Efterlängtat kurstillfälle om endoskopi i praktiken

– Det känns fantastiskt roligt att kunna erbjuda kursdeltagarna att få på träna på att hantera olika verktyg och tekniker ”utanför patient”, säger Andreas Pischel, processägare för tarmcancerscreeningen i Västra sjukvårdsregionen samt en del av kursledningen tillsammans med Per Hedenström, överläkare och chef för gastrosektionen på Sahlgrenska och Björn Lindkvist, verksamhetschef för Specialistmedicin på Sahlgrenska.

Gabriella Olander Seidal övar med endoskopet, under vägledning av Andreas Pischel.

Detta tredje tillfälle av kursen var ett särskilt efterlängtat sådant, eftersom det alltså var dags för deltagarna att få öva praktiskt på sina fingerfärdigheter med endoskopet. Att kunna hantera ett endoskop på ett sätt som är effektivt, precist och skonsamt för patienten kräver givetvis mycket träning, som ofta kan vara svår att få till i den vanliga verksamheten på sjukhusen. Möjligheten att få ägna ett tre dagar långt internat åt att fördjupa sig i endoskopiteknik beskrevs därför som mycket värdefull av deltagarna, som kommer från flera av regionens olika sjukhus och hade varierande erfarenhet av endoskopi sedan innan. Harald Heinrich, ST-läkare vid Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan, är en av de som är ny inom endoskopin och berättar att kursen varit en givande introduktion till metoder och tekniker.

– Det känns jättekul att jag kan vara med! Kursen ger mig bra förutsättningar för att lära mig både praktiken och teorin på ett strukturerat sätt. Endoskopi är ju väldigt spännande då det är ett sådant speciellt samspel mellan teoretisk kunskap och händighet, säger Harald.

Gabriella Olander Seidal är till vardags barnläkare vid sektionen för gastroenterologi på Drottning Silvias barnsjukhus, och går kursen för att på sikt bli barngastroenterolog.

– Jag tycker att kursen har varit jättebra hittills. Det är en god blandning av teori och praktik, där mycket också hänger på att man får chans att skopera kontinuerligt på sin hemklinik under kursens gång.

Praktiska övningar i verklighetstrogen miljö

För att få till den praktiska övningen så bra som möjligt anordnades detta kurstillfälle på Kungshusen Medicinska i Mariefred, en anläggning som erbjuder utbildningslokaler med ett så kallat wetlab där kursdeltagarna kan öva på att skopera i en verklighetstrogen sjukhusmiljö. Till deltagarnas förfogande fanns ett stort utbud av modern endoskopiutrustning samt tre magsäckar från gris som under kursdagarna skulle få simulera patienter.  Magnus Ekberg är produktspecialist på Kungshusen och berättar att de inspirerats av internationella koncept för utbildning och träning i uppbyggnaden av sitt wetlab, som är unikt i Sverige och vars verksamhet kräver tillstånd från Jordbruksverket.

Den simulerade patienten - en magsäck från gris som deltagarna fick öva att skopera på.

– Vårt wetlab innehåller en komplett instrumentpark motsvarande ett undersökningsrum i ett sjukhus, och vi har höga krav på att säkerställa den hygieniska nivån. Eftersom vi både tillhandahåller och gör reparationer av endoskoputrustning så kan vi berätta väldigt mycket om hanteringen av och funktioner hos de olika redskapen som få andra kan, säger Magnus Ekberg.

På plats för att instruera fanns dessutom Shuichi Miyamoto, specialistläkare i endoskopi som är utbildad i Japan och numera verksam vid Centralsjukhuset Karlstad. Shuichi Miyamoto höll en inledande föreläsning om endoskopiteknik och fanns sedan till hands för att förklara och stötta deltagarna i att utveckla sina färdigheter.

– Grundtekniken i endoskopi är otroligt viktig. Att kunna hålla endoskopets slang i en korrekt böj och hantera reglagen med endast en hand gör att arbetet blir mycket mer precist, men det är svårt och något man ständigt måste återvända till att träna på, berättar Shuichi Miyamoto.

Under de praktiska övningarna fanns det gott om tid för deltagarna att utforska olika verktyg och metoder. I wetlabet kunde deltagarna bland annat öva sig på att ta biopsier med både varm och kall slynga, att sätta clips och gummiligeringar, och att stilla simulerade blödningar med diatermi – det vill säga att med elektricitet ”bränna” vävnaden så att blodet koagulerar.

