Patientnära forskning på cancerforskningens dag
För att göra cancerforskningens dag mer lockande och tillgänglig för fler hölls i år för första gången en svenskspråkig session med fokus på patientnära forskning när RCC Norr bjöd in till Umeå den 21 april.
– Ni är just nu med om en premiär. Tidigare år har cancerforskningens dag enbart varit på engelska. I år utökar vi med denna session på svenska om patientnära forskning. Vi vill vidga och göra dagen tillgänglig för fler personer, inledde Anna-Lena Sunesson.
För patienten är kontinuitet viktigare än fysiska möten
Andreas Lundqvist, enhetschef för Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman, berättade att den norrländska glesbygden bjuder på utmaningar i form av långa avstånd, små vårdenheter och en stor andel äldre. Dessutom finns stora utmaningar i att rekrytera personal.
– Vi tror på att integrera vården inför framtiden genom att bygga ihop det som sköts av olika huvudmän. För patienter med komplexa behov är kontinuitet i vården viktigare än det fysiska mötet. Mycket går att sköta på distans, sade Andreas Lundqvist.
Bodil Westman från Sophiahemmet Högskola och RCC Stockholm Gotland berättade om sitt avhandlingsarbete om patienters erfarenheter av delaktighet i cancervården med utgångspunkt från cancerstrategin och kontaktsjuksköterskornas roll.
– För att uppnå en personcentrerad vård behöver vi bli bättre på att ta reda på hur och i vad patienten vill vara delaktig och att ge information och stöd utifrån patientens förutsättningar, sade Bodil Westman.
Fysisk aktivitet på recept studeras
Andreas Hult och Sabine Björk från Umeå universitet berättade om ett pågående tvärvetenskapligt projekt som undersöker hur arbetet med fysisk aktivitet på recept (FaR) skulle kunna bli mer effektivt. Evidensen för folkhälsoförbättringar är rätt låg. Det visar sig ofta vara svårt för patienten att komma i gång, komma upp i puls och att hålla i sin träning på egen hand.
I studien får en grupp av patienter enbart aktivitet på recept, det vill säga råd om träning. Den andra gruppen får extra stöd där man lär ut träning på en träningsanläggning, med successiv infasning där deltagarna får lära sig rutiner och hur de kan fortsätta på egen hand. Gruppernas resultat ska sedan jämföras för att se vad som fungerar bäst. Man har i studien valt att inte förlita sig på patientens egna skattningar utan på objektiva mätningar av träningsinsatsen.
Hur kan primärvården bli mer involverad när patienten lämnar specialistvården?
Ami Larsson onkolog, docent vid Skånes universitetssjukhus och medicinsk rådgivare vid RCC Syd har undersökt hur primärvården skulle kunna bli mer involverad i vården för personer med cancer.
Många cancerpatienter känner sig väl omhändertagna inom specialistvården men hamnar sedan i ett vakuum när de avslutas inom specialistvården. De upplever att vården har släppt taget och att primärvården inte kan ta hand om deras frågor. Det blir ett stort eget ansvar för att få det att fungera, vilket också gör det ojämlikt.
– En kvalitativ pilotstudie har visat på ökade vårdbehov, en hel del ”unmet needs” samt förbättringsförslag från patienterna, såsom förbättrad kommunikation, mer aktiva överlämningar från specialistvården till primärvården, förtur i primärvården och mer cancerkompetens i primärvården, sade Ami Larsson.
En större kvantitativ studie kommer nu att göras med syfte att slutligen få till en modell som man kan implementera på klinikerna.
Kvinnors egna sjukdomsberättelser i fokus
Åsa Mohlin från Lunds universitet föreläste om sin avhandling om hur svenska bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin livssituation efter sjukdomsbeskedet. Hon har använt sig av enkäter och kvinnors egna skrivna berättelser – så kallade patografier eller sjukdomsberättelser. Detta är den första svenska avhandlingen inom det tvärvetenskapliga ämnet medicinsk humaniora.
