SVF gav snabbare hudutredning och sammansvetsat arbetslag i Halland

Enligt det standardiserade vårdförloppet ska en misstänkt hudförändring tas bort inom sju dagar efter att den upptäckts. I Region Halland får 8 av 10 patienter hjälp inom ledtiden. En regional informationskampanj, ett gemensamt journalsystem men framförallt ett nytt och sammansvetsat arbetssätt ligger bakom landets effektivaste utredning av misstänkt hudcancer.

Se Carl Axenborg, processledare för SVF hudmelanom och kirurg, beskriva framgångsfaktorerna vid kirurgmottagningen på Hallands sjukhus i Varberg. Foto: Lars Lanhed

I år ligger kirurgkliniken i Halland i topp när det gäller att inom angiven maxtid för SVF ta bort hudförändringar som kan vara hudmelanom. Ingen annanstans i landet opereras en så hög andel inom den maximala ledtiden.

– Det har inte alltid sett så här bra ut, säger Carl Axenborg, processledare för SVF hudmelanom och kirurg vid kirurgmottagningen på Hallands sjukhus i Varberg.

Kirurgi i flera steg

Handläggning av misstänkt hudmelanom är komplex. Den inkluderar olika vårdnivåer och de kirurgiska ingreppen sker i flera steg för att undvika att patienten utsätts för onödiga ingrepp.

Vid välgrundad misstanke tas hudförändringen först bort och undersöks, antingen på en specialiserad hudmottagning eller på kirurgkliniken. Sitter hudförändringen i huvud-halsregionen opereras den av öron-näsa-halskirurger. Förändringar nedanför skuldrorna opereras av bland andra Carl Axenborg, som är bröstkirurg.

Analys av hudförändringen ligger till grund för diagnos. Visar det sig vara ett hudmelanom görs ett ingrepp på kirurgkliniken för att undersöka om det finns cancerceller i den närmast angränsande lymfknutan. I denna fas involveras även onkologer i förloppet. Hittas cancerceller i lymfknutan tas beslut om kompletterande kirurgi.

I varje steg i vårdförloppet finns koordinatorer som tar emot eller förmedlar provresultatet och på så sätt för processen framåt.

Region Halland införde SVF för hudmelanom under hösten 2016. Innan dess ingick patienter med bekräftat hudmelanom i en välfungerande cancerprocess inspirerad av processerna för bröstcancer och huvud- och halscancer. Eftersom det standardiserade vårdförloppet för hudmelanom även inkluderar handläggning från misstanke till diagnos fanns skäl att införa förloppet.

– Utmaningen för oss var just att effektivisera den första delen av förloppet, från misstanke till primär borttagning av hudförändringen. Eftersom detta ska ske inom sju dagar ställs särskilt stora krav på en välfungerande process. I praktiken kan en helg kan äta upp halva ledtiden, säger Carl Axenborg.

Flera vårdnivåer involverade

De patienter som kommer till honom för misstänkt hudmelanom har remitterats från olika vårdnivåer inom såväl offentlig som privat sjukvård. Största remittent är primärvården eftersom hudmelanom oftast upptäcks efter att patienten själv noterat en hudförändring och söker sin vårdcentral.

I Region Halland kan patienterna även vända sig direkt till en specialiserad öppenvårdsmottagning inom hud. Upptäckten kan också göras på en patologenhet, där en hudförändring som först betraktats som godartad efter analys visat sig vara malign.

Antalet läkare som startar ett SVF på grund av välgrundad misstanke om hudmelanom är därmed många och vitt spridda.

Skapade ett vi

För att effektivisera utredningsförloppet skapade kirurgkliniken ett forum med representanter för samtliga involverade enheter. Syftet var att tydliggöra vem som gör vad, både i den inledande och i den senare delen av förloppet.

– Även om det blev en ganska stor arbetsgrupp kom fördelarna att överväga, säger Carl Axenborg (bilden).

