Andreas Pischel är Årets processledare i Västra sjukvårdsregionen

Andreas Pischel är regional processägare för tarmcancerscreening vid RCC Väst samt överläkare och dubbelspecialist inom gastroenterologi och hematologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

– Att få denna bekräftelse, det är naturligtvis helt fantastiskt! Det har blivit en total vändning, från att jobba i motvind till att jobba med vinden i ryggen. Vi har varit många spelare på planen som drivit detta fram till idag. Och jag inser att det bara kommer bli ännu bättre med det teamet som jag har idag. Det gläder mig och det känns otroligt bra, säger Andreas Pischel, regional processägare för tarmcancerscreening vid RCC Väst. 

SCREESCO-studien som utgångspunkt

I nio år har Andreas arbetat som regional processledare för tarmcancerscreening. Han har varit med sedan vårdprocessen startades upp. Då ansåg inte Socialstyrelsen att det fanns tillräcklig evidens för att påbörja tarmcancerscreening i Sverige. Arbetet började i stället som en forskningsstudie. Andreas var en av de regionala representanterna i uppstartskommittén som tog fram studien och har sedan drivit arbetet med studien på regional nivå. Den nationella studien om screening för tjock- och ändtarmscancer, SCREESCO (Screening of Swedish colons), startade i februari 2014.

– I början var jag en processledare utan någon process. Då kunde jag inte jobba som de andra processledarna med kvalitetsdata och produktionsdata från ett register, ingenting av det hade jag. Arbetet utgick från SCREESCO-studien, vilket var en ganska stor studie förstås, men utöver den hade jag ingenting, berättar han.

Det försvårade delar av processledararbetet eftersom det gav väldigt lite verktyg till att påverka verksamheter och kliniker.

– Jag kunde inte bevisa att det fanns brister eller att saker skulle fungera bättre om man gör det annorlunda. Det var ganska tufft då. Men det är ganska skönt nu när allting börjar komma på plats. Kvalitetsregistret har bidragit så otroligt mycket i kvalitetsutvecklingen och i framgången för hela endoskopiverksamheten. Nu börjar jag få en lite mer vanlig processledarroll. Så med start nästa januari känner jag att jag är en fullvärdig processledare, säger Andreas med ett skratt.

Endoskopiutbildning för både läkare och sjuksköterskor

För att möta upp mot det ökade behovet av endoskopister, både för att kunna genomföra SCREESCO-studien och den kommande screeningen, har Andreas varit engagerad i att ta fram en endoskopiutbildning. Han fick då känna på ett oväntat tufft motstånd när han i samband med detta nationellt förde fram den innovativa idén att låta sjuksköterskor utbilda sig till koloskopister, något som endast läkare gjort tidigare. 

– Att jag till slut har lyckats få igenom en acceptans för och en förändring av uppfattningen om att sjuksköterskor kan endoskopera och att det gör ett bra jobb. Det är det som jag personligen ser som min största framgång. Det är ett paradigmskifte vill jag påstå. Och att få till det, det tror jag är den absolut viktigaste pusselbiten, säger Andreas. 

Idag har alla sjukhus i regionen minst en endoskoperande sjuksköterska. På några sjukhus finns det två eller tre. På ett sjukhus finns det till och med en sjuksköterska som utbildar och är handledare till en annan sjuksköterska. Sjuksköterskorna är alltså så bra teoretiskt utbildade att de inte vill ha någon annan. Det finns andra endoskopienheter i landet där läkare söker sig till sjuksköterskorna för att de är bättre på att förklara vad de ska göra och hur de ska föra endoskopet.

Det finns en stor efterfrågan på att utbilda sjuksköterskor idag. De gör jobbet med bra kvalitet och med hög volym. En annan fördel är att de inte är borta på jourtjänstgöring på samma vis som en läkare är.

– Konceptet fungerar helt enkelt. Det behövdes för att komma i mål och det här är det som jag känner mig mest nöjd med. Särskilt med tanke på att jag inledningsvis fick uppmaningar från andra läkare om att lägga ner detta och även personligt hot om att inte driva den här frågan för att det skulle skada min karriär, men det är jag inte så orolig över idag, säger Andreas.

Införandet av tarmcancerscreening i VGR

En stor del av processledararbetet har för Andreas del handlat om opinionsbildning, om att bereda vägen för att kunna få allting på plats. En ganska långsam utveckling som krävt ett tålmodigt arbete.

– När vi länge var den sista regionen som inte hade fattat något beslut om att införa screening var jag på väg att tappa gnistan, men mot slutet kände jag att jag fick stöd från hela RCC som tryckte på och då gick det i mål. Och nu står vi vid den här punkten att beslutet om införande av tarmcancerscreening i VGR har fattats för bara några veckor sedan, säger Andreas.

Under 2021 kommer förberedelser inför screeningen att starta och förhoppningen är att ett första erbjudande kan skickas ut till invånarna under 2022.

En viktig fråga har varit att säkerställa att det finns tillräckliga resurser för att undvika att screeningen kan leda till undanträngningseffekter, så att exempelvis patienter med förhöjd cancerrisk även i fortsättningen har god tillgång till endoskopister och kan fortsätta att göra sina årliga kontroller.

– Jag oerhört stolt över att jag har lyckats få politiken att förstå att det måste till en produktionsökning för att förhindra undanträngningseffekter och den produktionsökningen är dubbelt så stor som själva screeningen. Och det gör mig nu 6–7 år framöver väldigt förhoppningsfull om att detta går i hamn utan att vi får stora problem med undanträngningseffekter. Det är helt fantastiskt att de har förstått hur viktigt detta är och vilka risker det innebär om man inte satsar på det här, avslutar han.

Under RCC-dagen utsågs även Årets kontaktsjuksköterska 2021 i Västra sjukvårdsregionen.

Petra Lindroos Kölqvist är Årets kontaktsjuksköterska i Västra sjukvårdsregionen 2021

Mer information om utmärkelserna samt presentationer av pristagarna i de övriga sjukvårdsregionerna hittar du via länken nedan.

Cancervårdens nyckelpersoner korade till Årets processledare och Årets kontaktsjuksköterska