Vissa familjer har större risk att insjukna i cancer än andra. Det kan bero på medfödda genetiska anlag som ger ökad cancerrisk. Om sjukvården kan hitta dessa anlag, finns också möjlighet att hantera den ärftliga risken genom att familjemedlemmar får komma på regelbundna kontroller eller genomgå förebyggande operationer.
Sedan 90-talet har Cancergenetisk mottagning i Umeå, utrett ärftlig cancersjukdom i familjer från norra sjukvårdsregionen. Utredningarna är ofta komplexa och kan ta lång tid att göra, samtidigt som efterfrågan på utredningar ökar alltjämt. Det finns dessutom kvinnor ute i samhället, med en hög risk att drabbas av bröstcancer, som sjukvården inte hittar.
10–12 mars arrangerar det nationella rådet för palliativ vård (NRPV), i samarbete med den palliativa enheten Storsjögläntan och Region Jämtland Härjedalen, den sjätte nationella konferensen kring palliativ vård. Konferensen som anordnas vartannat år, denna gång på Frösön i Östersund, riktar sig till alla professioner inom sjukvården, i syfte att sprida ny och aktuell kunskap om palliation.
Inom ramen för den nya nationella strategin för Life Science, har RCC Norr, Umeå universitet och Region Västerbotten tilldelats fem miljoner kronor för att starta upp ett utvecklingsprojekt kring biomarkörer – ämnen i blodet som tidigare har identifierats hos patienter med olika cancerdiagnoser. Inom projektet vill man undersöka hur dessa markörer fungerar i en frisk befolkning eller vid misstanke om en viss cancerdiagnos.