– I vårt material var det faktorer ur kvinnornas egen livsvärld som framstod som viktigare för deras återhämtning och rehabilitering, inte faktorer kopplade till deras sjukdom och behandling, sade Åsa Mohlin.
Att kommunicera ärftlig cancerrisk
Carolina Hawranek medicine doktor och forskningskoordinator på Cancercentrum vid Norrlands universitetssjukhus har undersökt om och hur personer med ärftlig cancerrisk vill få information.
– Studien visar att nio av tio vill få information oavsett hur stor risken för ärftlig cancer är, och lika stor är andel av tillfrågade svenskar önskar att deras berörda släktingar informeras om en möjlig ärvd cancerrisk, sade Carolina Hawranek.
Idag förlitar sig vården på att cancerpatienten själv informerar sina släktingar, men det finns ett juridiskt utrymme för vården att i stället ta kontakt, dock inget system för det. Slutsatserna från studien är att det behövs en mer strukturerad process med tydliga steg kring hur riskerna ska kommuniceras samt uppföljning och situationsanpassning för varje familjs behov.
Compassion fatique: Priset av att vårda
Eftermiddagen inleddes med att specialistsjuksköterskan Laura Tolboom berättade om sin uppsats i vilken hon studerat begreppet compassion fatigue – det vill säga den påfrestning som en vårdare upplever genom att se en annan människas lidande, trauma eller död – och hur man kan skydda sig från att drabbas av de symtom som följer med det.
Psykiska symtom inte alltid lätta att fånga upp
Ulrika Rönningås, onkologisjuksköterska, medicine doktor och cancersamordnare för Region Västernorrland, berättade om sin avhandling med fyra delstudier om tecken och symtom hos män med avancerad prostatacancer.
Slutsatserna är att de fysiska symtomen har betydelse för livskvaliteten och psykiska symtom svåra att fånga. Det är svårt att förstå tecken på symtom. Därför kan en strukturerad symtombedömning vara till nytta för att hantera symtomen. Ett palliativt förhållningssätt redan tidigt i sjukdomsförloppet kan också vara till nytta för dessa män.
Marlene Malmström från Skånes universitetssjukvård föreläste om erfarenheter från ReScreen-studien som främst rör bröstcancer som resulterat i ett evidensbaserat beslutsstöd för sjuksköterskor för rehabilitering.
Avslutningsvis berättade Niillas Blind, överläkare och doktorand vid Umeå universitet om en pågående studie som undersöker om fysisk aktivitet kan förbättra överlevnaden hos patienter med tjocktarmscancer. Det är ett samarbete med Livsmedicin vid Region Västerbotten och kommer att omfatta 80 patienter.
Nöjda deltagare
– Det har varit bra med korta presentationer där man får en sammanfattning av vad forskarna fått fram, sade Ann-Britt Solander, arbetsterapeut vid Sunderby sjukhus.
– Jag tyckte inslaget om glesbygd och digitala lösningar var väldigt intressant. Det är relevant även för oss i Norrbotten, sade Margareta Nordlander, också hon arbetsterapeut vid Sunderby sjukhus.
Posterutställning – patientnära forskning
Vid årets cancerdag utsågs vinnare av pris för bästa posterutställning i kategorin patientnära forskning. Sofia Andersson och Johan Philipsson tog emot prise,t som bestod av ett resebidrag på 10 000 kr, för projektet ”Videokonsultation i specialiserad palliativ vård till kommunal hemsjukvård och vård- och omsorgsboende”. Margareta Brännström kunde inte delta vid prisutdelningen.
Sofia Andersson och Johan Philipsson tog emot priset för bästa poster.
Fler nyheter från de sjukvårdsregionala cancerdagarna 2023
Nyhet från den engelskspråkiga sessionen den 21 april – Cancerforskningens dag i Umeå 2023
Foton: Ulrika Bergfors