Kommuner i Västsverige bedriver solarieverksamhet
I Västra Götaland och Halland finns totalt femtiofem kommuner. Av dessa finns det solarier i 14 kommuner som antingen drivs av kommunerna eller i lokaler som de äger. Det visar en uppföljning av den kartläggning som Regionalt cancercentrum väst utförde 2017.
Sju kommunalt drivna solarier som rapporterades 2017 har blivit sex 2021. Nio kommuner som upplåter lokaler till solarieverksamheter 2017 har blivit åtta 2021. Solarierna är placerade på badhus och friskvårdsanläggningar.
– Det är beklagligt att denna verksamhet inte stängts ner, trots att det gått 11 år sedan Strålsäkerhetsmyndigheten föreslog att kommunerna skulle upphöra med solarieverksamhet. Jämfört med mycket inom cancerprevention borde stängning av solarier vara en ganska enkel åtgärd att genomdriva säger Johan Dahlén Gyllencreautz, verksamhetsöverläkare hudkliniken, Frölunda specialistsjukhus, Göteborg och Regional processägare för malignt melanom i Västra sjukvårdsregionen.
Kommunerna följer strålskyddslagen
Första september 2018 uppdaterades strålskyddslagen och det blev förbjudet att låta en minderårig person använda en solariebädd. Samtliga kommuner som bedriver solarieverksamheter eller hyr ut lokaler till privat drift uppfyller Strålsäkerhetsmyndighetens krav på till exempel skyltar som informerar om åldersgräns, tidsintervall och information om säker solning. Många verksamheter har även slutat sälja så kallade ”Solkort” samt introducerat verifiering av ålder via BankID. Några av kommunerna har valt att agera för att motverka nya hyreskontrakt och därmed bidragit till avveckling av solarieverksamheter.
– Att strålskyddslagen har bidragit till bättre kontroll över minderårigas solarieanvändning, det vet vi. Att kommunerna inte agerar mer aktivt i samarbetet mot en förbättrad folkhälsa är dock oroväckande och tråkigt, det borde ligga i allas intresse säger Hannah Andersson, utvecklingsledare på Regionalt cancercentrum väst.
Få cancerformer har en huvudsakligt bidragande orsak i samma utsträckning som hudcancer. Världshälsoorganisationen har klassat både UVA och UVB som cancerogena och dessa bedöms bidra till det ökande insjuknandet i de olika formerna av hudcancer, en ökning som i Sverige är större än för de flesta andra cancerformer. Skillnaden mellan UV-exponering och till exempel rökning är dock att UV-exponeringen ofta kan kopplas till sådant vi värderar eller som har andra positiva aspekter. Det kan röra sig om utomhusvistelse, motion, fritidsintressen och resor. Detta gäller dock bara UV-bestrålning från det naturliga solljuset. När det gäller solariesolande saknas denna positiva koppling i princip helt och de negativa aspekterna överväger stort.
Kartläggningen lyfter hållbarhetsaspekter som borde motivera kommunerna till ett mer aktivt agerande. Svenskarnas solvanor och normer har ändrats och forskning tyder på risken för hudcancer ökar med den ökade exponeringen för UV strålar. Rapporten bidrar till en diskussion i samhället kring solarievanor, användning och kommunens roll i denna fråga.