Vårdprogrammet för kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är reviderat
Kemoimmunterapi fasas ut till förmån för målriktade terapier – det är ett exempel på de uppdaterade rekommendationerna för KLL. För patienten betyder det mer skräddarsydda behandlingar, fler behandlingsalternativ och förbättrad behandlingseffekt. Den snabba läkemedelsutvecklingen driver också på en brådskande omställning av cancervårdens prioriteringar. Valet av behandlingsalternativ kan innebära utmanade bedömningar mellan nya indikationer och subventioner.
Den 12 september 2023 godkände RCC i samverkan revideringen av det nationella vårdprogrammet för kronisk lymfatisk leukemi (KLL). Den nya versionen av vårdprogrammet innehåller några nyheter:
- Rekommendationerna vid primärbehandling har ändrats och målriktade terapier rekommenderas nu även vid omuterad IGHV gen samt vid del (11q). Kemoimmunterapi – cytostatikainnehållande kombinationsbehandlingar – har nu helt tagits bort som behandlingsalternativ i denna patientgrupp.
- Vid del(17p) och/eller TP53-mutation rekommenderas tills vidare behandling med BTK hämmare i första hand före tidsbegränsad behandling med BCL2-hämmare + CD20 antikropp.
- Vaccinationskapitlet har uppdaterats med rekommendationer om det nya konjugerade 20-valenta pneumokockvaccinet.
Den nya behandlingsarsenalen med precisionsmedicin innebär en transformation på olika sätt
Vårdprogramgruppens ordförande Magdalena Kättström lyfter att de nya behandlingarna kan leda till både ökad livslängd och ökad livskvalitet.
– Nu kan vi erbjuda målriktade terapier där behandlingseffekten förväntas vara bättre och mer långvarig än med kemoimmunterapi. Det är givetvis mycket positivt både för patienten och professionen. Dessutom finns det nu större utrymme att individanpassa behandlingsvalen utifrån sjukdomsbild, biverkningsprofil och patientens egna val. Det kan öka livskvaliteten under behandlingstiden, som kan bli långvarig, säger Magdalena Kättström, överläkare, sektionen för hematologi, Universitetssjukhuset Örebro och ordförande i den Nationella vårdprogramgruppen för KLL.
De nya behandlingarna får också konsekvenser för vårdens organisation, konstaterar Jessica Wihl, medicinsk chef, RCC Syd och överläkare gynekologi/onkolog. De patientgrupper som till exempel kan behandlas med BTK-hämmare, behöver inte alls behandlas på sjukhus utan tar sina tabletter i hemmet.
– När patienter får denna typ av avancerad behandling behöver vården skapa förutsättningar för att monitorera patienter på distans. Vården behöver också stärka kompetensen kring nya de biverkningsprofiler som de moderna terapierna kan medföra. Och eftersom behandlingsförloppet blir mer utdraget behöver uppföljningssystemet anpassas för att röntgenundersökningar och andra provtagningar kanske måste fortsätta i många år. Det är angelägna frågor som olika delar av hälso- och sjukvården behöver diskutera, säger Jessica Wihl.
Utmanade bedömningar mellan nya indikationer och läkemedelssubventioner
Den medicinska utvecklingen går i rasande fart. Därför räknar den Nationella vårdprogramgruppen för kronisk lymfatisk leukemi att vårdprogrammet kommer att behöva uppdateras relativt ofta de kommande åren. Redan senare i höst organiseras fördjupande diskussioner med flera experter på området kring rekommendationerna av nya behandlingsalternativ till olika patientgrupper.
– Det är dyra läkemedel som ges till kroniskt sjuka där det i många fall inte finns en planerad sluttidpunkt för behandlingen. Vi har inte bara skyldighet att erbjuda den bästa möjliga behandlingen, utan vi behöver även ta hänsyn till gällande subventioner, vilket kan upplevas som ett dilemma. Med allt fler effektiva, men även kostsamma, behandlingsalternativ behöver vi löpande följa de nya indikationerna och kostnads- och subventioneringsutvecklingen, för och hitta välavvägda lösningar för hur vi kan använda läkemedlen på klokast sätt, säger Magdalena Kättström.
Om Kronisk lymfatisk leukemi (KLL)
KLL är den vanligaste leukemisjukdomen i västvärlden hos vuxna. Data från det svenska nationella KLL-registret visar att ca 550 personer årligen insjuknar i KLL i Sverige. Medianålder vid diagnos är 72 år. Cirka 25 procent av patienterna är yngre än 65 år vid diagnos och sjukdomen är vanligare hos män än hos kvinnor.