Arbetet med läkemedelskostnader vid barncancer minskar svinn och förbättrar användningen
Farmaceuterna på Astrid Lidgrens barnsjukhus (ALB) har blivit mer involverade i sjukhusets läkemedelskostnader genom ett projekt finansierat av barncancersatsningen. I projektet jobbar man nu strukturerat för att belysa vad som förskrivs och hur kostnader ser ut. Under arbetet identifieras åtgärder som kan minska svinn och förbättra användningen – utan att någonsin tumma på patientsäkerheten.
Patricia Näslund har arbetat som farmaceut på barnonkologen ALB sedan 2020. Tjänsten var från början på halvtid men genom barncancersatsningen skapades en heltidstjänst där resterande procent finansieras av satsningen. I och med införandet av heltidstjänsten sattes mål upp för hur farmaceutens arbete skulle se ut. Bland annat rörde målen läkemedelskostnader, att belysa dem och att minska dem. På initiativ av Patricia Näslund startade 2023 ett projekt för att utvärdera och förtydliga vad det målet skulle innebära. Hon och kollega Per Nydert från barnläkemedelsgruppen har varit drivande i arbetet tillsammans med projektledare från barncancersatsningen.
– Målet behövde struktureras upp på ett tydligare sätt för att kunna jobba med det. För det ena delmålet: att belysa läkemedelskostnader ur ett farmaceutiskt perspektiv, har vi nu utvecklat ett nytt forum där vi kvartalsvis presenterar läkemedelskostnaderna för den perioden. Vi tar också upp hur mycket vi har skrivit ut recept för, säger Patricia Näslund.
– Vi arbetar även med ett statistikprogram och ett program där man följer upp förskrivningen av läkemedel. Genom att slå ihop och synka programmen får vi ut exakt data som visar kostnaden per patient. Här har vi fått till ett arbetssätt som tar hand om det andra delmålet, att eventuellt kunna minska kostnader, men det har ännu inte börjat implementeras i vår arbetsvardag.
Genom att belysa kostnader identifieras förbättringsinsatser
Det första mötet för avdelningens chefer hölls i november 2023. På mötena sammanställs punkter att jobba vidare med tills nästa gång.
– Vi har bland annat identifierat att bara genom att märka upp läkemedel som är särskilt kostsamma i våra system har förskrivningen börjat användas klokare. Vi tummar aldrig på patientsäkerheten, utan förändringar i användningen kan istället handla om hållbarhetsdatum, doser i förhållande till ampull och så vidare. Ofta kan vi inte sänka kostnaderna, men vi kan använda preparaten smartare.
– Många preparat säljs i förpackningar med innehåll anpassade till vuxna, det innebär stort svinn när man istället skriver ut dem till barn. Vid förskrivning av en viss typ av cytostatika har vi till exempel startat ett samarbete med vuxenhematologen, inte för att välja bort läkemedel utan för att som sagt tänka smartare kring hur vi använder dem. Vid den här typen av cytostatika har vi identifierat ett svinn på cirka 50 procent på barnonkologen, på grund av kort hållbarhet och att allt inte används i förpackningarna.
Arbetssättet med möten kvartalsvis har spridit sig till övriga avdelningar på ALB och alla farmaceuter på de olika avdelningarna presenterar nu resultat kvartalsvis.
– Det har fungerat väldigt bra. Att intresset varit så stort har förvånat och att det finns så många lågt hängande frukter där insatsen är ganska låg för att kunna förbättra. Arbetssättet behöver förfinas och utvärderas mer längre fram, men det har redan blivit en del av arbetsvardagen. Vi farmaceuter har kompetensen kring ”vår” patientgrupp på avdelningen där vi arbetar samt den farmaceutiska kunskapen som behövs. Det blir därför naturligt med uppföljningar och att hela tiden arbeta utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv, avslutar Patricia Näslund.
#barncancersatsningen