Mer grön mat för bättre livskvalité och cancerprevention

David Stenholtz är överläkare i onkologi vid Södersjukhuset och grundare samt ordförande för den ideella politiskt obundna föreningen Läkare för framtiden. En förening som för samman vårdpersonal med intresse för kost, med syfte att sprida information om hur kostval påverkar hälsa och sjukdomsutveckling.

– Det är känsligt att prata om kost med patienter. Men att prata om livsstil handlar inte om att skuldbelägga eller skrämma utan om att ge hopp, makt och kontroll. På engelska säger man empowerment, ett bra ord. Om vi informerar på ett bra sätt kring kost i vården kan det bli ett positivt möte och vi kan öka livskvalitén för patienten, säger David Stenholtz.

– Inom sjukvården finns det utrymme för förbättring, ingen är direkt emot, men om man jämför kost med andra livsstilsåtgärder som rökning och motion då kommer kost sist med minst entusiasm. Här behövs en attitydförändring. Bland läkare, sjuksköterskor och hela vården.

Bilden att det är extra svårt och känsligt att prata om matvanor överensstämmer med den Novusundersökning som RCC genomförde i primärvården 2021 kring cancerprevention.

När det gäller cancer finns begränsat med data på hur man kan förändra sjukdomsförloppet med kost – det vill säga tertiär cancerprevention. Det är sannolikt gynnsamt att äta mer frukt, grönsaker, fullkorn, nötter, frön och bär. David Stenholtz påpekar att det är viktigt att vi inte tror att kost kan bota cancer men ett hälsosamt ätande kan göra att man mår bättre. I vilken utsträckning det kan påverka cancerförloppet är inte fastställt idag. För stor tro på kosten kan göra att patienten säger nej till behandling.

– Att kost tas upp i PrEvCan som en viktig del när det kommer till cancerprevention är bra. När man drabbas av cancer ska man följa samma råd, men i det primärpreventiva är vetenskapen stark kring kostens påverkan, det är stor skillnad.

– Som vårdpersonal måste man vara medveten om att ett skifte till hälsosammare kost kan öka livskvalitén. Jag tycker att det borde vara en självklar del att prata om hälsofördelar. Idag är det många som har inställningen att man berövar patienterna något, att de får ett tomt, platt liv om de äter hälsosammare. Här tror jag vi kommer se förändring framöver. Precis som vi kan se att det skett förändring kring frågor om motion och rökning till exempel.

Men det har tagit tid. Redan på 30-talet kom de första studierna om att rökning inte var bra för kroppen men trots det poserade läkare i cigarettreklam under 50-talet. Först på 90-talet blev sjukhusen rökfria i Sverige.

Om man vill äta lite bättre, men upplever att det är svårt rekommenderar David Stenholtz att äta trerätters. Innan maten, medan man lagar den kan man äta grönsaker. Knapra på en morot eller en gurkbit. Efter maten rekommenderar han två eller tre frukter. Något som kan göra stor skillnad.

– Att göra smoothies med en blandning av frukt, grönsaker, vatten och nötter att dricka under dagen som måltidsdryck är också bra. Ur cancersynpunkt är livsmedel som rött kött och chark värst, det kan vara bra att vara medveten om.

– Men det kan vara svårt att navigera bland kostråd och här är det viktigt att vara källkritisk. Mitt råd är att inte lyssna på råden om de inte kommer från tillförlitliga källor som till exempel hälsomyndigheter, Cancerfonden och där forskning ligger bakom uttalandet, avslutar David Stenholtz.

Den europeiska kodexen mot cancer är framtagen av WHO. Så här lyder rekommendationer kring matvanorna:

Läs rapporten Svårt och känsligt – Cancerprevention i primärvården.

Se filmen Cancer och matvanor – hur hänger det ihop (som vänder sig till primärvården).

Läs mer om Den europeiska kodexen mot cancer.