Karolinskas Kloka Kliniska Val i cancervården

KKV går ut på att minska lågvärdevård – tester, undersökningar och behandlingar som inte är av värde för patienterna. Genom att våga ompröva etablerade rutiner och minska insatser som inte är medicinskt motiverade, kan resurser i stället riktas mot det som gör verklig skillnad för patienterna. Det är en omställning som kräver tid, tålamod och ett fokus på patientens bästa.

– Det kan låta självklart och enkelt men det innebär en kulturförändring. Det finns en stark vilja att göra allt för patienterna och vi är fostrade i att försöka hitta lösningar som ofta då innebär undersökningar och/eller behandlingar i alla lägen. Därför är det inte alltid lätt att avboka ett behandlingstillfälle, trots att man kanske inser att en patient är alltför skör, och det kan ta emot att föra svåra samtal där vi måste berätta att vissa insatser inte är längre möjliga för individen, säger Maria Wolodarski, läkare som ingår i projektgruppen.

Satsningen inleddes i maj 2024

För att samla arbetet med KKV skapades en arbetsgrupp, med representanter från diagnostiken, radiologin, cancervården och barncancervården. Det initiala fokuset för gruppen var att stärka kunskapen om KKV i verksamheten. Under sommaren skapades ett APT-material och i augusti lanserades materialet till samtliga första linjens chefer inom onkologin. Därefter började arbetet med att förändra sina arbetssätt där fokus initialt var på ”lågt hängande frukter”, det vill säga arbetssätt som inte krävde stora kulturförändringar. För att stötta implementeringen – motivera och inspirera – besökte projektgruppen i början av hösten alla sektioner.

– Att inte per automatik ge två blodpåsar vid transfusion eller att göra onödiga blodprover var två tidiga exempel på konkreta resultat av förändringsarbetet. Ett annat var att minska frekvensen av blodprovstagningar, säger Louise Svanström, sjuksköterska som ingår i projektgruppen.

Patientföreträdare involverades i den andra fasen

Under senhösten 2024 organiserades en workshop kring att hantera svåra och etiska frågor samt diskutera ytterligare prioriteringar. Här deltog även patientföreträdare för att ge sina perspektiv. Varje onkologisk sektion fick då i uppdrag att identifiera tre utmaningar eller områden där KKV skulle kunna införas.

–Detta är ett viktigt steg, eftersom lösningarna måste komma från vårdgolvet och förankras i det dagliga arbetet. KKV kräver också mod och öppen dialog mellan kollegor och olika professioner. Det handlar om att våga prata med varandra, genomgå en viss självrannsakan och ifrågasätta invanda arbetssätt och sin roll. Då behöver man få avsätta tid för diskussion, säger Johan Falkenius, läkare som ingår i projektgruppen.

Fortsatt arbete och ytterligare resultat

Några kommande satsningar inkluderar att erbjuda palliativ vård i ett tidigare skede för att bidra till bättre livskvalitet, samt att arbeta fram ytterligare KKV både inom patologin och radiologin. Agnes Karlsson, projektledaren för gruppen berättar: Medlen har varit ett betydelsefullt stöd för att initiera arbetet med KKV, och nu går arbetet vidare i egen regi. I maj planerar vi en ny workshop där vi följer upp de insatser som verksamheterna har genomfört. Samtidigt tar vi nästa steg i vår gemensamma strävan att skapa en varaktig kulturförändring.