Antal patienter i standardiserade vårdförlopp (SVF)

"Start av första behandling" är en samling koder som används för att avsluta SVF för de patienter som får en cancerdiagnos. Som behanding räknas t.ex. operation eller strålbehandling men även beslut om att avvakta med aktiv behandling tills patienten får symtom. Antalet patienter som får avslutskoden "Start av behandling" kan alltså i det här sammanhanget likställas med antalet patienter som får en cancerdiagnos. 

Patienter redovisas i sin hemregion. Exempel: En person bor i Gävle och söker vård där. Vårdgivaren startar en SVF-utredning och remitterar sedan patienten till Uppsala för behandling. Statistiken visas då i staplarna för Region Gävleborg, som är patientens hemregion.

Själva inrapporteringen till väntetidsdatabasen görs av den region som startar behandling, i detta fall Region Uppsala.

Tidigare har patienter redovisats i staplarna för den region som rapporterat, men detta gäller inte längre.

Vårdförloppet för Cancer utan känd primärtumör, CUP, avslutas ofta med att patienten får en tumörspecifik diagnos. Vårdförloppet för CUP avslutas då och patienten flyttas över till ett diagnosspecifikt vårdförlopp för vidare utredning och start av behandling. I statistiken för "start av behandling" ovan visas både dessa patienter och de patienter som startat behandling inom ramen för vårdförloppet för CUP.

Vårdförloppet för Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer avslutas med att patienten får besked om utredningens resultat. I statistiken ovan visas hur många som vid detta samtal får ett cancerbesked. Patienten startar sedan behandling inom ramen för ett annat, diagnosspecifikt vårdförlopp. 

Diagnosen markeras med grått om det totala antalet cancerfall under perioden är färre än tio, eftersom det anses vara för litet för att användas i statistiska beräkningar. 

Det totala antalet cancerfall hämtas ur Cancerregistret vid Socialstyrelsen. Därifrån går det inte att hämta realtidsdata och totalsiffran är därför inte årets faktiska cancerfall utan ett genomsnitt från de senaste tre åren (det så kallade beräkningsunderlaget). Det finns en naturlig variation mellan åren och om det beräknade totalantalet är mindre än 10 anses dessa variationer få för stora konsekvenser för uträkningen. 

Exempel: En region har de senaste tre åren haft 8, 6 resp. 3 fall av en viss diagnos. Genomsnittet (avrundat) blir 6. Under det här året startar 3 patienter behandling inom SVF och diagrammet visar att regionen inkluderar 50 procent av patienterna i SVF (3 av 6). Om årets faktiska antal cancerfall är 8 innebär detta att regionen i verkligheten bara inkluderat 37 procent av patienterna. Om det faktiska antalet är 3 är inklusionen i stället 100 procent. Vilket som stämmer går inte att veta förrän Cancerregistret är komplett. RCC har gjort bedömningen att det inte är relevant att visa så osäkra data.

Beräkningsunderlag för andel patienter som genomgått SVF (pdf)

Det finns flera möjliga förklaringar när diagrammen visar att mer än 100 procent har utretts inom SVF. Grunden till alla dessa fel är att uträkningens täljare och nämnare hämtas ut olika datakällor.

Antalet som startat behandling inom SVF (täljaren) hämtas ur SKR:s väntetidsdatabas. Det "totala antalet" (nämnaren) hämtas ur  Cancerregistret vid Socialstyrelsen. Därifrån går det inte att hämta realtidsdata, och nämnaren är därför ett genomsnitt av antalet insjuknade de senaste tre åren (det så kallade beräkningsunderlaget).

Detta leder till flera möjliga förklaringar när fler än 100 procent har startat behandling:

• Fler personer har insjuknat än tidigare år. Särskilt i små diagnoser och små regioner kan naturliga variationer få stora utfall.
• Patienter med cystor eller andra benigna tillstånd har utretts och opererats inom SVF och diagnosen har inte ställts förrän efter att SVF avslutats. Patienterna rapporteras inte till cancerregistret och finns därför inte i nämnaren.
• Det finns en underrapportering till Cancerregistret.

Metoden för uträkningen beskrivs i beräkningsunderlaget.

Beräkningsunderlag för andel patienter som genomgått SVF. 

Målet är att minst 70 procent ska utredas enligt SVF. Det innebär inte att 30 procent av patienterna ska exkluderas. Det finns dock några exempel på patienter som av olika skäl inte kommer att inkluderas i SVF.

• Patienter som blir akutopererade och där operationen innebär både diagnos och behandlingsstart vid samma tillfälle.
• Patienter som inte vill bli utredda enligt SVF.
• Patienter där cancermisstanke uppstår i ett mycket sent skede i sjukdomen och där palliativ vård i livets slutskede redan är inledd.
• Patienter som av andra medicinska skäl inte klarar en snabb utredning eller en snabb start av behandling.

Gemensamt för dessa grupper är att de inte gynnas av en snabb och standardiserad utredning. Det är vanligare i vissa diagnoser och mindre vanligt i andra diagnoser.

Patienter redovisas i sin hemregion. Exempel: En person bor i Gävle och söker vård där. Vårdgivaren startar en SVF-utredning och remitterar sedan patienten till Uppsala för behandling. Statistiken visas då i staplarna för Region Gävleborg, som är patientens hemregion.

Själva inrapporteringen till väntetidsdatabasen görs av den region som startar behandling, i detta fall Region Uppsala.

Tidigare har patienter redovisats i staplarna för den region som rapporterat, men detta gäller inte längre.

Diagnosen markeras med grått om det totala antalet cancerfall under perioden är färre än tio, eftersom det anses vara för litet för att användas i statistiska beräkningar. 

