Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet minskar cancerrisken bland annat genom en fördelaktig reglering av könshormoner, insulin och inflammationsmarkörer. Det är alltså också ett verktyg för att bibehålla/nå en hälsosam vikt. Övervikt och fetma ökar cancerrisken genom bland annat påverkan på inflammationsnivå, tillväxtfaktorer och vissa hormoner, som insulin och östrogen.

Generell rekommendation

Folkhälsomyndigheten har tagit fram riktlinjer för fysisk aktivitet. Huvudbudskapet i riktlinjerna är:

• All rörelse räknas. Samla rörelser i vardagen och hitta vardagsaktiviteter.
• Ta rörelsepauser. Några minuter varje halvtimme minskar riskerna med långvarigt stillasittande.
• Det är bättre att vara lite fysiskt aktiv än att inte vara aktiv alls.
• Börja med små mängder fysisk aktivitet, och öka gradvis frekvensen, intensiteten och varaktigheten med tiden.

Alla vuxna från 18 år och uppåt, rekommenderas att vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter per vecka. Intensiteten bör vara minst måttlig. Om man ägnar sig åt högintensiv fysisk aktivitet är rekommendationen att göra detta minst 75 min/vecka.  Aktivitet av måttlig och hög intensitet kan även kombineras. Aktiviteten bör spridas ut över flera av veckans dagar och utföras i pass om minst 10 minuter.

• Muskelstärkande fysisk aktivitet bör utföras minst två gånger per vecka för flertalet av kroppens stora muskelgrupper.
• Äldre, över 65 år, bör även träna balans.
• Äldre eller individer med kroniska sjukdomstillstånd eller funktionshinder, som inte kan nå upp till rekommendationerna ovan, bör vara så aktiva som tillståndet medger.
• Långvarigt stillasittande bör undvikas. Regelbundna korta pauser ("bensträckare") med någon form av muskelaktivitet under några minuter rekommenderas för dem som har stillasittande arbete eller sitter mycket på fritiden. Detta gäller även dem som uppfyller rekommendationerna om fysisk aktivitet ovan.

Det finns ett dos-responssamband som innebär att ytterligare hälsovinster kan nås om man ökar mängden fysisk aktivitet utöver den lägsta rekommenderade dosen.

I samband med cancer

Studier har visat att vara fysisk aktiv är fördelaktigt i samband med cancerbehandling och cancerrehabilitering. Det har visat sig minska komplikationsrisker och förbättra utfall, samtidigt som det kan förbygga att annan sjukdom utvecklas. Det finns även studier som visar på minskad risk för recidiv kopplat till bland annat bröstcancer. I samband med cancerbehandling och cancerrehabilitering kan fysisk aktivitet fungera som behandling för fatigue, trög mage och ödem. Läs mer i avsnittet om fysisk aktivitet i vårdprogrammet för cancerrehabilitering.

Kunskapsstöd

Fysisk aktivitet och träning i nationellt vårdprogram för Cancerrehabilitering, Kunskapsbanken

Otillräcklig fysisk aktivitet, Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Cancer, FYSS - Evidensbaserad kunskapsbas

Fysisk aktivitet och fysioterapi vid cancer, 1177