Cancerdag i norr om kunskapsstyrning, palliativ vård och levnadsvanor

Sidan publicerades 2 maj 2023

Årets sjukvårdsregionala cancerdag den 20 april lockade fler deltagare än någonsin tidigare. Mer än 120 personer var anmälda, varav flertalet deltog fysiskt på plats i Betula på Norrlands universitetssjukhus och andra digitalt på distans.

Peter Thorén, , överläkare och verksamhetschef vid Medicinskt centrum i Södra Lappland.Peter Thorén, överläkare och verksamhetschef vid Medicinskt centrum i Södra Lappland, inledde med att berätta hur Diagnostiskt centrum i Lycksele arbetar med patienter som har allvarliga ospecifika symtom som skulle kunna vara cancer. Mellan 15-20 procent av patienterna visar sig ha cancer medan 15-35 procent har annan allvarlig sjukdom.

– Mest nöjd är jag över vår effektiva logistik med korta ledtider. Väntetiderna är korta, vi kommer raskt till diagnos och patienten får besked ganska fort, sade Peter Thorén.

Fler unga män söker vård om de får chatta med vårdpersonalen

Mirella Muhic, forskare vid Institutionen för informatik, Umeå universitet.Mirella Muhic, forskare vid Institutionen för informatik vid Umeå universitet, presenterade hur den digitala transformationen påverkar patienter och vårdgivare.

– Vi kunde se att arbetet med digitala plattformar minskat stressnivån, men bara om personalen hade fått avsatt och inbokat tid för att jobba med systemet, sade Mirella Muhic.

Införandet av digitala plattformar har också skapat beteendeförändringar hos unga män. Deras benägenhet att söka vård har ökat, då många unga män upplever det lättare att chatta än att ringa.

Mer jämlik palliativ vård med personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp

Henrik Ångström från Palliativ medicin, Cancercentrum vid Norrlands universitetssjukhus, berättade om vårdförloppet för palliativ vård som har tagits fram och nu ska implementeras i regionerna. Vårdförloppet beskriver patientens rättigheter och gäller oavsett diagnos, ålder, bostadsort, vårdform och förväntad livslängd. Multiprofessionell bedömning och patientens egna önskemål är viktiga delar.

Henrik Ångström, överläkare i palliativ medicin vid Palliativ medicin, Cancercentrum, Norrlands universitetssjukhus.– Behov av palliativ vård ska identifieras i ett tidigt skede och patienten ska erbjudas information, strukturerad symtomskattning ska göras, vårdplaner upprättas och senare ska brytpunktssamtal genomföras. Detta borde vara självklart i svensk palliativ vård, men är det inte idag, sade Henrik Ångström.

 

 

 

Om döden i samisk kultur

Lena Kroik, sjuksköterska och forskare vid Glesbygdsmedicinskt centrum.Sjuksköterskan och medicine doktorn Lena Kroik från Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman berättade via länk om kulturella uttryck om livets slut och döden i samisk kultur.

Hon har intervjuat personer om hur samisk kultur kommer till uttryck i relation till döende, död, sorg och vård i livets slut, bland annat med hjälp av den så kallade ”Dö bra”-kortleken.

Resultatet visar att det finns ett samiskt dödssystem som länkar ihop platser, människor och tid utifrån en ickelinjär tidsuppfattning. Redan avlidna personer har stor betydelse, liksom språket, jojken, maten, renen och naturen.

Vad kan då vårdpersonal göra för att förbättra vården för samiska patienter?

– Slå på samiska nyheter på tv, radio och webb, ta vara på familjen, försök få till utevistelser och se om det går att erbjuda annan mat. Men tänk på att det inte heller är någon homogen grupp – individuella anpassningar behövs, sade Lena Kroik.

Patienter behöver ofta stöd för att ändra sina levnadsvanor

Cecila EdströmHälsoutvecklare Cecilia Edström från Region Västerbotten presenterade det nya nationella vårdprogrammet för levnadsvanor som omfattar alla typer av verksamheter som bedriver vård.

Hela 85-90 procent av patienterna vill att vårdpersonalen tar upp levnadsvanor och det kan göras i alla typer av patientkontakter i hela vårdkedjan. Om det blir en rutin blir det lättare att få det att fungera.

Råden ska kunna användas i praktiken i patientmöten och är uppdelade på tre rådgivningsnivåer – enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande. All vårdpersonal ska kunna klara av att ge de enkla råden medan nivå två och tre kräver fördjupad kunskap.

– I många fall behöver patienten stöd för förändra levnadsvanorna. Vi har därför tagit fram kortversioner av råden i form av faktablad. En bra idé kan vara att skicka frågorna i förväg så kan patienten hinna reflektera före mötet, säger Cecilia Edström.

Nationellt vårdprogram för levnadsvanor inklusive kortversioner av råden (pdf, nytt fönster)

Organiserad prostatacancertestning i norr – en lägesbeskrivning

Johan Styrke, projektledare för OPT och urolog vid Sundsvalls sjukhus, var med digitalt och berättade om läget med den organiserade prostatacancertestningen (OPT) som startar i hela norra sjukvårdsregionen under året.

Införandet omfattar män i åldern 50 respektive 56 år. Männen får ett brev hem med information om för- och nackdelar med att ta ett PSA-prov och avgör själva om de vill testa sig. Personer med lågt PSA-värde får ett nytt brev efter sex år och de med ett något högre PSA-värde får ta nytt prov med två års intervall. De med ett PSA-värde över 3 får remiss till en urolog.

Johan Styrke, projektledare för OPT och urolog vid Sundsvalls sjukhus.I den ”norrländska varianten” av OPT görs ett ultraljud vid urologbesöket för att avgöra om magnetkameraundersökning behövs eller inte. Det extra ultraljudet halverar antalet som annars hade gått till magnetkameraundersökning.

– Prognosen är att testningen kommer att leda till att 37 män i vårt sjukvårdsområde kommer att undvika död varje år. Förutom att öka jämlikheten kommer testningen att vara ekonomiskt och organisatoriskt lönsam då färre patienter får behov av dyra behandlingar, säger Johan Styrke.

Tanken är att alla män i åldern 50-75 år på sikt ska erbjudas regelbunden testning.

Positiva resultat i projekt med träning som rehabilitering

Eva Öberg och Magdalena Jonsson från Kalix sjukhus berättade om sitt cancerrehabiliteringsprojekt där cancerpatienter i östra Norrbotten fick möjlighet att träna konditions- och styrketräning vid totalt 24 träningstillfällen. Därefter erbjöds de avslutningssamtal.

Deltagarnas upplevelse utvärderas via en enkät som gav genomgående positiva svar. De upplevde att de fått bättre styrka och kondition, mer energi och stödjande gemenskap. Många motionerade också mer själva hemma.

Panelsamtal avslutade dagen

Cancerdagen avslutades med ett reflekterande panelsamtal där många av dagens föreläsare deltog. RCC Norr tackar alla som bidrog under dagen, både medverkande och deltagare, på plats i Betula och digitalt.

Fler nyheter från de sjukvårdsregionala cancerdagarna 2023

Nyhet från den svenskspråkiga sessionen den 21 april – Patientnära forskning på cancerforskningens dag 

Nyhet från den engelskspråkiga sessionen den 21 april  – Cancerforskningens dag i Umeå 2023

Foto:

Foto på Lena Kroik: Sohpia H Berggren, Glesbygdsmedicinskt centrum.
Övriga foton: Ulrika Bergfors, RCC Norr.