Rökstopp – en livsviktig fråga för cancervården

Tre gäster har bjudits in till ett panelsamtal för att diskutera ämnet. Matz Larsson, docent och överläkare vid Universitetssjukhuset i Örebro som är kliniskt verksam lungspecialist vid tobakspreventiva enheten. Hanne Tønnesen, professor inom klinisk hälsopromotion vid Lunds universitet. Och Trang-Anh Vu, cancerdrabbad från Stockholm som slutade röka i samband med sitt sjukdomsbesked. Samtalet modereras av Ellen Brynskog, utvecklingsledare, RCC Väst.

Det inspelade panelsamtalet är cirka 30 minuter långt och handlar om hälso- och sjukvårdens roll för att bidra till ett rökfritt Sverige. De frågor som tas upp är: Vilka är utmaningarna? Hur har levnadsvanearbetet utvecklats inom hälso- och sjukvården de senaste åren och hur utvecklas stödet för dem som vi är till för – alltså patienterna.

Prata om tobaksvanor med alla

– Inom hälso- och sjukvården har vi både en plikt och ett gyllene tillfälle i att stödja människor att sluta röka, säger professor Hanne Tønnesen.

En del sjukdomar kommer direkt från rökningen, men rökningen påverkar även andra sjukdomar och tillstånd, förklarar hon. Ett klassiskt exempel är att rökare oftare får fler komplikationer än icke-rökare vid kirurgisk behandling.

– Det viktigaste är att rikta insatserna systematiskt till alla patienter – inte bara till de som frågar efter det själv. Det är också viktigt att interventionen följer patienten runt i systemet så att patienten inte måste försöka hitta rökavvänjningsbehandling själv på olika sätt och olika ställen. Det är också viktigt att vi följer upp effekten av det vi gör på kort och på lång sikt, så som vi exempelvis gör i det stora nationella Rökstoppsprojektet, säger hon.

Genom att tidigt föra frågan om tobak på tal i samtalet med varje patient ges möjlighet att fånga upp de patienter som behöver mest stöd. Överläkaren Matz Larsson ger ett exempel på hur han själv brukar gå tillväga:

– Jag frågar aldrig patienten ”Röker du?” Det känns tråkigt och uppfordrande. Utan istället: "har du någonsin använt tobak eller nikotin i någon form?" Det fångar också upp e-cigaretter och olika nymodigheter som kommer hela tiden, säger han.

Patienter vill få information och stöd

För fem år sedan när Trang-Anh Vu diagnosticerades med bröstcancer pratade inte vårdpersonalen så mycket med henne om att hon rökte. Trang-Anh lyckades sluta röka på egen hand men önskar att hon fått mer information. Exempelvis om att rökning gör att kroppen läker sämre efter en operation, hon menar att det kan ge ett tydligare incitament att sluta röka.

– Förklara för patienten hur tobaksanvändning påverkar behandlingen och vilka konsekvenser det blir. Så att man verkligen förstår att det är på allvar, säger hon.

En livsviktig fråga

I Sverige beräknas 100 000 personer insjukna i rökrelaterade sjukdomar årligen och uppskattningsvis 12 000 personer avlider som en följd av rökning. Det handlar om sjukdomar som till exempel KOL, stroke och hjärtinfarkt och inte minst cancer.

Forskning visar även att rökning i samband med cancer försämrar behandlingsresultat, livskvalitet och överlevnad och ökar risken för att drabbas av en sekundär cancer.

Även om andelen rökare i befolkningen minskar utgör det fortfarande ett stort folkhälsoproblem, inte minst därför att nedgången inte är jämnt fördelad mellan olika socioekonomiska grupper.

Enligt en beräkning från Cancerfonden och Institutet för hälsoekonomi från 2017 kostar rökning samhället 31 miljarder kronor per år.

– Patienter och hälso- och sjukvården har allt att vinna på rökstopp och minskad tobaksanvändning. Rökstopp är en livsviktig fråga för cancervården och hälso- och sjukvården är en viktig arena för att minska tobaksbruket i Sverige, säger Ellen Brynskog, utvecklingsledare vid RCC Väst, som modererar panelsamtalet.

Goda råd från panelsamtalets deltagare

• Prata med alla patienter om tobak och erbjud stöd i tobaksavvänjning.
• Informera patienter om tobaksbrukets konsekvens på deras behandling och sjukdom.
• Uppmuntra och visa uppskattning för de patienter som slutar med tobak på egen hand.
• Utbilda läkare och sjuksköterskor om tobak och tobaksavvänjning.
• Gå med i yrkesförening mot tobak och håll dig uppdaterad.
• Följ upp effekten av de interventioner som görs.

Text: Anna Nilsson