1 av 4 cancerpatienter använder KAM-metoder

Kathrin Wode är specialist i onkologi och palliativ medicin och verksamhetsutvecklare på RCC Stockholm Gotland. Avhandlingen om KAM (komplementär- och alternativ medicin) består av tre artiklar och en sammanfattning. I sammanfattningen sätter Kathrin Wode sin forskning i ett internationellt sammanhang – vad vet man om KAM-användning, professionens kunskap, säkerhetsaspekter och forskningsläget?

– Den första artikeln är baserad på en enkätstudie med 755 svarande patienter med cancer i Stockholm. De fick svara på om de använder sig av någon KAM-metod. Hur deras erfarenheter ser ut gällande dialogen med sjukvården, motiv för KAM-användning, biverkningar, kostnader med mera. Svaren var både genomtänkta och reflekterande, de imponerade, säger Kathrin Wode.

– Liknande studier har gjorts i andra länder. I Sverige har vi en restriktiv hållning gentemot KAM och en gammal lagstiftning kring utövande. Det finns en osäkerhet hos patienter och vårdpersonal om vad man får och inte får göra. Trots det visar studien att användningen av KAM är ungefär lika stor i Sverige som i övriga världen.

Motiven bakom KAM-användningen handlar i regel inte om att bli botad. Utan istället om att må bättre fysiskt, emotionellt eller för att stärka kroppens förmåga.

KAM – ett brett område med två användningssätt

KAM är indelat i tre områden: mind-body-metoder (som yoga, akupunktur eller meditation), naturpreparat och övriga KAM. Komplementär och alternativ medicin handlar antingen om att man använder sig av en KAM-metod som ett tillägg (komplement) till sin cancerbehandling eller också att man tackar nej till erbjuden behandling och förlitar sig på KAM-metoder som ett alternativ. Det vanligaste sättet är den komplementära användningen; den alternativa användningen är sällsynt och det finns mycket lite forskning på den idag. I och med ökad forskning och därmed evidens för en del av KAM-metoderna integreras vissa av dem i cancervården inte minst på stora renommerade cancercentra i USA – konceptet kalla för integrativ onkologi.

– Den andra artikeln är baserad på en studie där vi intervjuade 7 patienter som valt att avstå erbjuden onkologisk behandling mot alternativ medicin samt 10 läkare inom cancervården. Det vi såg som den stora gemensamma nämnaren till patienternas beslut var att det handlade om personliga och komplexa anledningar. Många värdesatte KAM för ett bredare perspektiv på hälsa och sjukdom. Andra motiv var en önskan om ett eget aktivt ställningstagande och tidigare negativa erfarenheter från sjukvården.

– De intervjuade var väl medvetna om vad deras val innebar och hur det kunde komma att påverka dem. En del av de intervjuade läkarna beskrev ett behov av mer kompetens inom KAM. Patienters val att avböja behandling innebar ett etiskt dilemma för många och kommunikationen i dessa situationer kunde pressa både patienter och läkare till att inta en mer extrem position än de egentligen hade.

Kunskapen om KAM behöver bli bättre

Inom sjukvården finns det en brist på kunskap om KAM. Patienten vågar ofta inte prata om det med vården och vårdpersonalen har inte tillräckligt med kunskap för att bemöta eventuella frågor. De patienterna som valt bort behandling pratade om tuffa situationer, med ibland hårda ordalag, i bemötandet med vården.

– Patienterna söker öppenhet, intresse och respekt, det är min kropp och ingen kan bestämma över mig. Flera kände att de inte respekterades för sina val. Läkarna i sin tur var angelägna om att försäkra sig om att patienterna förstod de medicinska konsekvenserna av sina beslut. Många slogs med vetskapen om hur en obehandlad cancer utvecklas och det kunde vara svårt att förstå patienternas beslut.

– Det blir svårt och komplext från båda håll. Ändå önskade sig både patienter och läkare en öppen dialog med ömsesidigt förtroende och förståelse.

– Redan under den första och andra studien insåg vi att både patienter och vården behöver mer kunskap för att kunna ha en öppnare dialog med varandra. Vi som processledare på RCC började föreläsa och prata om KAM och tog fram en patientbroschyr. I och med att det var så populärt gjordes broschyren om till en nationell broschyr och en utbildning om komplementär och integrativ medicin (KIM) togs fram på uppdrag av RCC i samverkan som nationell utbildning för alla professioner inom cancervården. Broschyren går nu att få tag i via RCC:s hemsida och utbildningen ges två gånger om året, förklarar Kathrin Wode.

En randomiserad kontrollerad studie klar vid årsskiftet

I den tredje artikeln i avhandlingen beskrivs en randomiserad kontrollerad studie bland patienter med framskriden cancer i bukspottskörteln. Studien kommer avslutas senare i år. Studien har genomförts på nio olika onkologkliniker i Sverige där patienter, som velat delta i studien, lottades till att antingen få injektioner med extrakt från mistel eller verkningslös koksaltlösning. Studien testar ett växtbaserat läkemedel som är godkänt och visat bra resultat i tidigare studier avseende livskvalitet och i en enstaka studie även avseende ökad livslängd. Hypotesen är eventuellt ökad livslängd och bättre livskvalitet – men inte att bota.