Ny regional medicinsk riktlinje för cancerrehabilitering uppmärksammad på regiondag

Carina Mannefred och Martin Persson inledde dagen.

Regional riktlinje för ännu bättre rehabilitering

Den nya regionala medicinska riktlinjen (RMR) är ett tillämpningsdokument av Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2021, och redogör för regionala tillämpningar av det nationella vårdprogrammet. ¬Till exempel tar den regionala riktlinjen hänsyn till resultaten från kartläggningen En ännu bättre cancerrehabilitering som genomfördes 2019 i Västra sjukvårdsregionen.

I En ännu bättre cancerrehabilitering framkom bland annat att gränsdragningen och kommunikationen mellan primärvård och specialistvård stundtals var otydlig, och att det fanns tre huvudområden inom rehabiliteringen som man ville satsa på att fördjupa kunskapen inom – fatigue, fysisk aktivitet och träning, samt psykosociala och psykologiska insatser. Den nya versionen av RMR belyser därför specialistvårdens och primärvårdens respektive roller och relation, samt riktar extra fokus mot de tre huvudområdena och hur man kan förbättra arbetet inom dem.

Att leva – inte bara överleva

För att skapa ett tillfälle för att öka kunskapen om de tre huvudområdena i riktlinjen och stimulera till dialog med berörda inom cancerrehabiliteringens många olika verksamheter, anordnade Regionalt Cancercentrum Väst en heldag i Göteborg på temat Att leva – inte bara överleva, fylld med föreläsningar och samtal kring områdena i riktlinjen. Moderatorer var Sofie Grinneback och Carina Mannefred från RCC Väst som också planerat innehållet för dagen ihop med bland annat Jesper Poucette, regional processägare för cancerrehabilitering.

– Under dagen vill vi att deltagarna ska få värdefull kunskap om de tre huvudområdena fatigue, fysisk aktivitet, och psykosociala och psykologiska insatser, där det finns mycket ny forskning som vi presenterar med hjälp av våra föreläsare. Men det är också viktigt att det finns möjlighet att ställa frågor, för det vi framför allt hoppas på att kunna erbjuda deltagarna är ju relevanta verktyg och tips som kan hjälpa dem i sin arbetsvardag under mötet med patienterna. Rehabilitering har ju ibland ett mer svårfångat och otydligt mål än den övriga sjukvården, i det att man ska stödja individen att leva ett liv och inte bara överleva en sjukdom. Och det är ju därför titeln på regiondagen är viktig – att leva, inte bara överleva, berättade Jesper Poucette inför regiondagen.

Temat och ambitionerna för dagen fördjupades när Carina Mannefred som inledning intervjuade patientrepresentanten Martin Persson, som lever med långtidssymtom från cancerbehandling både i barndomen och i vuxen ålder. I samtalet med Martin synliggjordes behovet av en sammanhållen och individcentrerad cancerrehabilitering, men det blev också tydligt hur mycket rehabiliteringen utvecklats under de senaste trettio åren. Martin berättade om hur seneffekter som fatigue och psykisk ohälsa knappt talades om alls när han först påbörjade sin behandling som trettonåring, men att han nu på senare år kunnat få betydligt bättre stöd och hjälp i att hantera både de fysiska och psykiska seneffekterna från sin sjukdom och behandling.

Föreläsningar och goda exempel

Under dagen fick deltagarna lyssna till flera olika fördjupningar inom riktlinjens områden, bland annat föreläsningar med efterföljande frågestund om fatigue samt fysisk aktivitet och träning.

Karin Ahlberg, sjuksköterska samt professor i vårdvetenskap vid Göteborgs universitet, inledde med att utbilda om fatigue och påpekade bland annat nyttan i att faktiskt ha konkreta rutiner för att fråga patienterna om deras upplevelse av fatigue.

Helene Rundqvist, molekylärbiolog och forskare vid Karolinska Institutet, berättade om sina studier av effekten från träning vid cancerdiagnos och lyfte att de har sett mycket goda resultat på både kort och lång sikt när patienterna lyckats hålla igång sin fysiska träning under hela behandlingsperioden.

Sarvin Jamei

Inom området psykosociala och psykologiska insatser fick deltagarna ta del av två goda exempel som redan påbörjats inom regionen. Hälso- och sjukvårdskurator Sarvin Jamei berättade om arbetet med mindfulness för cancerdrabbade och de effekter hon sett hos patienterna som gått hennes 6-veckorsprogram i mindfulness med både gruppträffar, praktiska övningar och egen meditation. Deltagarna fick också höra Linda Olsson, även hon hälso- och sjukvårdskurator, som tillsammans med patienten Alisa Sulemanovic berättade om sina erfarenheter och reflektioner kring projektet med samtalsgrupper för patienter med cancer som genomförts under våren och hösten på Sahlgrenska.

Linda Olsson och Alisa Sulemanovic.

Ett område i utveckling

Precis som anordnarna på RCC Väst hoppades på inför dagen var de runt 200 deltagarna hela tiden snabba på att ställa frågor och bidra med funderingar till varje ämnesområde utifrån sina respektive yrkesroller. Reflekterande ord som hördes bland deltagarna efter dagens slut var att det varit inspirerande, lärorikt och gett förnyad arbetsglädje, men också att det finns många utmaningar och att det framöver kommer ställas höga krav på god samverkan mellan olika delar av vården. Jesper Poucette sammanfattar det kommande arbetet:

– Området cancerrehabilitering är ju under tillväxt – bara för 10-15 år sedan fanns ingen samlad beskrivning av vad det innebar. Nu är arbetet påbörjat, men vi jobbar fortfarande med att formera uppdraget och vi är inte klara på något sätt. Därför är det extra roligt att kunna lyssna och lära av deltagarna, och ta med oss de frågor som ställs för att förstå hur vi ska ta området vidare.

Regional medicinsk riktlinje cancerrehabilitering (pdf)

Artikel: Uppskattade gruppsamtal för cancerpatienter – satsningen förlängs

Text och bild: Amanda Alvmo