Verktygslåda
På denna sida finns förbättrings- och ledningsverktyg för förbättrings- och utvecklingsarbete i vården. Verktygen innehåller detaljerad information om användningsområde, tidsåtgång och svårighetsgrad. Välj det som passar bäst för ert förbättrings- eller utvecklingsarbete. Innehållet i verktygslådan är utarbetat och sammanställt av CHI och QRC STHLM.
Nolans förbättringsmodell beskriver en konkret arbetsgång med tydlig arbetsstruktur och viktiga frågeställningar att besvara under förbättringsarbetets gång. I texten finns förslag på verktyg att använda i olika delar av förbättringsarbetet.
Förbättringsverktyg
Brainstorming (pdf, nytt fönster)
Brainstorming är en metod som kan användas i många olika moment av förbättringsarbetet. Framförallt är det ett sätt för en grupp att skapa många idéer och på kort tid få olika infallsvinklar på en fråga. Brainstorming är också ett arbetssätt som gör att alla i en grupp kommer till tals.
Orsak-verkan diagram (pdf, nytt fönster)
Mall fiskbensdiagram (pdf, nytt fönster)
Fiskbensdiagram (orsak-verkan-diagram) är ett diagram som används för att åskådliggöra och ”bena upp” orsaker till ett problem. Diagrammet är även användbart för att identifiera, illustrera, sortera och skapa en gemensam bild av problemet.
Paretodiagram (pdf, nytt fönster)
Ofta är det flera problem som är aktuella i samband med ett förbättrings- och utvecklingsarbete. Paretodiagrammet är till stor hjälp när man bestämmer den prioriteringsordning i vilken problemen ska lösas.
Styrdiagram (pdf, nytt fönster)
Styrdiagram är ett av det mest användbara presentationssätten för grafisk illustration av förändring över en tidsperiod. Med hjälp av styrdiagram kan man snabbt upptäcka då en förändring har inträffat och få en bekräftelse på att en ändring verkligen har åstadkommit en förbättring.
Ledningsverktyg
Släktskapsdiagram (pdf, nytt fönster)
Släktskapsdiagram är ett hjälpmedel för att strukturera idéer, kundönskemål eller åsikter i olika grupper/teman/områden. Vid genomgång och analys av önskemål försöker man se om det existerar kopplingar (”släktskap”) mellan de olika grupperna/teman/områdena.