MENY
Till regionspecifikt innehåll

Frågor och svar om standardiserade vårdförlopp

Om standardiserade vårdförlopp och satsningen på kortare väntetider i cancervården. Har du en fråga du inte hittar här? Skicka in din egen fråga!

Sidan har uppdaterats. Inaktuella frågor har tagits bort och nya har tillkommit i en delvis annan indelning än tidigare. Vänd dig till den regionala processledaren på ditt RCC. Du kan också skicka in din fråga

Frågor och svar

A. Frågor om enskilda vårdförlopp
B. Kodning – generellt
C. Start och avslut av standardiserat vårdförlopp
D. Uppföljning och ledtider
E. Införande i landstingen

A. Frågor om enskilda vårdförlopp

Allmänna ospecifika symtom som kan bero på cancer

När ska SVF avslutas för en patient som utreds på diagnostiskt centrum och som inte får en diagnos?

Det är inte alltid som utredningen enligt SVF resulterar i en diagnos, och det är då viktigt att notera att SVF kan avslutas trots att utredningen fortsätter, på diagnostiskt centrum eller på en annan enhet.

Av vårdförloppsbeskrivningen framgår detta: När patienten har genomgått de utredningssteg som beskrivs i utredningens block A–D och diagnos ändå inte kan ställas ”bör en samlad bedömning av utredningen ske i ett multidisciplinärt team, vid MDK eller liknande, för att avgöra hur patienten ska följas vidare. […] Utredningsenheten ska i dessa fall göra en individuellt anpassad uppföljningsplan för patienten där det framgår vilken enhet som ansvarar för uppföljningen. I uppföljningsplanen ska också ingå en sammanfattning av utredningen. Målet är att på sikt bedöma om det fortfarande finns misstanke om allvarlig sjukdom.”

Efter MDK ska patienten få ett ”avslutande samtal” med utredningsansvarig läkare där man går igenom MDK:s bedömning. Vid datumet för detta samtal avslutas SVF med koden VP878 – Misstanke om cancer avskrivs. Då avslutas alltså SVF men inte nödvändigtvis utredningen.

Bröstcancer

Om välgrundad misstanke om bröstcancer fattats i primärvård, patienten har genomfört en mammografi och primärvården får tillbaka ett negativt svar – vilket datum ska då SVF avslutas? Är det när patienten fysiskt varit på röntgenundersökningen, när röntgenläkaren anger i svaret till primärvården att det inte är en cancer eller när primärvårdsläkaren får svaret?

SVF avslutas det datum då patienten får beskedet av primärvårdsläkaren.

Vilket datum ska man sätta för start av SVF vid välgrundad misstanke om bröstcancer, då patienten uppfyller kriteriet ”Återkallade för klinisk undersökning efter screening (som utfallit med kod 3, 4 eller 5)?

Det datum som ska registreras är det datum då patienten fysiskt är på mammografin för vidare utredning efter att ha blivit återkallad.

Hudmelanom

En patient som har genomgått och avslutat SVF för hudmelanom får en ny misstänkt primärtumör. Ska ett nytt SVF startas?

Ja, ett nytt SVF ska startas. Om patienten fortfarande går i ett uppföljningsprogram är huvudprincipen att misstänkta återfall ska hanteras utanför SVF men att nya primärtumörer ska hanteras inom SVF. Om en ny primärtumör upptäcks medan en SVF-utredning fortfarande pågår (t.ex. vid helkroppsundersökningen i samband med utvidgad excision) ska inget nytt SVF startas.

Peniscancer

Ska cirkumcision betraktas som första behandling vid SVF peniscancer?

Vid T1G1-tumörer kan cirkumcision vara första behandling, och den ska då kodas som VJ050 – Start av första behandling, kirurgi. Kirurgisk behandling av T1G1-tumörer kan utföras lokalt efter beslut på nationell MDK .

Cirkumcision ska inte kodas som start av behandling om den utförs som diagnostisk åtgärd eller utan misstanke om peniscancer.

