Stimulerande patientmöten i rollen som dysplasibarnmorska

Sidan publicerades 12 november 2019

En dysplasibarnmorskas huvudsakliga arbetsuppgift är att följa upp patienter som har ett avvikande cellprov. Rollen har funnits i landet sedan det nya nationella vårdprogrammet för cervixcancerprevention kom 2017.

Syftet med den nya rollen som dysplasibarnmorska som infördes i samband med att det nya vårdprogrammet är att få till en bättre samordning kring utredning och behandling av patienter med cellförändringar.  

På Närhälsan Kungshöjds gynekologimottagning bedömmer 
dysplasibarnmorskorna provsvaren utifrån riktlinjer i vårdprogrammet eller en journalanteckning om cellprovet tagits på ordination från en läkare. Svårbedömda patientfall tas upp på en rond som hålls en gång i veckan med dysplasiansvarig läkare på mottagningen. Det blir förutom en ärenderond även en utbildningsrond där dysplasibarnmorskorna på mottagningen lär av varandra i en diskussion med läkaren. Om det är en läkare eller en dysplasibarnmorska som bedömer provsvaren varierar på regionens gynekolgoimottagningar.  

Johanna Sjöstrand, dysplasibarnmorska sitter vid datorn i ett kontorsrum

Johanna Sjöstrand arbetar som dysplasibarnmorska på mottagningen och berättar att en vanlig dag innehåller både patientbesök, administration och telefonrådgivning. Beroende på vad cellprovet visar bokas patienten in på ett besök hos en barnmorska eller läkare på mottagningen. Ibland remitteras patienter vidare till Sahlgrenska Universitetssjukhuset.  När en patient kommer till mottagningen får personen information om hur uppföljningen ser ut beroende på vad provsvaret visar och möjlighet att ställa frågor.  

Möjlighet att fånga patienter som inte sökt vård annars 

Mötet med patienten är stimulerande och det är värdefullt att få möjlighet att följa patienten hela vägen genom utredning, behandling och uppföljning. Ett gynekologiskt cellprov tar inte så lång tid. Så när patienter kommer till mig kan jag också fånga upp patienter som inte hade sökt vård annars och passa på att fråga om sexuell reproduktiv hälsa och om de har behov av preventivmedel, säger Johanna.  

Men rollen som dysplasibarnmorska är även utmanande. 

– Jag tycker det är svårt att bemöta oro. En del patienter tror att cellförändringar är cancer. Men vi vet ingenting innan vi har fått ytterligare provsvar. Samtalen med oroliga patienter går ut på att försöka lugna, förklara och informera. Det är väldigt sällan som de förändringar vi hittar har utvecklats till cancer. 

Svårt att nå patienter som uteblir 

En annan utmaning dysplasibarnmorskor har är patienter som inte kommer för utredningen eller på uppföljningen efter en behandling av cellförändringar. I vårdprogrammet finns det riktlinjer för hur många gånger en person ska kallas, men trots påminnelse uteblir en del personer och då är det svårt att veta hur en patient ska handläggas. 

– Vi dysplasibarnmorskor i regionen ses två gånger om året under nätverksträffar som RCC Väst ordnar och då har vi möjlighet att diskutera den här frågan och få tips och råd kring andra ämnen, avslutar Johanna Sjöstrand. 

Text & foto: Emelie Ljunggren