Pilotstudier inom lungcancerscreening

Det finns idag inget screeningprogram för lungcancer i Sverige och i nuläget inga beslut på att införa det. Forskning pågår för att ta reda på hur ett sådant program bäst skulle utformas och implementeras.

RCC Stockholm Gotland driver sedan 2022 en pilotstudie för screening av lungcancer och RCC Väst och RCC Norr planerar för en gemensam studie med start hösten 2024.

Läs mer om projektet i artikeln ”Screening för lungcancer kan rädda 500 liv om året” i LäkemedelsVärlden. Där Nina Markholm Nordgren, som är projektledare i Stockholmsstudien och Gunnar Wagenius,  en av de ansvariga för Stockholmsstudien blir intervjuade.

Filmer från digital workshop om lungcancerscreening i Sverige

Våren 2024 genomförde RCC i samverkan en digital workshop för att genomlysa var frågan om lungcancerscreening står i dag. Workshoppen delades in i sektioner med olika teman. Ta del av de filmade sektionerna här. Längst ner på sidan finns svar på frågor som kom in under workshoppen.

Inledning

Nationella cancersamordnaren Kjell Ivarsson hälsar välkommen till workshoppen. Sjukvårdsminister Acko Ankarberg inledningstalar, bland annat om vikten av ett jämlikt införande och en välfungerande primärvård för de som inte blir aktuella för screening.

 

 

Lungcancer, en viktig sjukdom

I dag hittas drygt hälften av alla lungcancerpatienter i ett stadium då vi kan ge livsförlängande behandling men inte längre bota sjukdomen. Tidigare upptäckt ökar chansen till botande behandlingar med mindre biverkningar. Mikael Johansson, docent och överläkare på Norrlands universitetssjukhus, ger bakgrund och nuläge om lungcancer som sjukdom i Sverige i dag.

 

Lungcancerscreening räddar liv

Det finns flera stora, internationella studier som visar att lungcancerscreening kan rädda många liv. Jan Nyman, docent och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, visar resultat från studierna och vägleder till vilka slutsatser vi kan dra av dem för svenska förhållanden.

 

Är det värt pengarna att screena för lungcancer?

Hälsoekonomiska beräkningar är centrala när ett screeningprogram utformas. Katarina Steen Carlsson, docent och forskningschef på Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE, visar hur man kan räkna på kostnader och vinster beroende på hur man lägger upp screeningprogrammen.

 

Erfarenheter från lungcancerscreeningstudie i Stockholm

Screeningstudien i Stockholm har pågått sedan år 2022. Vi får ta del av lärdomar från projektet i stort och smått, från hur man har satt upp kallelsesystemet till reaktionerna från dem som kallas. Gunnar Wagenius, docent och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset, och Nina Markholm Nordgren, sjuksköterska på screeningkansliet RCC Stockholm Gotland, presenterar.

 

Lungcancerscreeningstudier i Väst och Norr

Mikael Johansson, docent och överläkare på Norrlands universitetssjukhus, berättar om de två implementeringsstudier som nu startar i Norr och Väst.

 

Möjligheter med biomarkörer vid lungcancerscreening

Biomarkörer skulle kunna användas för att förfina avgränsningen av de riskgrupper som ska erbjudas screening. Mattias Johansson, Ph.D på International Agency for Research on Cancer, IARC, berättar hur biomarkörer kommer att prövas i studien i Väst och Norr.

 

Erfarenheter från lungcancerscreeningstudier och implementering i Storbritannien (engelska)

David R Baldwin, professor, Consultant Respiratory Physician, Nottingham University Hospitals, UK National Screening committee advisor berättar om erfarenheterna av lungcancerscreening i Storbritannien. David fick förhinder att delta i workshopen och föreläsningen är därför inspelad i efterhand.

Möjligheter med AI vid lungcancerscreening

AI används redan inom bröstcancerscreeningen. Vitali Grozman, överläkare på Karolinska universitetssjukhuset, ger en bild av hur AI kan användas vid lungcancerscreening. Vitali fick förhinder att delta i workshopen och föreläsningen är därför inspelad i efterhand. 

Paneldiskussion

I workshoppens avslutande paneldiskussion deltog de personer som talat under dagen, men även deltagare från Socialstyrelsen, Screeningrådet, Socialdepartementet och Cancerfonden samt RCC:s nationella screeningsamordnare.

 

Varför en övre åldersgräns på bara 74 år för screening?

Besvarad av Jaroslaw Kosieradzki, RPPL RCC Syd,Lund
Det är den åldersgräns som finns i de stora screeningsstudierna och som således det finns evidens för. I USA rekommenderas numera screening av personer upp till 80 år och det är möjligt att man kommer att höja åldersgränsen även i Sverige framöver, inte minst med tanke på att 50 % av alla patienter som diagnostiseras med lungcancer är mellan 70-79 år och 20% är över 80 år.


AI är en viktig möjlighet för ett effektivt genomförande. Hur tar man vara på internationella erfarenheter, väljer den bästa tillgängliga algoritmen och lär av erfarenheter så att inte varje re

Viktig fråga. Vi behöver självklart ta vara på tidigare erfarenheter och forskning avseende AI. Samverkan mellan de svenska projektet finns och där kommer frågorna att vara centrala.


Om biomarkörer ska ersätta frågeformuläret som filter till CT, vad kostar en analys med panelen av proteinanalyser från IARC?

Besvarad av Mattias Johansson, Ph.D på International Agency for Research on Cancer, IARC
Vår strategi är inte att ersätta frågeformuläret med biomarkörer, men att komplettera med ytterligare riskinformation från biomarkörerna. För närvarande betalar vi runt 50 euro för att analysera biomarkörerna, och siktar på ett pris på under 100 euro vid implementering i kliniken.

.
När startar piloterna i VGR och Västerbotten?

Planering pågår för att förhoppningsvis kunna starta i slutet av 2024.
Förhoppningen är att börja bjuda in individer till piloten i Nord/Väst under hösten 2024. Beror dock på ett antal kringliggande faktorer, IT-integrationer och hur väl förankringen i sjukvårdsenheterna framskrider under året.


Varför är ingen pat.represent närvarande?

Sceening riktar sig till befolkningen som helhet, inte till de som redan är patienter. Men inbjudan att ta del av workshoppen har skickats till patientföreningarna.


Att screena och hitta tumörer tidigare än idag är positivt och något vi som ansvariga på röntgen är positiva till. Dock finns en undanträngningseffekt som inte får bortses fran. HTA syd har gjort en analys avseende kontrollintervall för lungcancer. Saxat ur rapporten: ”Sammanfattningsvis visar registerstudier att frekvent uppföljning med DT torax inte påverkar överlevnaden efter behandling för lungcancer. Det finns studier som visar att frekvent uppföljning med DT leder till att fler asymtomatiska återfall hittas, men detta påverkar inte överlevnaden. Det finns inga studier rörande effekter på livskvalitet eller biverkningar vid olika intervall för uppföljning med DT torax efter behandling för lungcancer. Randomiserade studier saknas.”Om vi minskar antalet kontrollundersökningar för patienter med lungcancer på ett klokt sätt är det lättare att starta screening utan negativa effekter på andra patientgrupper. Ett AI-stöd så att radiologer bara behöver bedöma, säg 10% av

Besvarad av Jaroslaw Kosieradzki, RPPL RCC Syd,Lund
Instämmer helt och hållet. Personligen tror jag mkt på att mycket skulle vinnas genom individuella uppföljningsprogram med hänsyn tagen till ålder, komorbiditet och prediktiva prognostiska faktorer.