Egenvård

I hälso- och sjukvården bör patienten få möjlighet att medverka i utformningen av sin egen vård och behandling samt egenvård, som bör utformas utifrån varje individs unika situation och förutsättningar. Detta kan praktiskt införas via den individuella vårdplanen, Min vårdplan, och den medicinska journalen, där individen själv har ansvar för utförandet av egenvården och vårdpersonalen bedömer, planerar och följer upp egenvården.

Det som kan ingå i egenvården är:

• Medicinsk hanterin – att dagligen hantera mediciner, smärtbehandlingar, biverkningar, nya symptom och hygien inför och efter operation.
• Beteendehantering – att hitta strategier för informationsinhämtning, att lära sig om sin sjukdom och hälsa, relevanta livsstilsförändringar och levnadsvanor, lära sig om hälso- och sjukvårdssystemet, hur övriga samhället fungerar i relation till cancern.
• Emotionell hantering – att hitta strategier för hantering av oro och stress för att minska den emotionella belastningen.

Levnadsvanor

Fysisk aktivitet är oftast bra, och tänk på att varje rörelse räknas. Att vara fysiskt aktiv inför behandling kan minska biverkningar och komplikationer såsom proppbildning. Andra aspekter är upplevd förbättrad livskvalitet då trötthet och oro minskas, samt att sömnen upplevs som bättre. Vid skelettmetastaser, benskörhet och pågående infektion bör fysisk aktivitet inte rekommenderas utan konsultation.

Kostspecifika råd finns dessvärre inte för dig med cancer, samt efter cancern. Det är Livsmedelsverkets allmänna Nordiska näringsrekommendationer som finns. Efter operationer i mag-tarmkanalen, strålning mot buk-bäcken, behandling med cytostatika som orsakar slemhinnereaktioner, samt viktförlust som en biverkning, bör de allmänna näringsrekommendationerna inte rekommenderas utan konsultation.
Livsmedelsverket, Nordiska näringsrekommendationerna, NN 2023

Alkohol är bra att avstå för att minska riskerna vid en operation, såsom infektioner, hjärtkomplikationer, försämrad läkning och risk för blödningar. Alkoholkonsumtion i samband med cancerbehandling påverkar även immunsystemet och ökar risken för infektioner. För att förebygga cancer är det bra att undvika alkohol.

Rökning är bra att undvika under och efter en cancerbehandling, då det kan öka komplikationer i samband med behandlingen samt att nikotin försämrar effekterna av behandlingar som strålbehandling och cytostatika. För att förebygga cancer är det bra att avstå ifrån rökning.

Komplementär och Integrativ (Alternativ) Medicin (KIM/KAM) är olika metoder för att må bättre, men som oftast inte finns tillgängliga inom hälso- och sjukvården. Det kan handla om naturpreparat, vitaminer/mineraler, massage, yoga, meditation eller akupunktur.  
Komplementär och alternativ medicin - RCC Stockholm Gotland 

Informationshantering

Information är bra ur ett egenvårdsperspektiv, att lära sig om sin sjukdom och hälsa. Informationen kan komma från hälso- och sjukvården men även från andra håll i samhället. Det är dock viktigt att vara källkritisk, och se vad informationen kommer ifrån, om källan är tillförlitlig. Det är även viktigt att ta till sig informationen utifrån de behov som finns, så det inte blir för mycket information på en och samma gång. Då blir den lätt irrelevant.

Rehabilitering

Cancerrehabiliteringens insatsområden är fysiska, psykiska, sociala och existentiella insatser. Läs mer om cancerrehabiliteringsprocessen Rehabiliteringsinsatser - RCC Stockholm Gotland 

Mål med egenvård

Varför patienter och närstående bör utföra egenvård är för att kunna må så bra som möjligt under behandling och i livet därefter. Oftast handlar egenvården om att hitta lösningar på problem som uppstår, men den utförs även i ett förebyggande syfte. Målet från hälso- och sjukvården bör vara att ge stöd, lösningar och utgå ifrån de aktiviteter som patienter vill ha återkoppling på. Vilket kan handla om:

• Problemlösning och beslutsfattande
  Det krävs en viss kunskap om sin hälsa, sjukdom och hälso- och sjukvårdsorganisationen för att kunna fatta rätt beslut. Därför är informationshantering en viktig del i egenvården, och att förstå hur man kan vara källkritisk till all information som finns. Uppmuntra initiativ och visa intresse från sjukvården i vad individen gör i sin egenvård, och led rätt vid behov.
• Resursanvändning
  Det handlar om att veta vilka resurser som finns tillhands inom hälso- och sjukvården och i samhället för patienter och närstående, som möjliggör att hantera sitt tillstånd hemma. Resursanvändning handlar även om att nyttja det sociala nätverk som finns runt individen, då den upplevda hälsan ökar när du inte är ensam. Uppmuntra att gå med i nätverk fysiskt eller digitalt med andra i samma situation, patientföreningar eller andra sociala träffar. Involvera familj och vänner om möjligt.
• Bygga relationer
  Vid långvarig sjukdom behöver vårdpersonalen vara både professionell handledare, lärare och samarbetspartner. Patient eller närstående behöver kunna precisera symptom och olika trender i sjukdomstillståndet för att kunna vara delaktiga i beslut om behandling. För övriga sätt att vara delaktig i sin vård, utgå ifrån individens behov.
• Handlingsplaner och uppföljning
  Ta fram handlingsplaner tillsammans för medicinsk- respektive emotionell hantering. Medicinsk handlingsplan kan innehålla information om hur medicinen ska tas, och vilka symptom som kan uppstå och vilka man ska reagera och agera på. Den emotionella handlingsplanen kan innehålla problemslösningsstrategier, avslappningsövningar, kognitiv

Egenvård för närstående

Som närstående behövs oftast en kunskap om sjukdomen och diagnosen, för att kunna ge ett så bra stöd som möjligt. Oftast behövs flera personer bli involverade för att under en längre tid orka stötta. Utöver att stödja den sjuke i sin egenvård, är det oerhört viktigt att ta hand om sig själv och sina egna behov som närstående.

Samlad information och stöd för närstående

Regional cancerplan Stockholm Gotland

Cancerplanens regionala fokusområden under 2023 för lärandeprocessen