Det totala antalet cancerfall hämtas ur Cancerregistret vid Socialstyrelsen. Därifrån går det inte att hämta realtidsdata och totalsiffran är därför inte årets faktiska cancerfall utan ett genomsnitt från de senaste tre åren (det så kallade beräkningsunderlaget). Det finns en naturlig variation mellan åren och om det beräknade totalantalet är mindre än 10 anses dessa variationer få för stora konsekvenser för uträkningen. 

Exempel: En region har de senaste tre åren haft 8, 6 resp. 3 fall av en viss diagnos. Genomsnittet (avrundat) blir 6. Under det här året startar 3 patienter behandling inom SVF och diagrammet visar att regionen inkluderar 50 procent av patienterna i SVF (3 av 6). Om årets faktiska antal cancerfall är 8 innebär detta att regionen i verkligheten bara inkluderat 37 procent av patienterna. Om det faktiska antalet är 3 är inklusionen i stället 100 procent. Vilket som stämmer går inte att veta förrän Cancerregistret är komplett. RCC har gjort bedömningen att det inte är relevant att visa så osäkra data.

Beräkningsunderlag för andel patienter som genomgått SVF (pdf)

Det finns flera möjliga förklaringar när diagrammen visar att mer än 100 procent har utretts inom SVF. Grunden till alla dessa fel är att uträkningens täljare och nämnare hämtas ut olika datakällor.

Antalet som startat behandling inom SVF (täljaren) hämtas ur SKR:s väntetidsdatabas. Det "totala antalet" (nämnaren) hämtas ur  Cancerregistret vid Socialstyrelsen. Därifrån går det inte att hämta realtidsdata, och nämnaren är därför ett genomsnitt av antalet insjuknade de senaste tre åren (det så kallade beräkningsunderlaget).

Detta leder till flera möjliga förklaringar när fler än 100 procent har startat behandling:

• Fler personer har insjuknat än tidigare år. Särskilt i små diagnoser och små regioner kan naturliga variationer få stora utfall.
• Patienter med cystor eller andra benigna tillstånd har utretts och opererats inom SVF och diagnosen har inte ställts förrän efter att SVF avslutats. Patienterna rapporteras inte till cancerregistret och finns därför inte i nämnaren.
• Det finns en underrapportering till Cancerregistret.

Metoden för uträkningen beskrivs i beräkningsunderlaget.

Beräkningsunderlag för andel patienter som genomgått SVF. 

Målet är att minst 70 procent ska utredas enligt SVF. Det innebär inte att 30 procent av patienterna ska exkluderas. Det finns dock några exempel på patienter som av olika skäl inte kommer att inkluderas i SVF.

• Patienter som blir akutopererade och där operationen innebär både diagnos och behandlingsstart vid samma tillfälle.
• Patienter som inte vill bli utredda enligt SVF.
• Patienter där cancermisstanke uppstår i ett mycket sent skede i sjukdomen och där palliativ vård i livets slutskede redan är inledd.
• Patienter som av andra medicinska skäl inte klarar en snabb utredning eller en snabb start av behandling.

Gemensamt för dessa grupper är att de inte gynnas av en snabb och standardiserad utredning. Det är vanligare i vissa diagnoser och mindre vanligt i andra diagnoser.

Statistiken bygger på den data som regionerna rapporterar in till SKR:s väntetidsdatabas. Rapporteringen sker löpande och korrigeras ofta i efterhand vilket innebär att antalet patienter både kan öka och minska under upp till ett halvår. Några regioner har fortfarande svårt att rapportera alla data, t.ex. från primärvård och privata utförare. Skillnader mellan regioner i t.ex. antal patienter kan alltså både bero på faktiska skillnader och på olika rapporteringsrutiner.

Statistiken för det så kallade inklusionsmålet (att 70 procent av alla som insjuknar i cancer ska utredas med SVF) bygger på en beräkning där data ur väntetidsdatabasen kombineras med data ur Cancerregistret vid Socialstyrelsen. Beräkningen kräver att data rensas, och diagrammen visar därför inte realtidsdata utan uppdateras varje halvår. Beräkningen beskrivs i det så kallade beräkningsunderlaget. All statistik som visas bygger på den senaste versionen av beräkningsunderlaget. 

Beräkningsunderlag för andel patienter som genomgått SVF (pdf).

Täckningsgraden i regionernas inrapportering av SVF-mätpunkterna varierar, dels mellan regionerna, dels mellan diagnoserna. De siffror som redovisas här ger främst en övergripande bild av läget på riksnivå. Jämförelser mellan regioner och mellan diagnoser ska göras med försiktighet.

För att utvärdera uppföljningens kvalitet har en jämförelse gjorts mellan uppgifterna i väntetidsdatabasen och väntetidsuppgifter i de nationella kvalitetsregistren. Jämförelsen visar på skillnader både vad gäller täckningsgrad och väntetider. RCC rekommenderar därför att väga in uppgifter från både kvalitetsregistren och väntetidsdatabasen vid mer noggranna analyser av väntetiderna i vårdförloppen.

Rapport: Jämförelse av data i kvalitetsregister och nationella väntetidsdatabasen vid SKL 2018 (pdf)

Statistik visas inte för det år som ett SVF infördes eller året efter. De åren betraktas som ”startår” där registreringen är osäker. För de diagnoser som infördes 2015 visas alltså statistik för 2017 och framåt.

För inklusionsmålet visas data från 2018 och framåt eftersom det så kallade beräkningsunderlaget anses hålla tillräcklig kvalitet först från 2018.