Ny rapport visar behovet av en stärkt cancerrehabilitering

Antalet personer som insjuknar i cancer ökar, samtidigt kan alltfler behandlas framgångsrikt. Generellt överlever cirka 70 procent av alla patienter med cancer, men många drabbas av sena biverkningar som kan uppstå i samband med cancerbehandlingen eller många år senare.

– Fokus har länge varit på att bota och behandla. Nu när överlevnaden ökar, behöver vi även i större utsträckning fokusera på att erbjuda cancerrehabilitering till dem som drabbas av biverkningar, efter exempelvis kirurgi, strålning och medicinsk behandling, säger Marianne Jarfelt, barnonkolog och vårdenhetsöverläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon är även regional processägare för cancerrehabilitering vid Regionalt cancercentrum väst.

Marianne Jarfelt, barnonkolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och regional processägare för cancerrehabilitering vid Regionalt cancercentrum väst.

Kartläggning

Rapporten ”En bättre cancerrehabilitering i Västra sjukvårdsregionen” är en kartläggning av cancerrehabiliteringen i Västra Götalandsregionen och Region Halland. Syftet är att redogöra för hur cancerrehabiliteringen fungerar och kan utvecklas samt presentera förslag på åtgärder för en förbättrad och evidensbaserad cancerrehabilitering.

En ännu bättre cancerrehabilitering i Västra sjukvårdsregionen (pdf, öppnas i nytt fönster).

– Förhoppningen är också att kartläggningen ska kunna användas för att uppnå en mer jämlik cancerrehabilitering och på sikt bygga upp forskning och utveckling inom området, säger Marianne Jarfelt.

”Cancerrehabilitering syftar till att förebygga och reducera de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och dess behandling. Rehabiliteringsinsatserna ska ge patienter och närstående stöd och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt”    

 Ur nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering skiljer sig från övriga former av rehabilitering och kräver särskild kunskap och kompetens. Att genomgå en cancerbehandling innebär i regel stora påfrestningar för patienten, inte minst fysiskt och psykologiskt utan även existentiellt och socialt.

Kartläggningen visar att en majoritet av de som intervjuats, såväl patienter som professionen, menar att de i särklass mest efterfrågade och grundläggande rehabiliteringsbehoven efter cancer är samtalsstöd och stöd för fysik aktivitet.

– Det är i regel tuffa behandlingar som individen genomgår. Strålning till exempel, kan ge upphov till svåra vävnadsskador, beroende på vilket område som har exponerats. Strålning mot bäckenregionen kan exempelvis ge svår tarmproblematik och sexuell dysfunktion.

Strålning mot mun och svalg kan exempelvis ge svår muntorrhet och allvarliga tandskador. Vid behandling med vissa cytostatika kan yngre personer riskera att drabbas av infertilitet. Även hjärtat kan påverkas. Kirurgi på grund av cancer kan också kraftigt påverka livskvaliteten, till exempel vid amputation eller anläggning av en stomi.

För att förebygga svåra permanenta funktionsbortfall behöver vården satsa på en individanpassad tillgång till cancerrehabilitering, både under och efter cancerbehandlingen, menar Marianne Jarfelt.

– Vi behöver öka och sprida kunskap om cancerrehabilitering. Inom onkologi och hematologi finns en växande kunskap, men fler behöver bli engagerade och vi behöver samarbeta kring patienten, både mellan professioner, men också mellan olika discipliner.

Utvecklingsområden

Rapporten har identifierat tio utvecklingsområden. Några av dem handlar exempelvis om: att förbättra tillgängligheten och utöka resurser där det finns tydligt identifierade brister, att etablera multidisciplinära- och multiprofessionella arbetssätt, att säkerställa och implementera aktiva överlämningar, att erbjuda samtalsstöd och fysioterapi i större utsträckning och att vidareutveckla digitala system som kommunicerar.

– Ett av dessa utvecklingsområden handlar om lymfödembehandling, som i dag är väldigt eftersatt. Vi behöver göra en ordentlig genomlysning för att ta reda på hur stort behovet är och vilken kompetens som finns ute i regionen.

Vid kirurgi och strålbehandling kan lymfkärlen skadas och orsaka svullnader i exempelvis armar och ben.

– Många som överlevt exempelvis bröstcancer kan få omfattande och besvärliga problem och behöver hjälp med individanpassad kompressionsbehandling, säger Marianne Jarfelt.

Nytt kunskapscentrum

Rapporten diskuterar även behovet av att etablera ett kunskaps- och kompetenscentrum som kan erbjuda specialistkunskap, konsultativt stöd, enklare kontaktvägar, stödja omhändertagande av patienter med mycket avancerade behov samt att skapa förutsättningar för forskning och utveckling kring cancerrehabilitering.

– Vi föreslår nu att man fattar beslut om en förstudie som utreder hur ett sådant centrum skulle kunna fungera, vilka behoven är och var det bör placeras, säger Marianne Jarfelt.

Eva Nordin