Patientens tankar om att vilja leva kan bli en del i cancerbehandlingen

– Inom vården läggs stora resurser på själva cancerbehandlingen men vi har ännu inte fokuserat tillräckligt på den psykologiska delen. Jag ser patientens egna tankar som en kraft i arbetet med regeringsuppdraget att stärka cancerpatienters ställning, säger Thomas Björk-Eriksson, verksamhetschef på Regionalt cancercentrum väst.

Att ta emot ett cancerbesked är inte en enkel sak. Även vid en framgångsrik behandling kan rädslor för att cancern kommer tillbaka överskugga det positiva och då blir det ändå ingen riktig glädje i livet.

– Ångest kommer om man inte vet att hjälp finns, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind, ordförande i det regionala och nationella programområdet för psykisk hälsa.

– Många cancerpatienter blir till slut friska eller kan hitta bra sätt att leva med cancer, men det finns de som känner att det är lika bra att livet får ta slut och det är viktigt att vi hittar fram till dessa individer genom att våga prata om de tunga bitarna.

Ett bättre sätt att arbeta på

Arbetssätten för att ge psykologiskt stöd inom cancervården är inte särskilt utvecklade i Sverige. Det arbete som nu startat i Västra Götalandsregionen är därför unikt.

– En rapport om självmord hos cancerpatienter väckte mitt intresse och jag tog kontakt med Ullakarin Nyberg, säger verksamhetschefen för Regionalt cancercentrum Väst, Thomas Björk-Eriksson.

Ullakarin Nyberg är onkolog, psykiater och har även varit sommarpratare 2021 och programledare för Livet med Ullakarin Nyberg i SR P1. Hon berättar om sina erfarenheter av att arbeta som psykiater med cancerpatienter och hur hon sprider kunskapen vidare till bland annat kontaktsjuksköterskorna inom cancervården:

– Vårt samarbete har lett till det vi nu gör i Västra Götalandsregionen där vi har identifierat hur vanligt det är med psykisk ohälsa hos cancerpatienterna. Vi har en nollvision när det gäller självmord hos patienter med cancersjukdom samtidigt som vi vet att självmord är väsentligt vanligare i denna grupp jämfört med hos friska människor.

– Tidigare har vi fokuserat på överlevnad och livskvalitet i cancervården och nu måste vi även titta på den psykiska hälsan och tänka att alla professioner i cancervården har viktiga roller i det förebyggande arbetet, tillägger Thomas Björk-Eriksson.

Konkret så har det regionala programområdet för psykisk hälsa tagit fram en handlingsplan för suicidprevention och nu ska berörda förvaltningar anpassa sina verksamheter efter den.

– Eftersom det fortfarande finns skam runt psykisk sjuklighet så kanske patienten inte självmant berättar att det, förutom cancern, finns psykisk sjukdom att ta hänsyn till. Det kan vara en svår depression eller utmattningstillstånd, en psykossjukdom eller beroendeproblematik. Patienten måste då få frågor för att lättare öppna upp: ”Har du tidigare fått behandling på grund av psykiska besvär eller får du det nu?” Eller ”Kommer din psykiska problematik att försvåra för dig att klara av din cancerbehandling? Hur kan vi då underlätta?” berättar Ullakarin Nyberg.

Arbetssättet innebär att personalen får lära sig att ställa frågor om psykiska besvär och lyssna på patientens svar utan att fokusera på lösningar och åtgärder. Erfarenheten visar att patienter som blir bemötta som experter på sig själva ofta har förslag på lösningar på sina problem och kan ge råd till vårdpersonal om vad de behöver hjälp med.

Detta arbetssätt är fullt realistiskt inom ramen för befintliga resurser. Vårdteamen finns redan runt patienten så det som behövs är att bredda kompetensen och ge möjlighet att öva på det här arbetssättet och att konsultera annan expertis vid behov, till exempel en psykiatrisk klinik. Konsultationspsykiatri, kallas det.

Samtal med den som inte orkar leva

Det finns tillfällen när vårdpersonal tydligt behöver säga till en patient att självmordstankar inte är konstiga eller onormala. Det är aldrig farligt att fråga om självmordstankar och man ger inte någon idén om självmord bara genom att fråga. Genom att inte lyfta ämnet missar vi i stället de som faktiskt har dessa funderingar. Många svåra problem i livet kan leda till att man tänker på självmord som en utväg och svår sjukdom kan göra att man känner sig som en belastning för andra. Att då få möta någon som berättar om vilka resurser som finns och hur det går att leva ett bra liv med en cancersjukdom är viktigt.

En svår sjukdomstid kan på sikt leda till kunskap om mig själv som är användbar i livet. Vi lär oss viktiga saker som vi kanske bara kan lära oss på det här sättet, till exempel att dödsångest och andra svåra känslor måste få finnas i svåra situationer och att det går att klara av dem med rätt hjälp och stöd. Det ger trygghet att få lära sig att använda de verktyg jag har för att hantera svåra stunder och att veta att systemet runt mig håller och bär i vården.

– Det är viktigt att också uppmärksamma alla de patienter som upplever att livet blir mer värdefullt efter en cancerdiagnos, när varje dag och vecka räknas och man kämpar för att förlänga livet. Men det är de sårbara individerna, som översköljs av ett mörker i den situationen, som vi måste upptäcka om vi vill förhindra självmord, avslutar Ullakarin Nyberg.

Fakta och bakgrund:

Hälso-och sjukvårdsstyrelsen fattade beslut om en regiongemensam plan för suicidprevention tillsammans med regionens 49 kommuner och några ytterligare organisationer, den 15 oktober 2020. På grund av pandemin skedde lanseringskonferensen först januari 2021. Hela hälso- och sjukvården har ställt sig bakom planen och lokala handlingsplaner ska nu tas fram.

Text: Mari Turos