Cancerforskningens dag i Umeå 2023
Den 21 april hölls för elfte gången i ordningen den årliga Cancerforskningsdagen som vanligtvis brukar arrangeras i Umeå. Intresserade fick lyssna på föreläsningar både om patientnära kliniska studier och om grundläggande molekylärbiologisk cancerforskning.
Tidig upptäckt och bättre livskvalitet
Den engelskspråkiga sessionen om grundläggande molekylärbiologisk forskning inleddes med en föreläsning av Elin Thysell från Umeå universitet. Hon beskrev det strategiska utvecklingsprojektet PREDICT som syftar till att hitta biomarkörer – ämnen i blod som tidigt kan identifieras hos patienter – i insamlade biobanksprover. Genom att hitta biomarkörerna i ett tidigt skede ökar det möjligheten till att förebygga eller mildra sjukdomen och därigenom förbättra människors hälsa och livskvalitet. Målet är också att sammankoppla data från flera olika studier med biobanksmaterial och frågeställningar, vilket ger en noggrann kartläggning och även minskar risken att insamlade prover tar slut.
Florentin Späth, Umeå universitet och Adelaide universitet i Australien, fortsatte med att föreläsa om deras viktiga arbete med att hitta nya och bättre biomarkörer för blodcancer. Forskningsprojektet är inriktat mot den obotliga blodcancerformen multipelt myelom (MM). Dagens biomarkörer är inte tillförlitliga att avgöra vilka patienter som kommer att utveckla multipelt myelom och kan heller inte förutsäga hur det går för de patienter som utvecklar multipelt myelom. Studierna utförs med hjälp av upprepade biobanksprover (NSHDS) i syfte att förbättra den kliniska handläggningen.
–Västerbottens biobanksprover är unika då det finns patienter som har lämnat blodprov upp emot 40 år innan diagnos, sade Florentin Späth.
Henrik Grönberg från Karolinska Institutet beskrev tre betydelsefulla studier för förbättrad prostatacancerdiagnostik och behandling. I Stockholm3-testet kombineras flera olika biomarkörer och tillsammans med magnetkameraundersökning kan man i högre grad skilja ut ”snälla” cancerformer från de som kräver behandling. OncoWatch Image är en ny metod baserat på artificiell intelligens (AI) för bedömning av cancerinnehåll och grad i biopsier. ProBio-studien är en klinisk biomarkörstudie där patienter med spridd prostatacancer prioriteras till olika behandlingar baserat på analys av cirkulerande tumör-DNA (ctDNA) i blod. Tillsammans ger dessa studier ökad möjlighet till tidig upptäckt och individanpassad behandling av prostatacancer. Henrik Grönberg tilldelades Cancerfondens utmärkelse Årets cancerforskare 2022.
Årets cancerforskare
Göran Jönsson från Lunds universitet tilldelades Cancerfondens utmärkelse Årets cancerforskare 2023. Han föreläste om deras framgångsrika forskning kring den aggressiva hudcancerformen malignt melanom. Omkring 4 300 svenskar drabbas varje år av malignt melanom och ungefär 400 personer får den allvarligaste formen där hälften inte blir hjälpta av behandlingen immunterapi. Göran Jönssons forskargrupp upptäckte att de patienter som svarade bättre på behandlingen hade en ansamling av immunceller som kallas B-celler inuti tumörerna. Forskningsresultaten kan bidra till nya biomarkörer som förutsäger vilka patienter som svarar på immunterapi, och hur behandlingen ska modifieras för andra patienter.
Mikromiljön som behandlingsmål
Kristian Pietras, Lunds universitet, beskrev sin forskargrupps spännande arbete med att förstå den komplexa kommunikationen mellan olika celltyper inom en tumör. Framför allt cancerassocierade fibroblaster (CAFs) i bröstcancer men också pericyter i hjärntumörer. Tumörceller ”pratar” med omkringliggande celler för att kunna växa och sprida sig.
– Målet med forskningen är att förstå hur tumörcellerna kommunicerar med omgivningen, mikromiljön, för att kunna hitta nya och skräddarsydda behandlingar för cancersjukdomar, sade Kristian Pietras.
Det pågår en klinisk studie, I-CONIC, där man utvärderar andel patienter med trippelnegativ bröstcancer som övergår till ER-positiv bröstcancer efter en behandling med läkemedlet Imatinib före operation.
Cancerforskningsdagen avslutades med en föreläsning av Kristina Benevides, National Genomics Infrastructure (NGI), Umeå universitet. Hon beskrev den befintliga servicen som den nationella infrastrukturen SciLifeLab erbjuder. Plattformen erbjuder högteknologiska analysmetoder såsom singelcellssekvensering och spatial transkriptomik utifrån de behov och önskemål som finns.
Posterutställning och pris för bästa poster
Vid postersession fick innovativa unga forskare lyfta fram sin forskning. Med stor entusiasm presenterades både preliminära och mer slutgiltiga forskningsresultat.
Årets ”Best Poster Award”, ett resebidrag på 10 000 kr, gick till Luz María González-Castrillón från Sara Wilsons forskargrupp med postern “Dysregulation of core neurodevelopment pathways – a common feature of cancers with perineural invasion”. Foto: Ulrika Bergfors
Fyra posterutställare, Margarita Espona-Fiedler, Luz María González-Castrillón, Kristina Lundquist och Adam Rosenbaum fick också möjligheten att presentera sina forskningsresultat i en kort muntlig presentation under eftermiddagens session.
Cancerforskningens dag hålls på engelska och arrangeras av RCC Norr tillsammans med Medicinska fakulteten vid Umeå universitet. Vi tackar alla föreläsare, moderatorer, posterutställare och åhörare och önskar alla hjärtligt välkomna till nästa års Cancerforskningsdag.
Fler nyheter från de sjukvårdsregionala cancerdagarna 2023
Nyhet från den svenskspråkiga sessionen vid Cancerforskningsdagen: ”Patientnära forskning på cancerforskningens dag”
Foto på Göran Jönsson: Åsa Hansdotter, Lunds universitet
ÖVriga foton: Ulrika Bergfors, RCC Norr