Primär levercancer

Om utredning eller behandling inte kan genomföras p.g.a. patientens missbruk, vilken avslutskod ska då användas?

Använd koden VXX74 – Andra medicinska skäl.

I de fall då man beslutar att göra en paus i utredningen för att patienten ska ta en nykter period kan koden sättas redan när detta beslut fattas, alltså när patienten inleder den nyktra perioden.

Tjock- och ändtarmscancer

Endoskopienheten får en remiss från primärvården märkt SVF. Ska välgrundad misstanke registreras det datum då beslutet tagits (dvs. i primärvården) eller då remissen kommit in och blivit bedömd av specialistenheten?

Om primärvården har märkt sin remiss med SVF eller Välgrundad misstanke så anger ni primärvårdens remissdatum. Om remissen inte är märkt med det så anger ni datumet då ni själva genomför koloskopin och får syn på tumören.

Endoskopienheten får en remiss som inte är märkt SVF och handhas enligt vanliga rutiner. Därefter upptäcker man en tumör i tjocktarmen under en koloskopi och patienten remitteras då vidare. Ska patienten då registreras i som start av SVF från det att fyndet gjorts?

Ja, välgrundad misstanke ska registreras på det datum då tumören upptäcktes, alltså under koloskopin. Det kriterium för välgrundad misstanke som du kan ange är ”fynd vid bilddiagnostik som inger misstanke om kolorektalcancer”.

Endoskopienheten får en remiss som inte är märkt SVF men remissgranskaren kan utläsa av remissen att ett kriterium för välgrundad misstanke är uppfyllt. Hur ska det registreras?

Ange granskningsdatumet som datum för välgrundad misstanke, och prioritera sedan remissen som om den hade varit märkt med SVF från början.

Urinblåse- och urinvägscancer

Efter TURB gör vissa patienter ytterligare en TURB (re-TURB) med efterföljande MDK för att avgöra om patienten ska få BCG-behandling. Hur ska re-TURB kodas?

Re-TURB kodas inte i detta fall. Den behandling som blir resultatet av undersökningen (t.ex. BCG) kodas som start av behandling.

Enligt vår regions tolkning ska vi inom primärvården inte behöva beställa prover (exempelvis urincytologi, kreatinin) när vi remitterar på välgrundad misstanke vid makroskopisk hematuri. När jag ringde om ett sådant fall fick jag ändå besked om att beställa prover. Vad gäller?

Vårdförloppsbeskrivningen anger inte vem som ska beställa undersökningarna. Varje landsting anpassar utredningsprocessen till sina lokala förutsättningar och det kan därför variera vad landstingen ålägger primärvården respektive sjukhusvården i de inledande stegen.

Vad ska jag som primärvårdsläkare göra vid recidiverande makroskopisk hematuri hos en patient som tidigare utretts inom vårdförloppet (och frikänts)?

Det finns ingen begränsning av hur ofta primärvården kan starta SVF för en patient som får makroskopisk hematuri. Däremot finns det en mening under kapitlet Utredning som riktar sig till dem som tar emot remisserna: ”Vid mottagande av remiss ska patienten bokas för CT-urografi och besök hos urolog. Om patienten utretts enligt SVF inom det senaste året planeras utredningen individuellt.” Tanken med detta är att ansvaret för att bedöma vilken utredning som är lämplig/rimlig för den här patientgruppen ligger på urologen och inte på primärvården.

Tillbaka till alla frågor

B. Kodning – generellt

Vilket datum sätter man för KVÅ-koden 90 (Patient överflyttad till annat landsting ) respektive 91 (Patient mottagen från annat landsting/region)?

Datumet ska vara det samma för kod 90 och 91, det vill säga datumet för den dag då man fattar beslut om att patienten ska flyttas till annat landsting/region. Mottagande landsting/region förutsätts få information samma dag som beslutet tas. Koderna används för att markera själva överflyttningen, och datumet saknar betydelse för den nationella uppföljningen. Landsting och regioner kan alltså göra egna överenskommelser om vilket datum koden ska sättas utan att det påverkar den nationella uppföljningen.

