Regeringen och SKR har träffat en överenskommelse för 2022 om insatser för en jämlik, effektiv och tillgänglig cancervård i Sverige, i linje med den svenska cancerstrategin och regeringens långsiktiga inriktning för det nationella arbete med cancervården.
Vad är anledningen till att man inte lyckas få bukt med de långa ledtiderna inom cancervården? Och vad är hemligheten för de som har lyckats?
Just nu pågår ett omfattande arbete på såväl nationell som regional nivå för att stärka och ytterligare öka kvaliteten inom barncancervården. Inom flera delar av barnsjukvården har man länge arbetat hårt för att övergången från barn- till vuxensjukvård ska bli så smidig och bra som möjligt, med fokus på barnet och dess familj.
Hälften av de sex projekt som Cancerfonden finansierar inom sin särskilda utlysning inom strålbehandling leds av forskare i Göteborg. I särklass störst bidrag, 21 miljoner kronor, får Jan Nyman för ett projekt som kombinerar strålbehandling och nya läkemedel, som exempelvis immunterapi.
Under hösten 2021 hölls ett uppstartsmöte för att sprida modellen för Kraftens hus till Göteborg. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götalandsregionen har avsatt 1 miljon kronor som finansiering av uppstartsarbetet för 2022.
Vår uppfattning är att trötthet och allmän sjukdomskänsla inte bör vara ingångskriterier för SVF för lungcancer, skriver Hans Hägglund, ordförande för RCC i samverkan, i en replik till Lungcancerföreningens debattartikel på dagensmedicin.se.
Patienter som röker under strålbehandling löper större risk att drabbas av canceråterfall jämfört med patienter som inte röker under behandling. Risken för strålrelaterade biverkningar är också förhöjd bland de som röker. Liknande slutsats går även att dra vid behandlingar med vissa målsökande läkemedel mot lungcancer. Det visar en ny rapport från RCC Mellansverige.
På Skaraborgs Sjukhus i Lidköping har regelbundna teamträffar för cancerrehabilitering införts. Flera olika professioner har möjlighet att samlas en gång i veckan för att diskutera bröstcancerpatienter med komplexa rehabiliteringsbehov.
Individuell patientöversikt (IPÖ) är ett nationellt IT-stöd som används för att samla in ett flertal viktiga uppgifter om varje cancerpatient. IPÖ samlar strukturerade uppgifter om patientens sjukdomshistoria, sjukdomsstatus, laboratoriedata, undersökningar, behandlingar, biverkningar, symtom och livskvalitet. Informationen sammanställs och visualiseras på ett överskådligt sätt i IPÖ för patienter, närstående och för vårdens medarbetare.
Jeanette Bäcklund, Kirurgcentrum, vid Norrlands universitetssjukhus (Nus) i Umeå, har tilldelats utmärkelsen Årets Bröstsjuksköterska 2021, av Bröstcancerförbundet.
Texten uppdaterades 18 januari 2023. Att överleva cancer innefattar inte bara att ta sig igenom en cancerbehandling. Det handlar också om att efteråt kunna leva med de svårigheter sjukdomen, eller behandlingen, ibland ger. Livskvaliteten för barn och ungdomar som behandlats för hjärntumörer är i genomsnitt lägre än för barn med andra cancerformer. I takt med att överlevnaden efter barncancer ökar, ökar även behovet av rehabilitering.
Idag går ett antal nationella vårdprogram och standardiserade vårdförlopp för cancer ut på remiss.
Pandemin har slagit hårt mot patienterna, vårdpersonalen och hälso- och sjukvården i EU. För att hantera effekterna av covid-19-krisen och för att stärka utvecklingen för bättre hälsa har EU inrättat programmet EU för hälsa 2021–2027. Nu finns medel att söka i 13 aktuella utlysningar för att bland annat förstärka arbetet med EU:s cancerplan.
Hur kan RCC:s arbete med den nationella cancersatsningen bäst integreras i den nationella kunskapsstyrningen? Den frågan diskuteras i en rapport som tagits fram av konsultföretaget Lumell på uppdrag av styrgruppen för Nationellt system för kunskapsstyrning, SKS.
För att underlätta ömsesidigt lärande kring standardiserade vårdförlopp (SVF) i Norden har forskare från Danmark, Sverige och Norge sammanställt en rapport om hur de standardiserade vårdförloppen följs upp i de nordiska länderna.
För att utveckla barncancerområdet i hela Sverige har en handlingsplan 2020–2022 tagits fram av RCC Samverkans nationella arbetsgrupp för barncancer. Inom ramen för satsningen har Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland en rad projekt på gång. Bland annat: ett nytt arbetssätt med sjuksköterskemottagning och kontaktsjuksköterskor för barn med leukemier och kartläggning för att upptäcka brister i vårdkedjor.
Sedan 2020 har RCC varit utgivare av nationella versioner av Min vårdplan, både digitalt via 1177 och för utskrift via cancercentrum.se.
En kartläggning har gjorts av vilka resurser som finns i respektive region inom området barncancer. Undersökningen är baserad på en enkätundersökning som gjorts på uppdrag av Nationella arbetsgruppen för barnonkologi, utförd av processledare för barncancer inom respektive RCC.
RCC utarbetar nationella kunskapsstöd för cancervården - vårdprogram, standardiserade vårdförlopp, nationella vårdplaner för cancerpatienter (Min vårdplan) och individuella patientöversikter. RCC söker nu en nationell samordnare för Min vårdplan. Tjänsten är placerad vid RCC Norr på Norrlands universitetssjukhus i Umeå, men med möjlighet till distansarbete på heltid. Vi välkomnar därmed sökande från hela landet.
Trots läget med covid-19-pandemin har arbetet med utveckling inom barncancerområdet kunnat fortsätta. Det visar en ny delrapport som RCC nyligen lämnade till Socialdepartementet.
