Forskare vill hitta riskfaktorer för att tidigt upptäcka cancer
Inom ramen för den nya nationella strategin för Life Science, har RCC Norr, Umeå universitet och Region Västerbotten tilldelats fem miljoner kronor för att starta upp ett utvecklingsprojekt kring biomarkörer – ämnen i blodet som tidigare har identifierats hos patienter med olika cancerdiagnoser. Inom projektet vill man undersöka hur dessa markörer fungerar i en frisk befolkning eller vid misstanke om en viss cancerdiagnos.
– Om vi hittar biomarkörerna i blodet kan också cancer upptäckas i ett tidigare skede, vilket ökar chansen för patienten att överleva sjukdomen, säger Beatrice Melin, professor i onkologi, som leder utvecklingsprojektet.
I Västerbotten finns unika möjligheter att undersöka prov från friska personer, genom de hälsoundersökningar som alla västerbottningar kallas till vid 40, 50 och 60 års ålder. Den som undersöks får frågan om man vill lämna ett blodprov för forskningsändamål.
Vid enheten för biobanksforskning finns idag 140 000 blodprov från unika individer. Många har dessutom lämnat fler än ett prov. Dessa blodprov samkör RCC Norrs statistiker regelbundet med Cancerregistret vid Socialstyrelsen, för att ta reda på vilka individer som har fått cancer och analysera varför vissa personer insjuknar.
Det finns många biomarkörer för cancer som redan är kända för forskarna, men vilka som ska analyseras inom utvecklingsprojektet i Västerbotten, är ännu inte bestämt. Det finns ett antal ”kandidater” som kan komma ifråga.
– Vi vill undersöka hur långt tidigare det går att hitta de ämnen som tidigare funnits i blodprov från patienter med en cancerdiagnos, säger Beatrice Melin.
Vissa cancerformer växer långsamt, utan påtagliga symtom. Tanken är att det i framtiden skulle gå att lägga till ett blodprov, exempelvis vid mammografi eller vid en hälsoundersökning, för att kunna analysera om de kända biomarkörerna för cancer finns i blodet.
Brett samarbete
Flera olika insatser kommer att behövas inom utvecklingsprojektet, både av RCC Norr och av forskare vid Umeå universitet.
Tillsammans med Elin Thysell (bilden), som är vetenskaplig sekreterare vid enheten för biobanksforskning och många av cancerforskarna vid Umeå universitet, kommer Beatrice Melin utarbeta ett förslag på vilka biomarkörspaneler som är mest lovande inom varje diagnos.
Sedan kommer workshops att hållas med forskare inom varje område.
Patient- och närståendeföreträdare involveras för bästa upplägg av studien.
Sedan tio år tillbaka har U-CAN (Uppsala Umeå Comprehensive Cancer Consortium) samlat in blodprov och vävnad från patienter med cancer före, under och efter behandling för fyra diagnoser – tjocktarmscancer, prostatacancer, hjärntumörer och blodcancer.
Inom U-CAN kartläggs de biomarkörer som finns vid diagnos och vilken betydelse dessa har för patientens prognos. All information och provresultat lagras i en databas. Vid RCC Norr och vid universitetet finns statistiker som är behjälpliga med att ta fram och analysera statistik ur databasen.
Statistikern Kristina Lundqvist (bilden) vid RCC Norr/U-CAN kan koppla ihop blodproverna med information som finns i de diagnosspecifika kvalitetsregister som RCC ansvarar för. Hon kan ta reda på vilka patienter det finns prover och data på och förbereda datauttag för de forskningsprojekt som efter etikprövning önskar detta.
– Bidraget från staten har gett en fantastisk möjlighet att starta upp utvecklingsprojektet, men det kommer inte att vara slutfört inom ett år. Fortsatt finansiering kommer vi behöva söka från flera källor, säger Beatrice Melin.
Fakta om U-CAN
U-CAN (Uppsala Umeå Comprehensive Cancer Consortium) är ett strategiskt forskningsområde och ett konsortium med Uppsala universitet, Umeå universitet, Stockholms universitet och KTH. Inom U-CAN samlas information, tumörprov, blodprov och biomolekyler från patienter med cancer före, under och efter behandling, tillsammans med klinisk information. Insamlingen sker på ett standardiserat sätt, men anpassat till respektive diagnos. En patient bestämmer själv om hen vill delta i U-CAN-projektet.