barnonkologisk profil och att utreda det framtida rekryteringsbehovet av barnonkologer.
– I dag är tillgången på erfarna barnonkologer i Sverige ytterst bristfällig. Det saknas också erfarna sjuksköterskor inom barnonkologi i alla regioner i landet. Den nationella cancerstrategin som betonar vikten av att alla patienter med cancer har en fast vårdkontakt, gäller även barn. Ett sätt att uppnå detta är att tillsätta kontaktsjuksköterskor, berättar Karin Mellgren.
I handlingsplanen går det även att läsa om föreslagna åtgärder för att utveckla samordningen mellan barn- och vuxenvården med bland annat insatser för att skapa bättre förutsättningar med enhetlig långtidsuppföljning efter barncancer.
– Många patienter som behandlats för cancer i barndomen har behov av vård även längre fram i livet på grund av sena biverkningar efter cancerbehandlingen. Det finns uppföljningsmottagningar för personer som behandlats för cancer i barndomen på de flesta universitetssjukhus, men tillgången till dessa ser olika ut i olika delar av landet. Ett av målen är att ta fram en basstandard för kompetens och resurser vid uppföljningsmottagningarna. Det finns ett nationellt vårdprogram för långtidsuppföljning efter barncancer som behöver få spridning. Det planeras också för utbildningsinsatser riktade mot olika delar av vården, men även mot Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, fortsätter Christina Landegren.
Arbetet med handlingsplanen fortsätter
Olika grupperingar i den nationella arbetsgruppen ansvarar för att arbetet med de föreslagna insatserna kommer igång. Enskilda regioner ansvarar för särskilda insatser, till exempel har Uppsala-Örebro sjukvårdsregion fått ansvar för att utföra insatser kopplade till protonstrålning vid Skandionkliniken då kliniken är placerad i regionen.
Covid-19 har påverkat möjligheterna till utvecklingsarbete men trots detta är flera insatser redan påbörjade. Men vissa insatser som planerats för 2020 kommer att utföras under 2021.