I Växjö, på Kirurgkliniken, har man sedan en tid tillbaka lyckats med att implementera IPÖ fullt ut. Idag har kliniken alla sina patienter som är diagnostiserade med prostatacancer (2.300 stycken) registrerade i IPÖ.
Cancer kan drabba vem som helst, även den som lever hälsosamt. Forskning tyder dock på att cirka 30 procent av all cancer kan förebyggas. Därför är förebyggande insatser mycket viktiga för att motverka prognosen om en kraftig ökning av antalet cancerfall.
I september 2022 publicerades kunskapsstödet Min vårdplan för barn med akut lymfatisk leukemi (ALL). Det är ett verktyg som helt kan förändra barncancervården, menar Anna Herslow, närståenderepresentant i nationella arbetsgruppen för Min vårdplan ALL (barn). Hon är också mamma till Matteo som vid tre års ålder insjuknade i ALL.
Cancerrehabilitering syftar till att förebygga och reducera de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och dess behandling. Cancerrehabilitering är aktuell från misstanke av cancersjukdom och framåt genom hela processen, därför ska behov av rehabilitering bedömas återkommande.
Regionalt cancercentrum syd har publicerat en rapport som visar att insjuknandet av malignt melanom i Södra sjukvårdsregionen nästan tredubblats under perioden 2005–2019 och en ytterligare närmast fördubbling förutses till år 2034 om denna trend håller i sig. För ett långsiktigt och effektivt primärpreventivt arbete bör varje region aktivt arbeta för att bättre nå ut till befolkningen avseende risker och rekommendationer.
Nytt beslut från NT-rådet angående trastuzumab deruxtecan (andra, istället för tredje linjens behandling).
Ett av två mål bakom satsningen för standardiserade vårdförlopp (SVF) uppnås, visar en ny årsrapport som Regional cancercentrum i samverkan sammanställt.
Regionala cancercentrum i samverkan lanserar en rapport som visar hur arbetet mot cancer bedrivits de senaste åren och prioriteringar framåt. Eftersom regeringen har aviserat att det planeras för en uppdaterad cancerstrategi kan rapporten användas för att tydliggöra vilka delar som behöver finnas inom ramen för en sådan.
Sedan 2020 har Regionala cancercentrum i samverkan, RCC, genomfört en omfattande genomgång av barncancervården i Sverige. Satsningen har bland annat resulterat i att uppföljningsmottagningar, som kan underlätta övergången från barn- till vuxenvård för tidigare barncancerpatienter, nu finns över hela landet.
RCC i samverkan har tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset, Skånes Universitetssjukhus och Region Östergötland under 2022 genomfört ett tekniskt samarbetsprojekt med syfte att undersöka hur openEHR-baserade svarsmallar kan skapas, införas och effektivt uppdateras i skilda system.
För att öka kunskapen om sambandet mellan alkohol och cancer har Regionala cancercentrum i samverkan startat ett initiativ som backas av en rad olika aktörer i samhället.
En barnonkologisk intermediärvårdspatient behöver en sjuksköterska och en undersköterska dygnet runt med kompetens att vårda dessa patienter. Därför krävs det utökade resurser och både initiala och kontinuerliga utbildningsinsatser av vårdpersonal för att täcka behovet. Det föreslår en arbetsgrupp inom den nationella barncancersatsningen. I en rapport (på cancercentrum.se) anges nationella kriterier för barnonkologisk intermediärvård och vilka resurser som krävs i termer av bemanning och utbildningsinsatser för att genomföra förslaget.
Den uppdaterade versionen anser aktuella epidemiologiska data, befolkningsdata och förekomst av hälsorelaterade levnadsvanor.
Alla patienter med cancer ska erbjudas en fast kontakt vid den cancervårdande kliniken. Det rekommenderade den nationella cancerstrategin från 2009. Kontaktsjuksköterskan är i dag nyckelpersonen i mötet med patienter och deras närstående i cancervården.
För att få en nationell lägesbild kring utbildningsbehovet har NAG för handhavande av cancerläkemedel genomfört en enkät bland regionernas 1:a-linjenchefer vars medarbetare hanterar cytostatika. Enkäten visar att bland annat varannan chef inte har utbildningskrav för sjuksköterskor innan hantering av cancerläkemedel.
I dagsläget finns begränsningar i tillgänglighet och kvalitet i den urologiska vården, vilket ger negativa konsekvenser för patienter, i form av nedsatt livskvalitet, oro och sjukskrivning. Även sjukvården påverkas, av ökad belastning och kostnader, exempelvis i form av åtgärder i väntan på operation eller vid komplikationer i väntan på behandling. Detta framgår i rapporten Nationell genomlysning av urologin, som Regionala Cancercentrum, RCC, nyligen har sammanställt.
Nu är det dags att nominera vem som ska bli årets kontaktsjuksköterska 2023! RCC uppmärksammar kontaktsjuksköterskans viktiga roll varje år genom att utse Årets kontaktsjuksköterska.
Kjell Ivarsson – ny nationell cancersamordnare – påbörjade sin vårdkarriär som sjuksköterska. Och sedan gick det fort. Han blev läkare, specialiserade sig inom cancerkirurgi, forskade inom tumörimmunologi och har en gedigen bakgrund som chef inom svensk hälso- och sjukvård med sig i den nya rollen. Närmast kommer han från tjänsten som hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Blekinge och har även varit ordförande i RCC Sydöst. – Sverige är ett av Europas främsta länder vad gäller canceröverlevnad, säger han. Det finns mycket att vara stolt över, men också en hel del att utveckla.
I dag går fem nationella vårdprogram och två Min vårdplan för cancer ut på remiss. Nytt för den här remissrundan är att svaren samlas in via ett enkätverktyg.
Kontaktsjuksköterskor förväntas dela information om patientperspektivet vid multidisciplinära konferenser (MDK). Forskning tyder dock på att sjuksköterskornas bidrag till falldiskussioner är begränsade och att patientperspektivet i allmänhet är underrepresenterat. I den nyligen publicerade studien ”Registered nurses’ views on consideration of patient perspectives during multidisciplinary team meetings in cancer care” undersöks kontaktsjuksköterskans syn på fördelar och hinder för att inkludera patientens perspektiv vid MDK.