Tillsammans skapade gruppen en vårdprocess som fungerade för alla ingående parter. Man valde även att ha särskilt avsatta tider i bokningssystemet för SVF hudmelanom.

– Att skapa speciella slotar i tidbokningen för SVF var nytt, både för oss och för hudmottagningen, fortsätter Carl Axenborg.

I dag har processgruppens representanter för primärvård, hud, kirurgi och öron-näsa-hals lärt känna varandra ordentligt. Tillsammans har de format ett arbetssätt som fungerar för alla inblandade enheter. Carl Axenborg menar att detta är den enskilt största framgångsfaktorn bakom deras korta ledtider för SVF hudmelanom.

– Nu samlas vi ett par gånger per termin och kan reda ut det som inte har funkat tillfredsställande. Den täta kontakten gör dessutom arbetet roligare. Lagkänslan i hela vårdprocessen har stärkts, säger Carl Axenborg.

Informationsturné gav goda resultat

För att ett SVF med kort utredningstid ska fungera inom den maximala ledtiden krävs utöver en väloljad process att varje remitterande läkare känner till förloppet. Här fick kirurgkliniken ovärderlig hjälp från regionkontoret menar Carl Axenborg.

För ett par år sedan genomförde regionens hälso- och sjukvårdstrateger en informationskampanj för att säkerställa att primärvården har god kännedom om SVF inom cancer.

Carl Axenborg betecknar kommunikationsinsatsen som en av framgångsfaktorerna bakom dagens snabba handläggning av patienter med misstänkt hudmelanom.

– Hälso- och sjukvårdstrategen Cecilia Littorin la en heltid på att resa Halland runt för att besöka hela primärvården under ett års tid. Hon har sedan upprepat turen för att hålla vårdcentralerna uppdaterade. Det arbetet hade varit helt omöjligt för oss att genomföra, säger Carl Axenborg.

Informationskampanjen ledde till att primärvårdsläkare i Halland nu vet vad som förväntas vid välgrundad misstanke om till exempel hudmelanom och var man hittar namn och telefonnummer till den aktuella SVF-koordinatorn.

– När primärvårdsläkaren kontaktar koordinatorn på kirurgmottagningen eller hudmottagningen får patienten en tid direkt. Informationen kommer omedelbart till mottagande enhets kännedom. Remissen behöver inte ens komma fram, patienten är redan införd i systemet, säger Carl Axenborg.

Gemensamt journalsystem

Den tredje framgångsfaktorn tillskriver Carl Axenborg de samarbetande enheternas gemensamma journalsystem.

– Om doktor A på vårdcentralen tar en bild på en förändring kan doktor B på sin hudmottagning klicka upp bilden direkt, titta på den och säga ja det här skulle kunna vara ett hudmelanom eller nej det här är något helt annat. Det finns således ingen fördröjning i att bekräfta eller dementera välgrundad misstanke, säger Carl Axenborg.

Avstamp i patientens behov

Resultatet av en snar upptäckt av hudmelanom hoppas Carl Axenborg på sikt ska bli möjlig att mäta.

– Av dem som insjuknar i hudcancer hoppas vi att andelen som endast har tunna melanom kommer att öka över tid. I gruppen med tunna melanom har vi en väldigt låg dödlighet och återfallsrisk, säger Carl Axenborg.

Med närmare tre års erfarenhet av att leda arbetet med SVF hudmelanom konstaterar Carl Axenborg att vården av patienter med misstänkt hudmelanom nu präglas av en effektiv väg även i den tidiga delen av processen.

Han är positiv till standardiserade vårdförlopp som modell för att genomföra ett förändringsarbete.

– Jag har jobbat i Region Halland i nästan tjugo år och varit med om flera förbättringsförsök i olika riktningar. Just SVF tar ett väldigt tydligt avstamp i patientens behov av en strukturerad väg genom förloppet. Jag tycker att SVF har en tydligare grundavsikt än många andra förbättringsprojekt. Det är väldigt konkret, avslutar han.

Text: Annelie Petersson
Fotograf: Lars Lanhed