Ingen överdiagnostisering av tillståndet EIN i resten av landet
Endometrial intraepitelial neoplasi (EIN) är ett relativt ovanligt premaligt tillstånd till livmoderkroppscancer. Akademiska sjukhuset i Uppsala uppmärksammade i höstas en överdiagnostik av EIN vilket inneburit ett 40-tal operationer som hade kunnat undvikas. Utifrån det har RCC fått ett regeringsuppdrag att analysera förekomsten av EIN i övriga regioner och huruvida överdiagnostik även kan ha skett där. Analysen pekar på att någon sådan överdiagnostik inte har förekommit.
Från inrapporterade data till de regionala tumörregistren 2020–2023 beräknades den åldersstandardiserade förekomsten av EIN i landets regioner. Analysen bekräftar den överdiagnostik som noterats i region Uppsala men i övrigt var förekomsten låg med viss inom- och extraregional variation över tid vilket kan förklaras av få fall, mer slump samt olika sätt att koda EIN. (Diagram 1).
Ytterligare en analys som ger en indikation på träffsäkerheten i EIN-diagnostiken är att titta på hur många patienter med EIN-diagnos som efter att livmodern opererats bort får diagnosen livmoderkroppscancer.
– Man kan förväntas sig att hitta ungefär 30–50 procent livmoderkroppscancer när man analyserar den bortopererade livmodern. Därför indikerar en väsentlig lägre andel livmoderkroppscancer en överdiagnostisering och tvärtom, säger Ralf Segersvärd, medicinskt sakkunnig och verksamhetsutvecklare RCC Stockholm Gotland som utfört dataanalysen.
För regioner med fler än 20 inrapporterade EIN-fall per år analyserades förekomsten av livmoderkroppscancer för åren 2020–2023. För hela landet var andelen cancer 26 procent vilket ligger i linje med förväntad andel. Den låga andelen i region Uppsala bekräftar tidigare nämnd överdiagnostik av EIN. (Diagram 2)
Diagram 2 (I Uppsalas fall har man inom ramen för den interna händelseanalysen även gjort patologiska efteranalyser för respektive fall varpå dessa siffror kan skilja sig något från de i diagrammet)
Diagnostik av premaligna tillstånd, som exempelvis EIN, är förknippade med en viss osäkerhet eftersom förändringarna av cellernas utseende sker gradvis och inte är entydigt benignt eller malignt. RCC:s analys visar att statistik kan användas som verktyg för att upptäcka över- respektive underdiagnostik. Samtidigt måste man vara medveten om att det rör det sig om ett fåtal fall per år, vilket gör att slumpen kan spela förhållandevis stor roll i alla regioner.
– Men när den variationen avviker kraftigt från övriga regioner behöver man analysera varför. Akademiska sjukhusets händelseanalys ger oss viktiga nycklar för hur vi undviker att liknande händelser upprepas, säger Ralf Segersvärd.
Den andra delen av RCC:s regeringsuppdrag är att utifrån händelserna i Uppsala se över och komma med förslag på hur man kan stärka kvalitetssäkringen vid bedömning av EIN, generellt i alla regioner. Ett webbinarium med genomgång av den nationella analysen och presentation av åtgärdsförslagen kommer att hållas den 19 mars.
Ta del av analysen och läs mer om det premaligna tillståndet EIN