När man rapporterar till Signe ska man ange om SVF startat i primärvården eller specialistvården. Hur definierar man ett SVF som startat inom företagshälsovården?

Företagshälsovården kan klassas som primärvård i det här sammanhanget.

När ett SVF avslutas av annan orsak än behandlingsstart, vilket datum ska man sätta? T. ex. för koden VXX72 – Annan cancer, VXX74 – Andra medicinska skäl eller VXX78 – Misstanke om cancer avskrivs.

Ange det datum då patienten får information om detta, t.ex. när patienten får diagnosbesked med annan diagnos.

En patient opereras och avslutas med kod VXX50 – Start av behandling, kirurgi, men PAD-svaret visar inte på malignitet. Ska koden i efterhand ändras till VXX78 – Misstanke om cancer avskrivs?

Nej, huvudprincipen  ska vara att man inte kodar om.

När ett bilddiagnostiskt fynd ger välgrundad misstanke, vilket datum ska anges som start av SVF?

Koden VXX10 – Beslut välgrundad misstanke, ska sättas det datum då patienten får information om fyndet. Det innebär naturligtvis en fördröjning jämfört med om koden skulle sättas vid datum för undersökning eller vid svar till remittenten, men ett SVF ska aldrig starta utan en föregående dialog med patienten och detta får anses vara överordnat.

Tillbaka till alla frågor

C. Start och avslut av standardiserat vårdförlopp

Vad är det för skillnad på misstanke och välgrundad misstanke om cancer?

I de flesta vårdförlopp anges vilka symtom eller fynd som ska ge misstanke om diagnosen och vilka utredningar som ska vidtas för att säkerställa eller avfärda att ett kriterium för välgrundad misstanke är uppfyllt. Vid välgrundad misstanke ska det standardiserade vårdförloppet startas. Välgrundad misstanke kan också uppstå utan att det tidigare har funnits någon misstanke, t.ex. som ett bifynd i samband med undersökning som görs av något annat skäl.

Ska välgrundad misstanke registreras även en bit in i ett utredningsförlopp, då man av olika skäl missat att registrera välgrundad misstanke tidigare?

Ja, välgrundad misstanke ska alltid registreras då någon inser att kriterierna är uppfyllda, oavsett om någon annan borde ha insett det tidigare. Vid uppföljning kommer det att ge en falskt kortare ledtid, vilket påverkar statistiken. Då systemet satt sig kommer detta bli allt mer sällsynt.

Kan en patient ingå i samma SVF mer än en gång?

Ja, t.ex. om ett SVF har avslutats första gången på grund av att kriterierna för välgrundad misstanke inte var uppfyllda, men att det vid ett förnyat besökstillfälle finns symtom som uppfyller kriterierna för välgrundad misstanke.

Hur hanterar vi återfall i relation till standardiserade vårdförlopp?

Frågan om hur patienter med återfall (recidiv) ska hanteras inom vårdförloppen har diskuterats under 2017 och RCC samverkan fattade beslut om detta i slutet av året. Ett standardiserat vårdförlopp (SVF) ska endast omfatta de patienter som får den aktuella cancerdiagnosen för första gången och de som insjuknar igen efter ett avslutat uppföljnings- eller kontrollprogram. Patienter som får recidiv under pågående uppföljning ska inte inkluderas i SVF.

Kan en patient starta ett standardiserat vårdförlopp själv med en egen vårdbegäran?

En så kallad egen vårdbegäran granskas på samma sätt som en remiss från t.ex. primärvården. Om beskrivningen innehåller symtom som ingår i definitionen av välgrundad misstanke kan remissgranskaren starta utredning enligt standardiserat vårdförlopp.

När avslutas ett standardiserat vårdförlopp?

