Vårdcentralens patienter ger kunskap som kan spara liv
Går det att skönja ett mönster hos de primärvårdspatienter som senare diagnostiseras med cancer? Frågan blev avstampet i Marcela Ewings avhandlingsarbete. Nu presenterar hon ett enkelt instrument för riskvärdering som kan spara liv.
Marcela Ewing är specialist i allmänmedicin och onkologi och arbetar som medicinsk rådgivare och regional processägare för tidig upptäckt av cancer vid RCC Väst. I veckan presenterar hon sin doktorsavhandling.
Avhandlingen bygger på en primärvårdsbefolkning och baseras på Cancerregistret, diagnoskoder från Västra Götalandsregionens sjukvårdsregister VEGA och på uppgifter från Bild- och funktionsregistret med radiologiska undersökningar från regionen.
– Våra kunskaper om hur cancersymtom yttrar sig kommer till stor del från patienter som vårdas i slutenvården. Hur dessa symtom yttrade sig då när patienten i ett tidigare skede sökte vård i primärvården är inte tydligt utforskat, säger Marcela Ewing.
Det gör hennes forskningsarbete unikt i Sverige.
Avhandlingen baseras på fyra studier. I två av dem sökte Marcela Ewing brett efter eventuella mönster som skulle kunna vittna om cancer på ett tidigt stadium. I de övriga två undersökte hon symptom vid lungcancer respektive tjock- och ändtarmscancer.
Flera besök trots alarmsymtom
I den inledande fall-kontrollstudien inkluderade hon samtliga cancerpatienter som besökte allmänläkare i Västra Götaland året innan de drabbas av någon av de sju vanligaste cancerdiagnoserna (drygt 4 500 personer, knappt 18 000 kontroller).
– Vi noterade att patienternas besöksfrekvens i primärvården steg 50 till 100 dagar innan cancerdiagnosen, säger hon.
De upptäckte också att fynd och symtom förknippade med cancer ökade i förekomst jämfört med kontrollgruppen.
I den efterföljande studien koncentrerade hon sig på de patienter som sökt fyra eller fler gånger året innan cancerdiagnosen.
– Vi visade att redan vid första eller andra besöket sökte en betydande andel av patienterna för symtom som visade sig vara associerade med cancer. Trots det behövde de besöka allmänläkare minst två gånger till innan en cancerdiagnos ställdes. Symtomen eller sjukdomarna tolkades som godartade tillstånd, eller symtom med låg sannolikhet för cancer.
Intressant kopplingar
När Marcela Ewing detaljstuderade data över patienter som senare fick diagnosen med icke-spridd lungcancer fann hon inga symtom eller tecken genom vilka de hade kunnat upptäckas tidigare i primärvården. Däremot fann hon tydliga gemensamma nämnare hos patienter som senare fick diagnosen icke-spridd tjock- och ändtarmscancer.
–Tydligast var symtom som blödning från ändtarmen i kombination med ändrade avföringsvanor, diarré eller förstoppning, säger Marcela Ewing.
Risken var också kraftigt förhöjd i den grupp som hade magsmärtor i kombination med blödning från ändtarmen (se figur 1). Kopplingen var starkare än vad man tidigare sett.
– Symtomen behövde inte presentera sig samtidigt för att risken skulle vara förhöjd utan kunde ske under samma tolvmånadersperiod, säger hon.Figur 1: Instrument för riskvärdering av icke spridd tjock- och ändtarmscancer. (Högerklicka på bilden och välj "öppna bild i ny flik" för större bild.)
Vägledande instrument
Med utgångspunkt från sina resultat tog Marcela Ewing fram ett riskvärderingsinstrument över de kombinationer som var förenade med cancerdiagnos.
– När det gäller tjock- och ändtarmscancer spelar varje dag roll, säger hon.
Vid tidig upptäckt lever över 99 procent fem år senare. Dröjer diagnosen så att patienten hinner få en spridd cancer sjunker femårs-överlevanden till 30 procent.
Figur2: Relativ överlevnad, elektivt opererade patienter med diagnos 2010–2016. Källa: Nationell kvalitetsrapport för år 2016 från Svenska Kolorektalcancerregistret
Att tid till cancerdiagnos spelar roll för överlevnaden bekräftas av studier på primärvårdsbefolkning i Danmark och Storbritannien.
– Det finns därför stora vinster med att agera snabbt som allmänläkare och inte låta tiden bero, fortsätter hon.
Om några få dagar är det dags för disputation och Marcela Ewing summerar många års forskning.
– Jag är väldigt glad över att jag fick förmånen att forska vid institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin som en del av min tjänst vid RCC Väst.
I rollen som regional processägare kommer hon att fortsätta verka för en ökad kunskap om hur vi ska hitta cancerpatienter tidigare.
– Jag hoppas att riskvärderingsinstrumentet kommer till nytta för patienter och kollegor inom primärvården. Det är det jag gläds allra mest åt i avhandlingen, säger Marcela Ewing.
Råd till allmänläkare
- Reagera på patienter som söker upprepade gånger, även godartade tillstånd.
- Var mera vaksam om patienten beskriver flera symtom från mag-tarmkanalen. (se figur 1).
Text: Annelie Petersson
Foto: Annika Magnusson