Nytt stöddokument med fokus på alarmsymtom vid misstanke om cancer hos barn och ungdom

Varje år drabbas cirka 350 barn i Sverige av cancer. Ungefär en tredjedel är leukemier, en tredjedel hjärntumörer och en tredjedel solida tumörer. Många barncancerformer är högmaligna, snabbväxande och kan hastigt bli livshotande, vilket gör att barnklinik eller barncancercentrum behöver kontaktas samma dag vid välgrundad misstanke.

Ett kunskapsstöd om alarmsymtom vid misstänkt barncancer för vårdpersonal har tidigare saknats. Det nya stöddokumentet är en del av Handlingsplanen 2023–2025: Utvecklingsområden inom barncancervården.

Stöddokumentet och dess innehåll har tagits fram på initiativ av de regionala processledarna för barncancer vid landets sex regionala RCC och är därefter bearbetat av en arbetsgrupp bestående av Jonatan Källström, barnläkare, Pernilla Grillner, barnonkolog och Lisa Törnudd, barnonkolog och ordförande sektion för Pediatrisk Hematologi och Onkologi.

Stöddokumentet har tagits fram för att sprida kunskap om de vanligaste alarmsymtomen vid misstanke hos barn och unga under 18 år för bättre förutsättningar för tidig upptäckt av barncancer.

- Vår förhoppning är att detta ska öka medvetenheten om barncancer och ge vårdpersonal stöd i hur de bör agera vid misstanke. Det vill säga vad som bör uppmärksammas samt hur och när kontakt skall ske med barncancercentrum, säger Pernilla Grillner.

Jonatan Källström fortsätter:

- Vi vet att det är vanligt att diagnostiken blir fördröjd antingen för att man inte förstått symtomen eller för att barnen inte remitterats till rätt instans utan utretts inom andra specialiteter än barnonkologin Det händer även att SVF inleds trots att standardiserade vårdförlopp (SVF) inte gäller patienter under 18 år. Vi hoppas att detta ska tydliggöra remissvägarna så att de snabbare kommer till diagnos och rätt instans.

Förhoppningen är att stöddokumentet inte bara ska bidra till en mer jämlik vård och tydligare remissvägar, utan också fungera som ett konkret stöd för vårdgivare i deras kliniska vardag. Genom att säkerställa att barn med misstänkt cancer snabbt hänvisas till rätt instans kan onödig utredning inom andra specialiteter undvikas. Ett liknande kunskapsstöd har efterfrågats av läkare inom primärvården, vilket gör att vi hoppas att dokumentet ska fylla ett viktigt behov

- När jag har undervisat läkare från primärvården har ett liknande kunskapsstöd efterfrågats så jag hoppas först och främst att det ska leva upp till förväntningarna. Jag hoppas också att dokumentet ska upplevas som lättillgängligt och ge vårdgivare en ökad trygghet i att sortera ut de barn som behöver skyndsam handläggning och de som kan följas upp i primärvården från de som kan ges lugnande besked och hänvisas till egenvård, avslutar Lisa Törnudd.

Läs mer:
Alarmsymtom vid misstanke om cancer hos barn och ungdom (< 18 år)