För patienter som får en cancerdiagnos slutar vårdförloppet när patienten startar sin första cancerbehandling. Denna behandling kan vara operation, strålbehandling, medicinsk behandling eller ett beslut om så kallad aktiv exspektans (regelbunden uppföljning av patienten utan att sätta in tumörbehandling). För patienter som inte har cancer slutar vårdförloppet då utredningar visar att cancer kan uteslutas. I dessa fall avslutas alltså vårdförloppet trots att utredningarna för annan sjukdom fortsätter.

Finns det patientriktad information om satsningen?

Ja, information till patienter och närstående har tagits fram på nationellt nivå. Materialet distribueras till landsting och regioner via cancercentrum.se och kan anpassas efter regionala och lokala behov och förutsättningar. Det finns även information om standardiserade vårdförlopp som vänder sig till patienter och närstående på 1177.se.

Patienten väljer vård i annat land – hur ska SVF avslutas?

Använd avslutskod VXX76 – Patientens val.

När start av första behandling är kombinerad behandling (”radio-kemo”) ska SVF avslutas med den behandling som ges först (strålbehandling eller läkemedel), men den som registrerar kan ha svårt att få den informationen. Kan onkologen besluta att alltid avsluta SVF med strålbehandling i dessa fall?

Det går bra att fatta ett sådant beslut.

Tillbaka till alla frågor

D. Uppföljning och ledtider

Hur ska de angivna ledtiderna tolkas?

Den ledtid som ska följas upp på nationell nivå (från välgrundad misstanke till start av första behandling) ska läsas som den sammanlagda maximala ledtiden (ej mediantid) angivet i kalenderdagar. Ledtidsuppgiften anger hur många kalenderdagar som åtgår för att med god kvalitet och säkerhet utföra alla nödvändiga utredningsmoment i en utredning, under förutsättning att det inte förekommer någon kötid eller andra organisatoriska fördröjningar.

Som ett stöd i införandet finns även ledtider angivna för de ingående momenten i vårdförloppet. Dessa ledtider bygger på arbetsgruppens bedömning av vad som är medicinskt motiverad tid, men det finns inga krav på att landstingen/regionerna måste klara att hålla dessa, så länge den sammanlagda ledtiden hålls.

Beskrivningarna av vårdförloppen anger i vissa fall även vad som ska göras för att gå från misstanke till välgrundad misstanke och hur många dagar detta kan kräva. Den ledtiden kommer inte att mätas nationellt men kan fungera som vägledning och fördjupad uppföljning för landstingen.

Gäller ledtiderna för alla patienter?

För enskilda patienter kan det krävas längre ledtider i vissa moment, t.ex. om patienten måste sluta med ett läkemedel, ska få behandling mot en annan sjukdom eller behöver tid att reflektera inför behandlingsbeslutet. I dessa fall ska avvikelsen samt skälet till denna noteras i uppföljningen i av patientens ledtid. Regeringen har satt ett långsiktigt mål att 80 procent av patienterna ska utredas inom ledtiderna.

Vad har kvalitetsregistren för roll i uppföljningen av SVF?

Kvalitetsregistren har en viktig roll. I underlagen för standardiserade vårdförlopp preciseras även andra kvalitetsindikatorer än ledtider. För patienter som får en cancerdiagnos kommer dessa kvalitetsindikatorer att följas upp via kvalitetsregistren. Den ledtid som ska följas upp på nationell nivå gäller alla som utreds enligt ett standardiserat vårdförlopp, d.v.s. även patienter som inte får diagnosen cancer. De patienterna registreras inte i kvalitetsregistren, vilket gör det omöjligt att få all information från kvalitetsregistren. Därför mäts ledtiderna genom landstingens vårdadministrativa system. De ledtider som finns i kvalitetsregistren är ett bra komplement till detta eftersom de ger möjlighet att jämföra ledtiderna med åren innan SVF-införandet.