– Det finns många olika patologier och material som kan användas under en endoskopi – man kan snabbt tappa bort sig! Under kursen har vi fått chansen att kolla på olika typer av samma verktyg med väldigt professionell genomgång på plats. Det är iallafall för mig enklare att förstå och komma ihåg ny information om redskapen när man kan hålla dem i handen, prova själv lite grann och kombinera det med vad man har lyssnat på eller läst, berättar Harald Heinrich.

Andreas Pischel och Harald Heinrich under en övning i att använda diatermi.

Gabriella Olander Seidal lyfter även värdet i att få träffa och diskutera arbetet med andra skopister och gastroenterologer – särskilt för henne som barnläkare.

– Kursen har ju förstås ett vuxenperspektiv, och för mig som blivande barngastroenterolog kommer inte allt att komma till användning dagligdags. Men just därför är det även bra att få kontakt med gastroenterologer och skopister som arbetar på vuxensidan, då vi på barnkliniken ofta behöver ha samarbete med olika professioner på vuxenmedicin för att diskutera patientfall. 

Satsning på endoskopin inför framtida behov

Men kursen är inte bara till för att vässa kunskaperna hos läkarna och sköterskorna, utan är även en del i en satsning på att få fler att söka sig till endoskopin. Behovet av vårdpersonal med kompetens att utföra endoskopier ökar och bedöms fortsätta att göra det under en lång tid framöver. Såväl Harald Heinrich som Gabriella Olander Seidal stämmer in i att det på deras arbetsplatser redan nu finns en stor efterfrågan på fler endoskopister.

– På NÄL blev vi klara med att bygga om endoskopienheten för ungefär ett år sedan, och vi har egentligen sex rum tillgängliga. Tyvärr är det bara fyra rum som är aktiva då det saknas personal, framför allt endoskopister, berättar Harald.

– På barnkliniken finns det också ett stort behov av att utbilda nya skopister, eftersom vi kommer ha flera pensionsavgångar inom de närmaste åren. Därför är det väldigt värdefullt för mig att kunna få min utbildning under tiden som de är i tjänst, för att möjliggöra kunskapsöverföring och handledning på hemkliniken, säger Gabriella.

I västra sjukvårdsregionen beror det ökade behovet av endoskopi dels på att screeningprogrammet för tarmcancer nyligen startat upp och redan resulterat i fler fynd av såväl polyper som cancer än väntat, dels på att endoskopi överlag är en metod på frammarsch som snart kan komma att ersätta kirurgi i vissa situationer.

– Vi är i vad som kanske kan beskrivas som ett paradigmskifte mellan kirurgi och endoskopi, berättar Per Hedenström.

Andreas Pischel utvecklar:

– Vi kan numera göra alltmer avancerade ingrepp med endoskopi. Idag har vi exempelvis tekniker för att ta bort mycket stora polyper som tidigare var tvungna att gå till operation, men där det nu inte behövs. Det är en stor fördel, särskilt med tanke på att vi räknar med att se fler stora polyper i och med att screeningprogrammet fortsätter byggas ut och andelen äldre i befolkningen ökar. Men ju fler polyper vi upptäcker, desto fler patienter behöver också övervakas och komma på regelbundna återbesök. Därmed ser vi en ökning av personer som behöver endoskopi från flera håll.

Även om väntetiderna på endoskopi blir allt längre i hela landet, finns det också steg i rätt riktning för att klara av de kommande behoven av skopier. Andreas Pischel påpekar att återväxten bland läkare inom endoskopi är god, där det särskilt är de praktiska momenten som lockar. Bland sjuksköterskor finns det också ett växande intresse, men för dem upplevs endoskopin ibland som en stor skillnad i ansvar och svårighet jämfört med tidigare uppgifter. Samtidigt är just fler skoperande sjuksköterskor en extra viktig pusselbit i att få ihop framtidens verksamhet.

– Förhoppningsvis kan den här typen av kompetensutveckling ihop med en nyligen beviljad löneökning för skoperande sköterskor vara en del i det som gör att vi kan motivera den personal vi redan har att stanna kvar, samt även locka fler sökande till de lediga jobben, avslutar Andreas Pischel.

Text: Amanda Alvmo