STRÅNG–världsunikt projekt för jämlik strålbehandling

Ungefär varannan patient med cancer genomgår strålbehandling i botande eller symtomlindrande syfte. För att kunna avgöra hur strålbehandlingen ska utformas på bästa sätt för varje patient, behövs information om vilka områden som ska behandlas (tumören) och vilka områden som bör undvikas (riskorgan).

– I dag saknas det dock ett standardiserat sätt att definiera riskorgan inom strålbehandling och det innebär att det finns en begränsad förståelse för sambandet mellan stråldos och biverkningar, säger Caroline Olsson, docent i radiofysik samt forskare inom strålbehandling vid Sahlgrenska akademin. Hon är även forsknings- och utbildningsansvarig vid Regionalt cancercentrum väst.

Tydliga definitioner

På uppdrag av det nationella kvalitetsregistret för strålbehandling (RT–registret) leder hon STRÅNG-projektet tillsammans med Alexander Valdman, överläkare och strålonkolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.

STRÅNG är en förkortning av Strålbehandling NormalvävnadsGruppen, och är ett nationellt projekt som arbetar för att ta fram standardiserade riktlinjer för riskorgan inom svensk strålbehandling. Syftet är att de specialister som arbetar inom strålbehandling i Sverige ska kunna använda samma riktlinjer så att strålbehandling kan ges och utvärderas på ett jämförbart sätt över hela landet.

– Vi har sedan tidigare riktlinjer för hur vi definierar strålbehandlingsvolymer, men man har inte kunnat ta hänsyn till riskorgan i den utsträckning som man kan göra idag, bland annat tack vare den tekniska utvecklingen med intensitetsmodulerad strålbehandling, säger Caroline Olsson.

Under förra hösten gjordes en kartläggning av vilka strukturer som landets strålbehandlingsavdelningar använder i sin kliniska rutin. Svaren låg till grund för att påbörja ett pilotarbete med manligt bäcken och rektumvolymer.

– Rektum är ett riskorgan bland annat vid behandling av prostatacancer och det definieras anatomiskt olika beroende på var du bor i landet, men också i världen. På vissa ställen tas inte analkanalen med nedåt, på andra ställen är det otydliga gränser uppåt. Det har inte funnits någon enhetlig definition av vad man menar. Med bättre data och med standardiserade riktlinjer att förhålla sig till, kan man förfina kunskapen om toleransdoser och minska risken för biverkningar, säger Caroline Olsson.

Första riktlinjen antagen

Efter en remissrunda antogs den första riktlinjen för rektum i februari i år.

– Det var en viktig milstolpe för det fortsatta arbetet. I Sverige har vi 17 kliniker som ligger geografiskt spridda från varandra och nu har vi efter majoritetsbeslut samlats runt samma riktlinjer, vilket kommer att bidra till en mer enhetlig strålbehandling. Det nationella kvalitetsregistret för strålbehandling, RT-registret, har även tagit fram ett gemensamt språk för hur riskorgan ska namnges. Sverige har på många sätt gått före och vi är det första och enda landet i världen som lyckats harmonisera riktlinjer på nationell nivå och infört en gemensam nomenklatur nationellt, säger Caroline Olsson.

Inom ramen för STRÅNG erbjuds även blivande specialister i onkologi, att delta i olika delprojekt. Planen är nu att motsvarande arbete som påbörjats för riskorgan i manligt bäcken, ska göras även inom flera andra kroppsregioner.

– Varje ST-läkare har flera veckor avsatta för att genomföra ett utvecklings– eller forskningsprojekt. STRÅNG erbjuder en god möjlighet att arbeta i olika projekt med syftet att harmonisera och likrikta definitioner av flera olika riskorgan och ta fram förslag på standardiserade riktlinjer.

Ett nätverk av experter inom strålbehandling runt om i landet kommer sedan att granska förslagen innan nya riktlinjer kan antas.

– Förutsättningen är att förstås landets strålbehandlingsavdelningar ställer sig bakom. Vår förhoppning är att STRÅNG ska bidra till att systematiskt öka kunskapen och kunskapsöverföringen inom svensk radioterapi. Vi ser också att STRÅNG kan bidra till utvecklingen av precisionsmedicin inom strålbehandling, eftersom utvärdering av behandlingseffekten kommer att bli säkrare och behandlingen mer individanpassad, säger Caroline Olsson.

Inom kort kommer de standardiserade riktlinjerna att vara tillgängliga på Regionalt cancercentrums västs webbplats.

Ta del av vetenskaplig artikel om arbetet med nationella riktlinjer för svensk strålbehandling: Physics and Imaging in Radiation Oncology, July 2019.