Kommer man att mäta att vårdkvaliteten bibehålls?

Kvaliteten i vården mäts genom aktuellt kvalitetsregister utifrån samma kvalitetsindikatorer som finns i det nationella vårdprogrammet.

Hur ska vi utvärdera eventuella undanträngningseffekter?

Socialstyrelsen har i uppdrag att årligen utvärdera satsningen på kortare väntetider. I uppdraget ingår att utvärdera eventuella undanträngningseffekter.

Tillbaka till alla frågor

E. Införande i landstingen

Vem beslutar om innehållet i de standardiserade vårdförloppen?

Beskrivningar av standardiserade vårdförlopp arbetas fram av en särskild arbetsgrupp. I gruppen ingår dels företrädare för samtliga delar av patientens vårdflöde, t.ex. allmänläkare, kirurger, onkologer, kontaktsjuksköterskor, patologer och radiologer, dels en eller flera patientrepresentanter. Vilka personer som ingått i respektive arbetsgrupp framgår i slutet av varje vårdförloppsdokument. 

Dokumenten fastställs av SKL:s beslutsgrupp för Kortare väntetider i cancervården, där RCC-chefer och representanter för landstingens tjänstemannaorganisation ingår. Samtliga vårdförlopp kommer att ses över och vid behov revideras årligen.

Hur mycket får landstingen anpassa ett vårdförlopp till det egna landstingets förutsättningar?

Ett av huvudskälen till införandet av standardiserade vårdförlopp är att åstadkomma en mer jämlik vård över landet. Därför ska samma innehåll gälla i samtliga regioner och landsting. Landstingen kan alltså inte ändra det grundläggande innehållet, t.ex. kriterier för välgrundad misstanke, vilka undersökningar som ska genomföras, eller den övergripande ledtiden. Vårdförloppsbeskrivningarna bildar en sorts ramverk eller kravspecifikation. Landstingen och regionerna ska utforma sina vårdprocesser inom detta ramverk. Hur vården organiseras bestämmer respektive landsting.

Varför framgår det inte av vårdförloppsbeskrivningarna vart remisserna ska skickas?

Varje landsting ansvarar för hur vården ska organiseras och därför måste landstingen själva tydliggöra remissvägarna.

Hur ska systemet med koordinatorsfunktion och reserverade tider fungera?

Det är upp till varje landsting/region att besluta om hur systemet ska fungera. Men systemet ska säkerställa att patienter med kort varsel ska kunna få tider för diagnostiska undersökningar eller behandlingar. Koordinatorsfunktionen ska se till att systemet fungerar. Det är inget krav att det ska finnas separata system för respektive diagnos utan det kan med fördel samordnas för flera vårdförlopp.

Får privata vårdgivare ta del av de statliga stimulansmedlen om de är involverade i arbetet med SVF?

Varje landsting hanterar och använder de stimulansmedel de erhållit i enlighet med egna beslut. Eftersom pengarna ska användas för införandet av SVF är det inget som hindrar landstingen från att fördela dem också till samverkande andra vårdgivare.

Måste landstingen använda pengarna i satsningen till cancervården eller kan de användas till annat?

Stimulansmedlen ska användas till de insatser som beskrivs i handlingsplanen. Detta följs upp då handlingsplanen redovisas i november.

Är vårdförloppen evidensgraderade?

Vårdförloppen innehåller inte referenser eller evidensgradering eftersom det arbetet redan är gjort i de nationella vårprogrammen. De standardiserade vårdförloppen bygger på rekommendationerna i det nationella vårdprogrammet för respektive diagnos och rekommendationernas evidensgradering är tillämplig även på vårdförloppet.

Tillbaka till alla frågor

Regionspecifikt innehåll

  • Norr
  • Stockholm-Gotland
  • Syd
  • Sydöst
  • Uppsala Örebro
  • Väst

Faktaägare: Helena Brändström, samordnare nationella vårdprogram

Sidan uppdaterad: 23 augusti 2018